Först i Sverige: Jätteanläggningen ”räddar” 18 000 ton plast

2021-11-25 06:00  

Hamnar dina plastförpackningar i de vanliga hushållssoporna? I Sveriges första anläggning av det här slaget hittar sorteringen plasten – på millisekunder.

Med tanke på att eftersorteringen hanterar cirka 44 ton hushållsavfall i timmen är luften i maskinhallen förvånansvärt klar, och lukten av sopor känns knappt.

Man har satsat hårt på ventilationen och på filtrering av inomhusluften.

– All luft i hela anläggningen byts ut 2,6 gånger per timme. Annars skulle det nog knappt gå att vara härinne, säger anläggningsingenjör Magnus Hasselhuhn.

Nya anläggningen sorterar ut plastfragment

Stockholm Exergi har installerat en eftersorteringsanläggning i Bristaverket i Märsta, som på bråkdelar av en sekund identifierar och avskiljer plastfragment i flödena av hushållsavfall.

Utsorteringen av plast. Ovanför bandet sitter kamerorna som identifierar plastfragmenten och beordrar tryckluftmunstycken under valsen att blåsa upp dem i röret ovanför. Plastavfallet åker sedan genom rör till hydraulpressen medan de övriga soporna ramlar ner på ett band som tar dem till förbränningen. Foto: Tobias Ohls

Krossat avfall rinner fram i en hastighet av tre meter i sekunden, medan snabba väsanden hörs genom det dova bullret av transportband. Pysljuden kommer från tryckluftmunstycken under den roterande valsen där bandet vänder nedåt. Korta luftstötar skickar plastfragmenten – slamsor av påsar, bitar av förpackningar och annat – upp i ett rör och utom synhåll på ett ögonblick.

Delprojektledare Magnus Jakobsson. Foto: Tobias Ohls

Medan resten av soporna åker vidare till förbränning, forslas plastavfallet i väg för att återvinnas.  Urvalet sköts av NIR-kameror (Near Infrared Spectroscopy) som skannar hela transportbandets bredd.

– Det tar dem millisekunder att identifiera material och form, och meddela ventilblocket under valsen vilka munstycken som ska blåsa, säger Magnus Jacobsson, delprojektledare för processinstallationen.

Mycket plast eldades upp i värmeverket

Brista kraftvärmeverk förbränner årligen, i separata pannor, cirka 350 000 ton skogsflis respektive 240 000 ton avfall. Av detta produceras över 700 GWh fjärrvärme och runt 300 GWh el.

Men sedan analyser visat att omkring 15 procent av det brännbara hushållsavfallet består av plast, beslöt man att sortera ut plasten och flytta sig högre upp i den så kallade avfallstrappan. Det vill säga, lyfta plasten från steg 4 (energiåtervinning) till steg 3 (materialåtervinning).

Återvinningschefen Mårten Eriksson vid pressade balar med utsorterad plast. Foto: Tobias Ohls

I samarbete med avfallsbolaget Sörab och med maskinell utrustning från den tyska leverantören Sutco, och med stöd från Klimatklivet, kunde eftersorteringsanläggningen invigas i våras.

– Installationen påbörjades i mars 2020, och driftsättningen kunde börja i september förra året. Det har hållit tidplanen väldigt bra, trots coronan. Delvis därför att vi var så bortskämda att vi hade en ledig yta där vi kunde bygga från scratch, i stället för att utgå från en befintlig byggnad, säger Mårten Eriksson, återvinningschef på Stockholm Exergi.

Helautomatiserade eftersorteringsanläggningar av denna typ finns i Norge sedan några år tillbaka, men detta är den första i Sverige i sitt slag.

– Så att driftsätta har inneburit en del jobb. I viss mån har vi fått lära oss längs vägen, säger Magnus Hasselhuhn.

Soporna tas 14 meter upp

Processen inleds med att lastbilarna lossar sina containers i väldiga nedsänkta tippfickor. Där hamnar avfallet på så kallade walking floors: långa golvplattor som växelvis rör sig fram och tillbaka för att transportera materialet in i anläggningen.

I takt med att tippfickorna fylls upp skickas avfallet ner på ”skrapan” som Magnus Hasselhuhn kallar den.

– Det är ett transportband som tar alltihop upp till högsta nivån, och sedan jobbar man sig nedåt därifrån, förklarar han.

Vy över anläggningen från högsta nivån. Maskineriet är 14 meter högt. Foto: Tobias Ohls

Att man jobbar ”vertikalt” på det här sättet handlar till stor del om att utnyttja utrymmet så effektivt som möjligt. Transportbanden löper kors och tvärs, över och under varandra, i ett mönster som är svårt att följa för en utomstående besökare.

– Vi har 14 meters frihöjd i den maskinella utrustningen, och totalt en kilometer transportband på 4 300 kvadratmeter golvyta i maskinhallen, säger Mårten Eriksson.

Uppe under taket avskiljs större material, som går till krossning, från mindre soppåsar som går till så kallade påsöppnare – i praktiken en roterande trumma med knivar som sprättar upp dem.

Trumsikt som delar upp det krossade avfallet i olika fraktioner. Foto: Tobias Ohls

De gröna plastpåsar som innehåller komposterbart avfall hamnar i en egen påsöppnare, där matavfallet avskiljs och skickas till energiföretaget ST1:s biogasanläggning i Högbytorp nära Märsta.

Även metaller sorteras ut

Det öppnade och krossade restmaterialet går till trumsiktar som delar upp det efter partikelstorlek. Fraktioner under 80 millimeter är svåra att utvinna plastpartiklar ur, så detta material går till förbränning efter att metaller avskilts magnetiskt.

Därefter återstår tre materialströmmar i olika partikelstorlek: 80 till 150 millimeter och 150 till 320 millimeter, som går till plaståtervinningen. Samt allt över 320 millimeter, som skickas tillbaka till krossen för att finfördelas ytterligare.

– Fördelningen på flera band är en viktig nyckel. Vi måste sprida ut materialet någorlunda jämnt så det inte ligger och överlappar, för då skulle det bli svårare för systemet att identifiera plasten, förklarar Mårten Eriksson.

Mårten Eriksson och anläggningsingenjör Magnus Hasselhuhn med pressade plastbalar i bakgrunden. Foto: Tobias Ohls

I plaståtervinningen identifieras och avskiljs alltså plasten med NIR-kameror och tryckluft. Uppskattningsvis 75 till 80 procent av den plast som finns i avfallet sorteras ut, och det utsorterade materialet klarar Förpacknings- och tidningsinsamlingens (FTI) krav på renhet.

– När vi började var målet 95 procents renhet, men nu tror jag vi ligger någonstans runt 96-97 procent, säger Magnus Hasselhuhn.

Anläggningen körs i tvåskift med en kapacitet på 140 000 ton hushållssopor per år. Det innebär att nästan 18 000 ton plast (och drygt 2 500 ton metaller) sorteras ut på årsbasis. Den avskilda plasten transporteras till en hydraulisk press, som ungefär var femte minut spottar ur sig en ”plastbal” på 700 till 750 kilo.

– Vi håller fortfarande på och rampar upp lite, och har såklart haft lite normal teknisk inkörning. Men nu är vi trygga i att vi kan köra anläggningen som tänkt, och i att vi kan erbjuda den här eftersorteringen som tjänst, säger Mårten Eriksson.

Plasten åker vidare till nästa sorteringsanläggning

Balarna med utsorterad plast skickas till Svensk Plaståtervinning i Motala, som delar upp materialet efter sort – även detta görs med NIR-teknik. Respektive plastsort säljs sedan till industrier som tvättar och granulerar plasterna för användning i nya produkter.

Som Ny Teknik har rapporterat planerar Svensk Plaståtervinning att bygga världens största plaståtervinningsanläggning i Motala.

Med driftstart 2023 ska den kunna hantera 200 000 ton plastförpackningar om året (dubbelt så mycket som dagens befintliga anläggning), och kunna sortera tolv olika sorters plast (mot fyra sorter i dag).

Plaståtervinningen ska öka till 55 procent

I dagsläget återvinns 15 procent av de svenska hushållens plastförpackningar. 2025 ska siffran vara 55 procent, enligt målsättningen för Svensk Plaståtervinning. Detta kan jämföras med EU:s mål som är 50 procent till 2025 och 55 procent till 2030.

Svensk Plaståtervinning ägs av Plastbranschens Informationsråd, Dagligvaruleverantörernas Förbund, Svensk Handel och Svensk Dagligvaruhandel, och erbjuder ett rikstäckande system för insamling och återvinning av plastförpackningar för verksamheter med producentansvar.

Avfallstrappan är ett EU-direktiv som antagits i den svenska miljöbalken och styr hur vårt avfall ska tas omhand, enligt fem nivåer:

1. Minimera (primärt se till att skapa så lite avfall som möjligt).

2. Återanvända.

3. Materialåtervinna.

4. Energiåtervinna.

5. Deponera (i Sverige deponeras under 1 procent av hushållsavfallet, att jämföra med Europasnittet som ligger över 40 procent).

Tommy Harnesk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt