Först då blir off grid för bostaden en bra idé

2020-08-21 06:00  

När blir det ekonomiskt rationellt att vara självförsörjande på el och koppla bort sig från elnätet? Inte på flera decennier, enligt en ny analys.

Elkraftsbranschens intresseorganisation Power Circle har låtit två exjobbare grotta ner sig i frågan när ett vanligt svenskt hushåll kan komma att gå off grid.

Bakgrunden är ett växande intresse bland elkunder att öka sin självförsörjandegrad. Batterikostnader sjunker och efterfrågan på elbilar ökar, vilket kan driva på off grid-trenden.

Samtidigt är antalet hushåll som väljer att koppla loss sig från elnätet ännu relativt få. Ny Teknik har skrivit om några av dem.

Läs mer: Så lever han helt oberoende av elnätet

– Vi var nyfikna på om det rent ekonomiskt är rimligt att gå off grid eller inte i Sverige, med våra långa mörka vintrar, säger Johanna Barr, sakkunnig på Power Circle.

Solceller. Foto: DPA/IBL Bildbyrå

Elkundernas agerande är också viktigt att förstå, menar hon, eftersom deras elanvändning kan bli en viktig faktor för att skapa flexibilitet i elsystemet. Om fler elkunder väljer att koppla loss sig från elnätet minskar möjligheterna att begränsa elanvändningen vid tider av hög belastning.

”Faktiskt möjligt att vara självförsörjande med el”

Exjobbet har utförts av KTH-studenterna Simon Lundqvist och Jesper Björkman och omfattar en genomgång av forskning på området, intervjuer med experter samt en modellering av off grid-hushåll nu och i framtiden.

– Det var väldigt komplext att modellera, men vi fick tag på alla uppgifter vi behövde och lyckades knyta ihop säcken med alla komponenter, berättar Simon Lundqvist för Ny Teknik.

Studierna kring vad som motiverar kunder att gå off grid är relativt få. Av de resultat som finns verkar den viktigaste drivkraften för de flesta vara att investeringen på sikt ska sänka kostnaderna. Även motiv som hållbarhet, självförsörjande, status och teknikintresse attraherar en del.

Men det är analysen av när det kan bli ekonomiskt rationellt för en kund att gå off grid som exjobbarna själva tycker är mest spännande. Så vitt de känner till är den först i sitt slag som har publicerats för Sverige.

– Resultatet visade att det faktiskt är möjligt att vara självförsörjande med el. Med våra antaganden är det möjligt att både bli delvis men även helt självförsörjande, säger Jesper Lundqvist.

Dröjer till 2040 innan off grid når nätparitet

Analysen gjordes genom modelleringar av två villor, en i Östersund och en på Gotland. Båda husen antogs ha elbil, bergvärme och ett enkelt styrsystem som minskade effekttoppar.

I modellen utrustades villorna med solceller, batterier och vätgassystem med elektrolysör, tankar för vätgaslagring och bränslecell. Systemen dimensionerades för att täcka hushållens elkonsumtion året om.

Under sommaren gick överskottet av solel till att producera vätgas, som lagrades i tankarna. På vintern användes vätgasen för att producera el via bränslecellen.

Som jämförelse till off grid-villorna undersöktes även två typer av ”hybrid-hushåll”. Den ena typen hade solceller och den andra typen både solceller och batterier. Båda typerna var anslutna till elnätet.

Alla hushåll modellerades för år 2020, 2030 och 2040.

Resultatet visar att det dröjer till år 2040 innan det blir billigare att investera i ett off grid-system än att fortsätta vara kopplad till nätet, den punkt som brukar kallas nätparitet, eller grid parity på engelska.

”Investeringen blir större i Östersund”

Och det gäller bara för Gotland. I Östersund är det ungefär dubbelt så dyrt att gå off grid som att vara kvar i nätet, enligt analysen.

– Det är fler soltimmar på Gotland än i Östersund, samtidigt som elförbrukningen i Östersund är högre. Det gör att investeringen i solceller och vätgasproduktion blir större i Östersund om man ska klara sig över året, säger Johanna Barr.

Andreas Olsson är en person som har valt att gå offgrid. Foto: Daniel Nilsson

Den kritiska faktorn för lönsamhet är, enligt exjobbet, vätgassystemet. Elektrolysör, bränslecell och vätgastankar utgör 73 procent av investeringskostnaden för offgrid-systemet i Östersund.

Allra billigast, både i norra och södra Sverige, är det att vara kopplad till elnätet men ha egna solceller och batterier.

– Så länge det är billigare att vara delvis off grid så kommer den stora massan troligtvis att stanna i nätet både på grund av ekonomiska skäl och bekvämlighet, säger Simon Lundqvist.

Sammantaget ser det alltså inte så ljust ut för off grid-trenden, ur ekonomiskt perspektiv. Men som alltid måste resultaten ses i ljuset av de antaganden som har gjorts.

Exjobbarna har räknat med omkring 110 procents ökade elkostnader från 2020 till 2040 samt minskade kostnader för vätgassystemet. Elektrolysör och bränslecell väntas minska med 90 procent i pris, medan vätgastank och kompressor antas gå ned med 50 procent.

De båda KTH-studenterna pekar på att det behövs ytterligare studier av när nätparitet kan inträffa för flerbostadshus eller områden med flera hushåll. Där kan den stora kostnaden för vätgaslagret slås ut på fler konsumenter och användas mer effektivt.

Här finns redan ett par exempel på bostadsbolag som vill gå off grid. Vätterhem planerar att bygga två hyreshus i Jönköping som ska bli självförsörjande på energi, vatten, avlopp och ventilation. Dessa ska sedan jämföras med två likadana hus som har anslutning till de kommunala näten.

”Kan skapa en väldig nytta på många olika nivåer”

Även Vårgårda Bostäder har fått mycket uppmärksamhet för sina planer att renovera sex miljonprogramshus och ansluta dem till solceller och vätgaslager. I maj rapporterade dock Elinstallatören att kommunen inte ger bygglov för att vätgassystemet klassas som farlig verksamhet.

KTH-studenterna Jesper Björkman och Simon Lundqvist har nu avslutat sin masterutbildning i industriell ekonomi. De är båda arbetssökande och vill gärna fortsätta inom energibranschen.

– Vi är båda väldigt sugna på att bidra till framtidens elnät. Det är en väldigt rolig bransch där folk brinner för lösningarna, säger Simon Lundqvist.

Off grid-tekniken, alltså de komponenter som villorna antogs vara utrustade med i modelleringen, tror Simon Lundqvist har framtiden för sig.

– Om de sätts in som en del av nätet kan de skapa en väldig nytta på många olika nivåer. Då ger de ett värde för fler och inte bara för privatpersoner. Även om man är skeptisk mot off grid, som inte är någon delningsekonomi, kan nätbolag ta hjälp av privatpersoners kapacitet när det uppstår problem i nätet, säger han.

Här finns rapporten från exjobbet.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt