Forskaren: Jättekraftverk kan visa vägen till okända civilisationer

2021-06-27 08:50  

För svenska Oxford-forskaren Anders Sandberg är jakten på en så kallad dysonsfär viktig. ”Det är ett bra sätt att hitta intelligent liv”, säger han.

Vi jordbor har länge drömt om, gjort filmer om och letat efter liv ute i rymden. Att vi nu kommit till en era där kommersiell rymdfärd närmar sig samtidigt som vi har drönare och rymdfordon på Mars gör tanken än mer intressant.

Förr i tiden letade man efter ”rymdvarelser” genom att sända ut radiosignaler. I slutet av 1950-talet kom en nytänkare vid namn Freeman Dyson med en revolutionerande tanke – att leta efter spår av energiutvinning som okända civilisationer kan ha byggt.

– På den tiden höll man ju på med att lyssna och skicka radiomeddelanden, men det handlar ju om avsiktlig kommunikation. Hans idé utgick från att civilisationer använder exponentiellt mer energi hela tiden och någon gång i framtiden så kommer vi behöva all energi från solen. Så i stället för medveten kommunikation föreslog han att man skulle titta efter spår av industri och civilisation, säger Anders Sandberg, datavetare och forskare vid Future of Humanity Institute vid universitetet i Oxford, till Ny Teknik.

I dag är tanken på en avancerad civilisation som behöver enorma mängder energi inte särskilt avlägsen. Och sättet Freeman Dyson tänkte sig att de skulle få tag i denna är egentligen inte heller så främmande: ett slags avancerat kraftverk som omsluter stjärnan i en gigantisk konstruktion.

Dysonsfär. Ett konceptuellt konstverk av en sfärisk struktur som omger en planet och dess stjärna. Foto: Science Photo Library

Anders Sandberg säger att det här gav upphov till begreppet dysonsfär. Sedan tanken etablerade sig har folk letat efter den här typen av konstruktioner och de infraröda spår man tänker sig de ska lämna. Men hittills har ingen hittat något som skulle passa in.

Vad finns det för svårigheter förknippade med att söka efter dysonsfärer?

– De borde synas på lång väg, så ur det perspektivet är det lockande. Problemet är dock att man inte är riktigt säker på vad man ska leta efter, säger Anders Sandberg.

Däremot finns det många som gärna vill tro att de har hittat en och Anders Sandberg säger att det var en del uppståndelse om ett potentiellt fynd 2016. 

– För några år sedan upptäckte man att Tabbys stjärna skymdes på ett komplicerat sätt och då trodde folk att vi hade hittat en dysonsfär. Men det tror inte jag. Skälet är att det som täcker inte täcker särskilt väl och jag tror att en civilisation som väl börjar bygga en dysonsfär kör allt eller inget. Har man tekniken att bygga den så tar det nog inte mer än några decennier att göra en sfären färdig. Att vi skulle råka se den halvfärdig tycker jag förefaller osannolikt, säger han.

Varför ska vi alls leta efter dynosfärer?

– Det är anledningen till att jag överhuvudtaget håller på med det här. Vårt jobb är att tänka på mänsklighetens öde och ett av de stora frågorna är: ”Varför är universum så öde?”. Vissa förklarar det med att intelligent liv inte har så lätt att överleva – för när vi blir tillräckligt avancerade så tar vi kål på oss själva.

Att ta vara på energi är det mest naturliga syftet med en dysonsfär, men Anders Sandberg säger att det säkerligen finns massvis av skäl till att en civilisation skulle bygga dem.

– Det finns många tänkbara användningsområden som vi kan tänka oss, men det är möjligt att en avancerad civilisation skulle skratta åt vår lista och kalla det för stenålders-tänk. Men med grundläggande fysik så kan vi i varje fall se vinsterna.

Inte heller skulle fyndet av en dysonsfär innebära att vi blev klokare av just detta.

– Om vi hittar en dysonsfär kommer det självklart inte säga något om civilisationen: Är det resultatet av 1 000 år av social utveckling – eller är det bara ett företag som behöver energi till sina datahallar? Det här är något jag berör lite nu – jag håller på och skriver en bok om gränserna för vad intelligent liv kan uppnå. Om vi hittar en dysonsfär så vet vi att avancerade civilisationer är möjliga. Det är hoppingivande och då skulle vi kunna göra likadant om vi skärper oss, säger Anders Sandberg.

Felix Björklund

Mer om: Rymden

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt