Forskare om elvägar 2028: Succé eller bortglömt

2018-06-11 06:00  

Forskaren Stefan Tongur ser två möjliga scenarion för elvägar om tio år: Antingen succé – eller liggandes på sophögen för teknikdrömmar som aldrig bar.

I Sverige finns två elvägsprojekt som nu testas på allmän väg. På E16 utanför Sandviken används kontaktledningar i luften och vid Arlanda en skena i vägen. Båda är resultat av en innovationsupphandling som genomförs av Trafikverket. I den nationella transportplanen som nyligen presenterades finns också 300 miljoner kronor avsatt för ett större pilotprojekt.

Tekniken befinner sig alltså ännu i ett tidigt stadium, även om utvecklingen har pågått ett bra tag. Men var befinner vi oss om tio år? Det har Stefan Tongur försökt att ta reda på. Han disputerade nyligen med sin avhandling om elvägar vid institutionen för industriell ekonomi och organisation på KTH.

Två möjliga scenarier

Han ser två möjliga scenarier. Det ena av dem innebär en succé. Orsakerna är flera. Främst att dieselmotorn blev för dyr att fortsätta utveckla så att den kunde leva upp till de allt hårdare miljökraven, särskilt för lastbilstillverkare. Produktionen av biobränslen blev dessutom både otillräcklig och för kostsam.

Det andra alternativet innebär i stället motsatsen. Elvägar är 2028 något de flesta inte ens kan minnas vad det var för något. Det gick inte att hitta en ersättare till dieselmotorn som fortsatte att utvecklas tills den uppfyllde miljökraven. Produktionen av biobränslen överträffade förväntningarna. Beslutsfattarna blev osäkra och investeringarna i elvägar minskade.

Tror på succé

Personligen tror Stefan Tongur på succé, främst på grund av ökade krav på luftkvalitet och hållbarhet men också för att såväl stater som industri har ekonomiska incitament att fortsätta utveckla elvägar. Han har i sin forskning främst fokuserat på affärsmodellen kring elvägar.

Finns det något liknande teknikskifte i historien som går att jämföra med?

– Det är svårt och beror på vilken aspekt som avses. Utvecklingen av järnvägar är intressant. I järnvägsspåren fanns många privata intressen som hade ett behov av transporter. Utvecklingen fick betydelse för samhället och togs sedan över av staten. Skillnaden gentemot elvägar är väl att det redan finns ett effektivt transportsystem på plats. Det är inte hållbart men har en låg kostnad. Frågan är om man som i fallet med järnvägar kan låta det gå från ett stängt system till ett öppet. Om privata intressen först kan utveckla hubbar, där vi lär oss att skapa affärsnytta, till att hubbarna sedan byggs ihop.

Är det möjligt att göra en sådan resa i dag, från stängt till öppet system?

– Med elvägar pratar vi om innovation på systemnivå, som kräver många olika aktörer. Laddstolpar kanske en privat aktör hade kunnat lösa. Elvägar blir en publik angelägenhet och det är ofta Trafikverket som äger vägen. Frågan är hur man fördelar riskerna. Få företag vill göra den här typen av långsiktiga investeringar utan att vara säkra på att räkna hem dem. Där kanske elbolagen kan ta ett ansvar. Men jag tror inte att det blir helt privat, säger han.

Hur upplever du fordonstillverkarnas inställning till utvecklingen?

– Jag gick in i projektet med hypotesen om att detta var ett potentiellt teknikskifte för främst Scania men även för Volvo, givet deras kärnkompetens inom dieselmotorer, säger han och jämför med fallet Facit som misslyckades överleva omställningen från mekaniska till elektroniska kalkylatorer.

– Här kommer i stället en elektrifierad drivlina byggd på standardkomponenter som hotar deras affärsmodell. Min hypotes bekräftades inledningsvis. De var duktiga och lite konservativa. Men det finns en delning. Jag har intervjuat Scanias ledning. Frågorna jag ställde kring affärsmodeller var högst på agendan. De har bra koll på sina konkurrenter, men inte på andra typer av aktörer. Medvetenheten gjorde att Scania gav utrymme på sin hybridavdelning att bli världsledande inom detta teknikområde. Jag skulle dock inte vilja måla upp dem som konservativa, säger han.

Fortsätter på samma tema

Stefan Tongur går nu över till forskningsinstitutet Rise där han ska fortsätta delvis på samma tema.

– Kan jag fortsätta att utveckla begrepp, förståelse och modeller om fenomen så att de blir begripliga blir jag glad, säger han.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt