Forskare: EU-beslutet hotar växtforskning

2018-09-20 08:51  

En EU-dom har satt käppar i hjulet för dem som vill utveckla tåligare eller mer näringsrika grödor med hjälp av gensaxen Crispr. Ett ologiskt beslut, tycker SLU-professor Inger Åhman.

Det amerikanska Jordbruksverket meddelade i början av året att det där är grönt ljus för Crispr-grödor. Men EU har valt en annan väg.

Den 25 juli i år beslutade EU-domstolen att grödor som har skapats med nya genförändringstekniker, som Crispr-Cas9, ska klassas som genmodifierade organismer, GMO.

Sex rektorer vid svenska lärosäten har på DN Debatt varnat för konsekvenserna av domen. Den hotar nödvändig växtforskning, skriver de. Även Inger Åhman, professor på Institutionen för i växtförädling på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp, är kritisk till beslutet och kallar det ologiskt.

Crispr är ett mer exakt och effektivt verktyg än de genförändringstekniker som används brett i dag, som joniserande strålning eller kemisk behandling, säger hon.

– EU-domstolen gör undantag i regleringen för muterade växter som har funnits länge, därför att domstolen inte har sett några negativa effekter för miljön eller hälsan. Samtidigt vet vi mindre om hur de är förändrade genetiskt. Med Crispr vet vi bättre vad som händer, trots det regleras alltså växter framtagna med den tekniken hårdare, säger hon.

Forskare vill fortsätta utveckla växter med Crispr

Forskare har sett en möjlighet att på ett enklare sätt utveckla mer resistenta och näringsrika växter med hjälp av Crispr.

Till exempel vet forskare i dag att det hos skadeinsekter finns ämnen i saliven som får värdväxten att förändra sig så att den blir bättre för insekterna att äta. Bladlöss får värdväxten att producera mer av vissa glukanaser. Forskare tror att man genom att slå ut generna för dessa kan göra växtsaften mindre tillgänglig för bladlusen.

Om forskare lyckas ta fram bladlusresistenta växter gäller det att kommersiella aktörer vill tillämpa tekniken. Risken med EU-domen är att bara riktigt stora företag skulle kunna göra det, eftersom det kostar att göra alla tester som behövs för att försäkra att tekniken inte medfört några hälso- eller miljöproblem.

– Om små växtförädlingsföretag inte har råd att marknadsföra Cripsr-grödor kommer de inte heller att stödja vår forskning och då får vi i förlängningen sannolikt inga statliga pengar för att fortsätta forska på detta, säger Inger Åhman.

Staffan Eklöf, handläggare för GMO-frågor på Jordbruksverket, säger att det fortfarande finns vissa oklarheter kvar kring EU-domstolens beslut.

Ska ta frågan vidare

Några år före EU-domstolens beslut tog Jordbruksverket ställning till tre olika sorters Crispr-växter. I ett fall, där den gen som hade tillförts fanns kvar, skulle det omfattas av genteknikdirektivet, ansåg myndigheten. Om dna:t inte fanns kvar i växten, utan bara den mutation man orsakat med hjälp av gensaxen, var det att likna vid bestrålning eller en naturlig mutation.

– Vår bedömning var därför lite förenklat att dessa mutationer inte var något nytt och att de inte skulle omfattas av genteknikdirektivet, förklarar Staffan Eklöf.

EU-kommissionen upprepade i förra veckan att alla organismer framtagna med riktad mutagenes är att betrakta som GMO, men kommissionen meddelade också att den ska diskutera frågan vidare. Hur ska vi då tolka EU-domstolens beslut?

– Tyvärr går det inte att ge något rakt svar på det, säger Staffan Eklöf.

Läs mer: Forskare vill behandla infertilitet med genteknik

Inger Åhman tror inte att Crispr kan lösa alla problem inom växtförädling, men ser på sikt att gensaxen kommer att användas i alla grödor vi odlar.

– Om jag vill göra en gröda resistent mot en skadegörare genom att korsa den med en vild växt med en viss resistensgen kommer jag genom den första korsningen att få in enormt många oönskade egenskaper. Om jag däremot med Crispr bara ändrar en önskad gen i en bra sort kan jag omedelbart odla den växten. Det är en enorm skillnad i jobb, för samma resultat. Det är det som gör tekniken så attraktiv.

EU-domstolens beslut om grödor

Den övergripande definitionen av GMO i direktiv 2001/19/EG är att det är "en organism där det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt". Det finns ett undantag för organismer som har modifierats genom mutagenes, men EU-domstolens beslut från i somras ger inget undantag för Crispr-grödor.

I USA har Crispr-grödor fått grönt ljus av det amerikanska Jordbruksverket. I Japan har en expertkommité föreslagit att vissa genredigerade organismer ska tillåtas, i de fall där inga främmande gener introduceras permanent. Dessa genredigerade organismer måste dock rapporteras in till staten, enligt förslaget.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt