Fords liv styrdes av bilproduktionen

2018-07-07 06:00  

Henry Ford ville styra allt: bildetaljerna, bolaget och människorna. Men ibland gick hans kontrollmani lite väl långt, något inte minst hans familj fick känna på.

670 arbetsmoment kunde utföras av benlösa män.

2 637 av enbenta.

2 av armlösa.

715 av enarmade.

10 av blinda.

Av de totalt 7 882 arbetsmoment som en Ford Model T krävde kunde alltså 4 034 utföras av män som saknade full fysisk förmåga.

Det återberättar Henry Ford i sin självbiografi ”Mitt liv och mitt arbete” från 1922. Texten ger en fingervisning om hur minutiöst allting mättes i hans fabrik, när T-Forden 1913 började produceras i sin helhet på det löpande bandet.

Den avslöjar också hur fixerad Henry Ford var vid detaljer. Troligtvis var det just på grund av det personlighetsdraget han lyckades så väl i livet, både som bildesigner och som affärsman. Men det utgjorde också en del av ett övergripande kontrollbehov som stundvis kunde gå väldigt långt.

Henry Fords tidiga vilja till kontroll var dock betydligt mer oskyldig. Den gällde hans eget öde. Han föddes 1863 som son till två välsituerade bönder i norra USA, och förväntades därmed att ta över familjens gård en dag. Det hade han ingen som helst lust med. Han brydde sig bara om maskiner.

Läs mer: Porsche 911 – sportbilen som kunderna vill bevara

Det sägs att hans far gav honom ett fickur i de tidiga tonåren, som han sedan plockade isär och studerade ingående innan han satte ihop det igen. Likadant ska han ha gjort med alla andra maskiner han kom över. Hans föräldrar fick till slut ge med sig. Unge Fords öde var att bli mekaniker, inte bonde, och därför ordnade hans far så småningom ett jobb till honom som maskinistlärling i Detroit.

1893, efter fjorton års slit, hade Ford förvandlat sig till en respektabel ingenjör och äkta make. Han hade klättrat till chefsmaskinist i ett av Thomas Edisons bolag och gift sig med Clara Bryant, som kom från hans egna hemtrakter. Han hade även fått en son, Edsel.

Men karriärmässigt var han inte färdig på långa vägar. Först nu hade han råd att satsa på en dröm han hade haft sedan en tid tillbaka. Han ville bygga en bil.

Ford skulle komma att förändra hela världen

Tre års meckande, testande och förbättrande följde. Sedan stod den äntligen färdig. Den hette Ford Quadricycle, bars upp av fyra cykelhjul och hade en topphastighet på 32 km/h. Den kunde varken bromsa eller backa, men den väckte stor uppmärksamhet när Ford kryssade fram med den på Detroits gator. Rika män hörde av sig. Planer smiddes. Med ens blev Ford en förgrundsfigur i en spirande ny industri som var på väg att förändra hela världen.

1903 bildades Ford Motor Company, som skulle bli hans livsverk. Nu började hans kamp för en annan viktig aspekt han behövde få kontroll över: bolagets inriktning. Finansiärerna ville satsa på lyxbilar, eftersom det endast var de rika som hade råd att köpa de nya leksakerna.

Ford tyckte tvärtom. Han drömde om en billig bil som varje hårt arbetande amerikan hade råd med. Tyvärr kunde han inte driva igenom den idén eftersom han bara ägde 25,5 procent av aktierna. Under bolagets första år producerades därför en rad olika modeller i skilda prisklasser.

Läs mer: Ford ska sluta tillverka ”vanliga” bilar

1907 lyckades Ford äntligen manövrera ut sina meningsmotståndare och få röstningsmajoritet i bolaget. Då förklarade han koncist:

“Från och med nu kommer min verkstad alltid att vara min verkstad… Jag tänker inte låta en massa rika människor bestämma över mig.”

Den inställningen behöll han livet ut. Han såg finansiärer, bankirer, advokater och dylika herrar som parasiter, den värsta sortens avskum. Han ansåg sig skapa någonting av värde, till skillnad från dem.

Året därpå, 1908, lanserade han äntligen sin drömbil, Ford Model T. Den var tekniskt fulländad: pålitlig, tålig, enkel att reparera. Och den kostade bara 850 dollar, ungefär 165 000 kronor i dag. Mellan åren 1908-1927 var T-Forden den enda bil som bolaget tillverkade. Den såldes i 15 miljoner exemplar och förvandlade Ford till en av världens rikaste män.

Ord och inga visor

Trots sin nyvunna rikedom fortsatte han att leva samma asketiska liv som förut: ingen rökning, ingen alkohol, upp tidigt varje morgon och daglig motion. Privat föredrog han att isolera sig med sin fru Clara och leva det enkla livet, precis som på barndomens bondgård.

Han var övertygad om att även andra människor borde leva på det viset. På Ford Motor Company införde han därför ”den sociologiska avdelningen”. Därifrån skickades 200 inspektörer regelbundet ut för att göra hembesök hos fabriksarbetarna och kontrollera om de drack alkohol, om de var gifta, hur rent det var hemma och mycket annat. Uppfyllde man inte Fords strikta krav gick man miste om den höga minimilön på fem dollar om dagen (ungefär tusen kronor i dag) han införde 1913.

Läs mer: Ford testar autonom leveransbil i Florida

I samma grad försökte han även kontrollera sin son Edsel. Ford ville forma honom till sin egen avbild, så han lät honom redan i tidig ålder vistas på fabriksgolvet, lära sig allt det tekniska från grunden och bli uppfostrad enligt de rätta idealen. Edsel visade prov på stor förmåga, men trots det blev Ford aldrig riktigt nöjd. Problemet låg förmodligen i att Edsel växte upp i en annan verklighet. Han fick gå i fina skolor och frotterade sig med eliten, blev mer intellektuell.

Ford förblev däremot, åtminstone inombords, alltjämt den enkle bondsonen som föraktade allt mondänt. Relationen blev ansträngd, inte minst för att Ford ibland gick väldigt långt i sin kontrollmani. Till och med när Edsel var en fullvuxen, gift man med egen bostad, skickade Ford dit hejdukar för att göra inbrott och krossa hans spritflaskor när ingen var hemma.

Kontrollmani påverkade familjelivet

Ford lät Edsel ta över som företagsledare 1918, när denne var 25 år. Men det var bara en skenmanöver för att skrämma aktieägarna till att sälja, så att Ford kunde köpa upp deras innehav i smyg. Ford förblev den omnipotente ledaren livet ut, och han fordrade alltjämt total kontroll.

Under 1920-talet stoppade han länge utvecklingen av en ny bilmodell, trots ändlösa böner från Edsel och bolagscheferna. Men när det senare blev uppenbart att T-Forden hade nått vägs ände, gav Ford till slut med sig och tillät en uppföljare.

A-Forden lanserades 1927 och blev en enorm succé, inte minst tack vare Edsels designarbete. Ford såg dock till att ta åt sig äran för allt – inklusive designen.

Samma kontrollmani fortsatte under 1930- och 1940-talen, när fackförbundet UAW (United Auto Workers) ställde krav på högre löner. Ford bröt upp alla försök till organisering på fabriksgolvet med en privat vaktstyrka som aldrig skydde att bruka våld. Först 1941 fick UAW igenom sina förslag. Dessförinnan hade Ford hotat med att lägga ned bolaget hellre än att vika sig en tum. Men enligt egen uppgift ändrade han åsikt när Clara i sin tur hotade med att i så fall lämna honom.

Läs mer: Fords autonoma polisbil ska jaga bovar förarlöst

1943 lades Edsel plötsligt in på sjukhus. Ford var övertygad om att det berodde på hans slappa leverne och svaghet. Men det var cancer. Edsel dog en tid senare och därefter blev Ford aldrig riktigt sig själv igen. Kanske insåg han slutligen hur hård han hade varit mot sin son.

Hur mäktig Ford än var kunde inte heller han kontrollera döden. Han avled 1947, 83 år gammal. Vid det laget hade mycket sagts om hans smickrande och inte så smickrande sidor. Men ingen kunde förneka att han hade lämnat ett storslaget arv efter sig: ett mer modernt produktionssamhälle som skänkte större välstånd åt alla.

---

Det här är ett reportage från tidingen Teknikhistoria nummer 2, 2018.  Prenumerera på den här.

Gilla Ny Teknik och Teknikhistoria på Facebook.

Ford Model T

Längd: 3,4 meter.

Vikt: 544 kilo.

Motor: 2,9-liters fyrcylindrig sidventilmotor.

Effekt: 20 hästkrafter.

Toppfart: ca. 70 km/h.

Växellåda: Planetväxellåda med hel- och halvfartsläge.

Bromssystem: Bandbroms på transmissionen, trumbromsar på bakhjulen.

Produktionsår: 1908-1927.

Prisspann under samma period: 850-260 dollar.

Antal sålda: 15 miljoner.

Antal sålda i Sverige: 50000.

Anton Dilber

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt