FOI-expert: ”Iran kan ha kärnvapen inom ett år”

2020-01-09 11:55  

Iran har hoppat av kärnenergiavtalet. FOI-experten Fredrik Nielsen bedömer att landet kan utveckla kärnvapen inom ett år.

I söndags meddelade Iran att landet lämnar kärnenergiavtalet från 2015. Beskedet kom ett par dagar efter att USA hade dödat den iranske generalen Quassem Soleimani.

Kärnenergiavtalet tecknades 2015 mellan Iran och de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd samt Tyskland. Avtalet innehöll bland annat begränsningar för hur långt Iran får anrika uran med syfte att hindra landet att utveckla kärnvapen.

När Iran nu lämnar överenskommelsen finns det ingen gräns för hur långt landet kan driva anrikningen.

I dag finns flera anläggningar i Iran där uran kan anrikas i centrifuger. Anrikningen innebär att halten av den klyvbara isotopen U-235 höjs.

Anrikning görs genom separering av isotoper

Naturligt uran består till allra största delen, cirka 99,3 procent, av isotopen U-238. För att uran ska kunna användas i kärnkraftverk eller i kärnvapen måste det anrikas så att koncentrationen av U-235 ökar.

Kärnkraftverk behöver en koncentration av U-235 om cirka 4 procent, medan kärnvapen kräver cirka 90 procent. Enligt kärnenergiavtalet fick Iran endast anrika uran till 3,67 procent.

Läs mer: ”Taktiska” kärnvapen kan leda till 90 miljoner offer på bara några timmar

Anrikningsprocessen är både svår och energikrävande. De två isotoperna U-235 och U-238 har nästan identiska kemiska egenskaper, men U-235 är aningen lättare än U-238. Det utnyttjas i anrikningsprocessen. Uran i gasform leds in i en snurrande cylinder så att U-238 pressas mot ytterkanterna och U-235 samlas i mitten.

Uran anrikas i rader av centrifuger. Bilden är från Ohio i USA. Foto: US Department of Energy

Via två rör leds gas med en högre koncentration av U-235 vidare till ett håll, medan gas med mer U-238 leds till ett annat. Sedan fortsätter centrifugeringen i allt högre koncentrationer.

– Det är en ganska långsam process för man sållar bort väldigt lite U-238 i varje steg, berättar Fredrik Nielsen, forskare på enheten för kärnvapenfrågor på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

”Skulle räcka till en halv laddning om det anrikades”

Internationella atomenergiorganet, IAEA, konstaterade i november förra året att Iran har omkring 6 000 centrifuger i drift på flera olika anläggningar (se grafik). Fredrik Nielsen bedömer att landets kulle kunna utveckla kärnvapen inom ett år.

Han tror dock att landet, likt Nordkorea, gärna vill genomföra en provsprängning för att demonstrera sin förmåga för omvärlden.

Läs mer: Iran förbereder ökad urananrikning

– Förmodligen vill man ha mer än en kärnladdning för att kunna provspränga en gång och ändå ha material kvar för en laddning till. Då fördubblas tiden, då handlar det mer om två år, säger Fredrik Nielsen.

I november förra året sa Iran att landet anrikar uran till en U-235 koncentration om 5 procent. För en kärnvapenstridsspets behövs ungefär 15 kilo som är anrikat till 90 procent.

– De har ett par hundra kilo nu som är anrikat till bränslenivå. Det skulle räcka till en halv laddning om det anrikades upp till 90 procent, säger Fredrik Nielsen.

Expert: Anrikning för kärnvapen upptäcks om inspektioner tillåts

Enligt honom finns det inget som tyder på att Iran anrikar uran för civila syften.

– För de kärnkraftsreaktorer som landet håller på att bygga är anrikningsanläggningarna alldeles otillräckliga. Några 100 kilo är en bråkdel av en härd. Det är för lite för att försörja ett civilt kärnkraftverk men ganska lagom dimensionerat för kärnvapen, säger han.

Kärnkraftverket Bushehr i södra Iran är under uppförande. Bilden är från november 2019. Foto: Ahmad Halabisaz

Trots avhoppet från kärnenergiavtalet säger Iran att landet kommer att tillåta inspektioner från IAEA. Blir det verklighet, och IAEA släpps in på de aktiva anrikningsanläggningarna, kommer det att bli tydligt för inspektörerna om Iran har börjat anrika uran för kärnvapen, menar Fredrik Nielsen.

– För att anrika så pass högt så att uranet går att använda i kärnvapen behövs ingen annan utrustning än den Iran redan har. Däremot behöver man konfigurera den genom att ändra rördragningen. Man kopplar om strömmarna av olika koncentrationer så att anläggningen ser helt annorlunda ut. Om inspektioner tillåts kommer det att upptäckas, säger han.

Kärnenergiavtalet

Avtalet heter formellt Joint Comprehensive Plan of Action, JCPOA, och tecknades den 14 juli 2015 av Kina, Frankrike, Tyskland, Ryssland, Storbritannien, USA och Iran.

Den 8 maj 2018 meddelade USA:s president Donald Trump att landet drar sig ur avtalet.

Linda Nohrstedt

Mer om: Kärnvapen Uran

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt