Flera bolag ska tjäna pengar på samma batteri

2020-03-06 06:00  

På ett smältverk i Landskrona ska ett nytt energilager hjälpa till att kapa effekttoppar. Men batteriet ska också stärka elnätet på flera sätt.

(Texten har uppdaterats.)

Förra året installerades solceller vid återvinningsanläggningen Bergsöe i Landskrona. Nu ska de kompletteras med ett batteripack med lagringskapacitet om 1 MWh. Det består av 24 BMW-batterier, av samma typ som finns i elbilen BMWi3.

– Det är en hyfsat liten och kontrollerbar skala, men det är för att vi ska förstå hur det fungerar och hur vi kan optimera det hela innan vi skalar upp på andra enheter, säger Klas Nilsson, kommunikationsdirektör på Boliden.

Solcellerna ska ge 70 MWh per år. Foto: Boliden

Men enligt Vattenfall, som driver projektet, är det första gången som ett så stort batteri placeras hos en industrikund i Sverige.

På Bergsöe smälts bly från uttjänta bilbatterier så att metallen kan återanvändas. Själva smältverket drivs av kol och koks, men el behövs till transportband och en del maskiner.

Läs mer: Stanfords ai öppnar för en snabbare batteriutveckling

Med det nya batteriet kan Boliden spara den energi som solcellerna genererar. Det ska också hjälpa till att kapa verksamhetens effekttoppar, så att månadskostnaden blir lägre genom att mindre effekt måste köpas från elnätet.

Men batteriet på Bergsöe ska också kunna göra nytta i lokalnät och regionnät. Vid tider när elförbrukningen är hög ska energi kunna tankas ur batteriet och ledas ut till lokal- och regionnät. På så sätt kan elnätbolagen minska sina effektkostnader gentemot överliggande nät.

– Genom att ladda ur energi ur batteriet vid sådana tillfällen kanske fler kunder också kan anslutas till elnätet, säger Magnus Berg på Vattenfall, initiativtagare till projektet.

”Vi vill att vår styrning avgör vem som betalar bäst”

Vattenfall ska även använda batteriet för att reglera frekvensen i elsystemet, en tjänst som säljs till systemansvariga Svenska kraftnät. När frekvensen går under 50 Hz behöver effekt tillföras systemet och då kan energi laddas ur batteriet. När frekvensen går över 50 Hz behöver effekt tappas ur och då kan batteriet istället laddas med el från elnätet.

Hur ska ni avgöra vad batteriet ska användas till och när?

– Det är forskningsdelen i projektet. Vi har kommit ganska långt i att utveckla en smart styralgoritm som tar hänsyn till vad som är den största nyttan, säger Magnus Berg.

Återvinningsanläggningen Bergsöe i Landskrona. Foto: Boliden

Målet är att styrsystemet automatiskt ska kunna identifiera var batteriet kan göra störst ekonomisk nytta. Lokalt hos Boliden, i Landskrona Energis lokalnät, i Eon Energidistributions regionnät, eller i elsystemet nationellt genom frekvensreglering.

– Batteriet kan inte göra fyra saker samtidigt. Men vi vill att vår smarta styrning ska väga samman alla fyra nivåer och utifrån vem som betalar bäst avgöra vad batteriet kan leverera, säger Magnus Berg.

Forskningsprojektet drivs i två år

På så sätt skulle alltså fyra bolag (Boliden, Landskrona Energi, Eon Energidistribution och Vattenfall) kunna ha ekonomisk nytta av batteriet.

Forskningsprojektet drivs under två år och involverar förutom Vattenfall och Boliden även Landskrona Energi. Kostnaden för projektet är 7,4 miljoner kronor, varav Energimyndigheten bidrar med 1,9 miljoner kronor.

Vattenfall äger batteriet och ska även ansvara för att leverera frekvensregleringen till Svenska kraftnät. Om projektet blir lyckosamt hoppas Vattenfall kunna sälja liknande batterilösningar till industrikunder framöver.

Bergsöe återvinningsanläggning

Solcellerna på återvinningsanläggningen omfattar 470 kvadratmeter och har en installerad effekt om 80 kW. De beräknas generera 70 MWh per år.

De kommande litiumjonbatterierna har en uteffekt om 500 kW och en lagringskapacitet om 1 MWh.

På Bergsöe återvinns varje år bly från fyra miljoner uttjänta bilbatterier. Omkring 70 procent av blyet som tas tillvara säljs till batteriindustrin i Europa och används på nytt.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt