Experterna: Koldioxidlagring måste bli en politisk fråga

2018-09-13 17:00  

En tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp kommer från industrin. En ny regering måste ta sig an frågan om att fånga in och lagra koldioxid för att klara utsläppsmålen i Sverige, säger flera experter till Ny Teknik.

Efter valet: Den nya regering som Sverige får hamnar mitt i flera avgörande teknikomställningar. Enligt experter krävs politiska insatser för att Sverige inte ska hamna efter. Ny Tekniks redaktion listar fem teknikskiften som en politisk ledning måste ha koll på.

Del 1: Elproduktionen

Del 2: Fordon

Del 3: Klimatutsläpp

Del 4: Cybersäkerhet

Del 5: Artificiell intelligens
______

För att nå målet om noll utsläpp av koldioxid 2045 har vi mycket att åstadkomma på relativt kort tid. Det säger Lars Zetterberg, klimatpolitisk expert på IVL Svenska Miljöinstitutet och chef för forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit.

– Om vi utgår från hur många ton koldioxidekvivalenter som måste minskas fram till 2045 och fördelar den minskningen jämnt över de 27 åren måste regeringen under nästa fyraårsperiod minska utsläppen med 5,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, eller 11 procent jämfört med utsläppsnivån i dag.

Industrins del av klimatutsläppen: en tredjedel

Industrin står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Här behöver utsläppen minska kraftigt. Företagen vet ofta vilken teknik som behövs för att minska utsläppen, men de behöver veta vad som gäller för att satsa, enligt Lars Zetterberg.

– Det krävs en större långsiktighet och förutsägbarhet om vilka styrmedel och regler som kommer att gälla. Det kommer att behövas både morot och piska, både investeringsstöd och pris på utsläpp eller andra sätt att skapa incitament för att åtgärderna verkligen sker, säger han.

Industrins utsläpp brukar delas upp i utsläpp från uppvärmning och utsläpp kopplade till processer. För att minska förbränningsutsläppen kan man byta ut fossila bränslen mot biobränslen, energieffektivisera eller elektrifiera.

Med processutsläppen inom framför allt stål- och cementproduktionen är det svårare, eftersom de ingår i receptet.

Naturvårdsverket: Koldioxidlagring borde vara en större fråga

Inom stålindustrin pågår ett arbete för att få till en fossilfri stålproduktion år 2045 med hjälp av vätgas, inom ramen för projektet Hybrit.

Detta är ett gott exempel, tycker Julien Morel, Naturvårdsverket. Även han betonar vikten av långsiktiga spelregler för den konkurrensutsatta och exportinriktade svenska industrin.

Tillverkaren Cementa har efterfrågat en nationell strategi för koldioxidinfångning och lagring, Carbon Capture and Storage, CCS. Detta skulle behöva bli en större politisk fråga, tycker Julien Morel.

– CCS är ingen teknik man inför vid ett tillfälle och sedan kan lägga ner, utan det kräver en ombyggnad av processen, utbyggnad av ny infrastruktur, ändringar i lagstiftningen, ekonomiska incitament och industriella överenskommelser. Det kräver tätare samarbeten mellan staten och industrin under lång tid, säger han.

Klimatkrav i upphandlingar av byggnader och infrastruktur är ytterligare ett sätt att minska industrins utsläpp.

–  EU:s ramverk har också betydelse för hur lönsam en omställning kan bli. Genom att sänka taket för utsläppsrätter ytterligare enligt Parisavtalet och EU:s långsiktiga klimatmål kan vi skapa ett större tryck inom hela EU, hitta nya synergier inom industrin och undvika att Sverige tappar i konkurrenskraft under omställningen, säger Julien Morel.

Energimyndigheten: Sverige behöver fånga in och lagra koldioxid

Svante Söderholm samordnar Energimyndighetens uppdrag för Industriklivet, en regeringssatsning för att underlätta klimatomställningen. Han menar att Sverige måste bestämma sig för om CCS är något vi ska använda oss av eller inte. Beroende på svaret får vi helt olika utvecklingslinjer för att klara klimatlagen.

–  Som läget är i dag är CCS ett av många verktyg som behövs för att uppnå nettonollutsläpp i Sverige, säger han.

Med klimatkrav vid offentliga upphandlingar skulle industrins klimatomställning också kunna påskyndas, menar han.

Även de små- och mellanstora företagen behöver ställa om. Svante Söderholm saknar dock en färdig analys kring vad staten behöver göra för att uppmuntra detta arbete.

– Ofta är det ekonomiska incitament, men det kan också handla om att sprida information och kunskap.

Här är experternas 9 råd till nästa regering

Julien Morels, Naturvårdsverket:

1. Taket för utsläppsrätter inom EU måste minska. Detta är en förhandlingsfråga med övriga medlemsstater.

2. Vi behöver en strategi för koldioxidinfångning och lagring, Carbon Capture and Storage, för de fossila utsläpp som inte går att få bort med vanliga alternativ, samt för bio-CCS.

3. Industriklivet bör vara en långsiktig satsning.

Lars Zetterbergs, IVL Svenska Miljöinstitutet och Mistra Carbon Exit:

1. Börja planera för koldioxidinfångning och lagring redan nu. Jag har svårt att se hur man ska kunna klara Sveriges klimatmål utan denna teknik, men det kräver en omfattande utbyggnad av infrastruktur för detta och acceptans bland olika intressenter.

2. Vi måste sätta pris på utsläppen för cement och stål, och det priset måste överföras i värdekedjan till slutkonsumenten så att konsumenterna kan se skillnaden mellan olika alternativ i förhållande till funktionen och välja det mest klimatsmarta alternativet.

3. Det behövs en långsiktighet, att det man kommer fram till är robust över tid. Många tekniker är redan kända, så det handlar inte om att vänta på ny teknik utan om att bestämma sig för vilka tekniksatsningar som ska till. Det kommer att behövas en korg av olika åtgärder, vissa kommer att fungera bra, andra kanske mindre bra, men vi kan inte vänta.

Svante Söderholm, Energimyndigheten:

1. Flera stora och komplexa tekniksprång behövs, idag oftast frågan om oprövade tekniker, så dela risken och samverka med industrin, bland annat genom Industriklivet.

2. Bestäm snarast hur Sverige ska agera i fråga om CCS, oavsett beslut så är det fråga om långa ledtider och tidsfristen för klimatmål är inte långt borta.

3. Stöd fortsatt elektrifieringen av industrin, en central fråga är kapaciteten i det svenska elsystemet. Förstärkningar tar tid, lösningar behövs nu.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt