Expert om ryska vaccinet: ”Vi vet inte om det fungerar alls”

2020-08-12 13:47  

Mycket lite data har publicerats om det ryska vaccinet mot covid-19. Men det har utvecklats på ett ganska listigt sätt, tycker en svensk expert. Det här är vad vi vet hittills.

President Vladimir Putin meddelar att Rysslands hälsodepartement har godkänt världens första vaccin mot coronaviruset efter mindre än två månaders testning. Enligt presidenten ger vaccinet, som kallas Sputnik V, ”hållbar immunitet” mot viruset.

Sputnik V är ett så kallat vektorvaccin, vilket innebär att ett annat virus, en ”vektor”, modifieras genetiskt och används som budbärare för vaccinproteinets arvsmassa. När vaccinproteinet produceras av några få celler i kroppen sätter det igång ett immunsvar i hela kroppen.

Läs mer: Kartläggning: Fem vägar till ett vaccin mot det nya coronaviruset

I fallet med Sputnik V är det adenovirus som används som vektor. Det är en typ av förkylningsvirus som finns i olika varianter och är vanlig inom modern vaccinutveckling. Även Astra Zeneca/Oxford och kinesiska Cansino har adenovirus i sina vaccinkandidater.

Här förbereds en vaccinkandidat i labb i USA inför testning.

Fördelen med vektorvaccin är att det är en väl utvecklad och känd teknik. Nackdelen är att kroppen kan utveckla immunitet mot själva vektorn. Det kan innebära att vaccinet bara kan användas en gång.

– Om man har antikroppar mot själva vektorn fungerar vaccinet sämre. Men ryssarna har faktiskt varit lite listigare här. De ger först en dos med adenovirus 26 och sedan en dos med adenovirus 5. Det gör att deras andra dos sannolikt kommer att fungera ganska bra. Vi har inte sett några data, så vi vet inte om vaccinet fungerar alls, men rent teoretiskt är det inte så korkat, säger Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid Karolinska institutet.

Även den metoden har dock sina nackdelar.

– Det är ett mycket dyrare sätt, för man måste ta fram två vaccin för att få fram ett. Det blir mer omständligt och man måste ändå kunna producera båda vaccinen på ett bra sätt, säger Matti Sällberg.

”Det har jag aldrig hört talas om tidigare”

Mycket lite är känt om det ryska vaccinet. Världshälsoorganisationen, WHO, vill göra en noggrann granskning av data innan man ger det sin kvalitetsstämpel.

– Det man vet är det som står i de två studierna som beskrivs på clinicaltrials.gov om påbörjade undersökningar i fas 1 och 2 av 76 personer, där det framgick att ryssarna avsåg att testa vaccinet i två olika utföranden. Men några prekliniska data från djur eller något om säkerheten vet vi inget om, säger Matti Sällberg.

Utifrån den publicerade informationen går det inte att bedöma om det ryska vaccinet är säkert eller om det ens skyddar mot infektion eller sjukdom, anser han.

– Det vet vi inte förrän man har vaccinerat tusentals människor. Det som är anmärkningsvärt här är att Ryssland har godkänt ett vaccin efter att bara ha vaccinerat 76 personer, det har jag aldrig hört talas om tidigare. Det kan ju vara så att de har vaccinerat många fler, men det är något vi inte känner till i så fall, säger Matti Sällberg.

”Invaggar folk i en falsk trygghet”

Generellt sett brukar adenovirusvektorer inte ge allvarliga biverkningar. De klassiska reaktionerna på en vaccination kan uppstå, som feber, trötthet, ömhet på injektionsstället, samt huvudvärk.

– Förhoppningsvis kommer det här vaccinet att ge få biverkningar men inte några allvarliga. När man gör fas 3-studier, då man vaccinerar mellan 10 000 och 50 000 personer, då kan man se de mer ovanliga biverkningarna. Att godkänna ett vaccin innan man har gjort fas 3, det är frågan hur klokt det är, säger Matti Sällberg.

Finns det risk för att det ryska vaccinet kan ge livshotande eller invalidiserande biverkningar?

– Det går inte att utesluta. Det som gör att det finns en spridning på hur folk upplever en vaccination är kombinationen av det man ger ihop med personens genetiska uppsättning. Jag har ingen aning om vilka kombinationer som kan vara olyckliga i det här fallet men det går inte att utesluta att det finns någon på 100 000 eller på miljonen. Dem hittar man inte förrän man har vaccinerat miljontals personer, säger Matti Sällberg.

Matti Sällberg. Foto: BYRMO CAROLINA/Aftonbladet

Det finns en oro för att politiska påtryckningar ska leda till att läkemedelsbolag och myndigheter tummar på säkerheten i kampen att snabbt få fram ett vaccin mot det nya coronaviruset. Den oron har uttryckts för Ryssland, men även för USA och Kina.

I fallet med det ryska vaccinet, vad är det värsta som skulle kunna hända?

– Att Ryssland börjar massvaccinera med något som inte funkar. Då invaggar man folk i en falsk trygghet och samhället återgår till det normala och vips har du en ökad spridning. Konsekvensen av det blir ett ökat antal dödsfall i covid-19, sannolikt fler än vad extremt ovanliga biverkningar skulle kunna ställa till med, säger Matti Sällberg.

Vaccinutvecklingens steg

I vanliga fall brukar det ta i genomsnitt 10-15 år av forskning och utveckling innan ett vaccin kan börja användas. Arbetet går igenom flera steg:

1. Grundforskning.

2. Preklinisk utveckling: Studier i labbmiljö.

3. Klinisk utveckling:

Fas 1: Studier på frivilliga försöksdeltagare i liten skala.

Fas 2: Studier i den verkliga målgruppen.

Fas 3: Storskaliga vaccinstudier på personer i målgruppen.

Fas 4: Övervakning efter att vaccinet har godkänts.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt