Expert om nedskjutna planet: ”Det finns ingen teknisk lösning”

2020-01-15 14:05  

Enligt en ny film besköts det ukrainska passagerarplanet av två luftvärnsrobotar. Iran har lovat att förhindra att tragedin upprepas - men enligt en svensk expert finns ingen bra teknisk lösning.

Några dagar efter flygplanskraschen i Iran, där 176 personer omkom, pekade uppgifter på att det hade skjutits ned av en luftvärnsrobot. Andreas Hörnedal, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, var en av dem som bedömde det som den troligaste orsaken.

I helgen erkände Iran att det var så det gick till. Enligt Amirali Hajizadeh, befälhavare för Irans revolutionsgardes flygvapen, trodde luftvärnsoperatören att flygplanet var en kryssningsrobot. Operatören ska ha haft störningar i kommunikationssystemet och endast haft tio sekunder på sig att fatta beslut.

En ny film som New York Times publicerade på tisdagen tycks visa att planet blir beskjutet av två luftvärnsrobotar med ungefär 30 sekunders mellanrum. Enligt tidningen förklarar det första skottet varför flygplanets transponder slutade fungera en stund före kraschen.

– Jag tycker att det är väldigt besvärande att operatörerna kanske hade kunnat omvärdera situationen mellan det första och andra skottet. Hade det gjorts kanske flygplanet hade klarat sig, säger Andreas Hörnedal.

Motmedel med pyroteknik leder till nya risker

Luftvärn är vanligtvis försett med igenkänningssystem för att avgöra om flygfarkoster är vän eller fiende, så kallad IFF (identification friend or foe). Systemet sänder en signal till flygfarkosten vars transponder svarar. Men i det här fallet är det inte säkert att det iranska luftvärnets IFF var kompatibel med det civila flygets transpondrar.

– Och även om de hade en mer modern IFF behöver det inte betyda att svaret går att lita på. För svaren går att förfalska, särskilt när det handlar om civila transpondrar, säger Andreas Hörnedal.

Dessutom kan luftvärnsoperatören ha bedömt att det inte fanns tid att invänta svaret från transpondern.

– Transaktionen tar uppskattningsvis några sekunder fram och tillbaka. Det är osäkert om operatören ansåg sig ha tid att värdera den informationen, säger Andreas Hörnedal.

176 människor dog i flygkraschen. Foto: Ebrahim Noroozi/TT

Efter erkännandet har Iran lovat att vidta åtgärder för att undvika att en liknande katastrof händer igen. Men enligt Andreas Hörnedal finns det inte någon teknisk lösning som är tillräckligt effektiv och billig för att införas på alla trafikflygplan. De motmedel som finns mot luftvärnsrobotar, till exempel facklor eller remsor av metalliserad plast som släpps ut från flygplan för att roboten ska låsa på fel mål, är dyra.

– Och även om flygplanet har all motmedelsutrustning är det verkligen långt ifrån säkert att det klarar sig om det blir beskjutet. Men du kan höja sannolikheten för att överleva, säger Andreas Hörnedal.

Dessutom innehåller motmedlen en del pyroteknik. Vanligtvis skjuts de ut ur flygplanet med en patron som sedan exploderar för att motmedlet snabbt ska spridas ut och bilda ett stort mål. Det leder till nya risker. Ett motmedel som avfyras på mark av misstag kan orsaka stora skador.

”Hade kunnat undvikas”

Därför är motmedel ovanligt på civila flygplan. Men de förekommer.

– I Air Force One, som den amerikanska presidenten flyger, har man såna här motmedelssystem och även de svenska Herculesplanen har det när man flyger till Afghanistan. Det israeliska flygbolaget El Al har också motmedelssystem på vissa av sina trafikflygplan, säger Andreas Hörnedal.

Även om tekniska åtgärder inte hade kunnat förhindra nedskjutningen menar Andreas Hörnedal att den hade kunnat undvikas genom att civila flygningar hade förbjudits under det spända läget. Striktare rutiner för luftvärnet runt flygplatsen, till exempel så att operatörer inte får avfyra utan klartecken från stridsledning med kännedom om det civila luftläget, hade också kunnat bidra till att minska risken.

– Jag hoppas att Iran är villigt att göra en grundlig utredning som de delar med sig av till omvärlden. Inte bara av själva kraschen utan vad som gick fel i lednings- och beslutsprocesser hela vägen fram till det tragiska slutet, säger han.

Kraschen inträffade bara några minuter efter att planet hade lyft från flygplatsen. Foto: Ebrahim Noroozi / TT

En väg att undvika liknande tragedier i framtiden är, enligt Andreas Hörnedal, att genomföra övningar där den militära ledningen och den civila flygledningen tränar på att samverka.

Ett annat sätt är naturligtvis att inblandade stater verkar för en ökad avspänning i området, något som Kanadas premiärminister Justin Trudeau nyligen har poängterat i en intervju med Global News.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt