Europas värme och teknik sårbart för sabotage

2022-09-29 09:08  

Läckorna på gasledningarna Nord Stream 1 och 2 uppges vara resultatet av dubbla explosioner. Det förmodade sabotaget sätter ett hotfullt finger på sårbarheten i Europas kritiska infrastruktur som döljer sig under ytan.

Långt ner i djupet längs våra havsbottnar slingrar sig mil efter mil av undervattensledningar. Högteknologisk infrastruktur med fiberoptik, telefoni, gas och el med för samhället helt avgörande betydelse.

– För dem som inte trodde det tidigare är det väl uppenbart nu att det går att komma åt den här typen av infrastruktur, säger Mikael Toll, senior rådgivare på Ramboll och mångårig tidigare chef för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten.

Stora delar av det submarina energisystemet utgår från Europas numera största gasleverantör Norge.

Från de norska gasfälten i Nordsjön går ledningar till Danmark, Nederländerna och Storbritannien för vidare transport upp till Sverige och ut på kontinenten.

Så sent som på tisdagen, i skymundan av sabotagemisstankarna kring Nord Stream, invigdes den nya ledningen Baltic Pipe som ska förse även Polen med norsk gas.

Fakta: Johan Kristensson Grafik: Jonas Askergren

Avgörande artärer

Mikael Toll vill inte peka ut enskilda undervattensledningar men konstaterar att systemet är sårbart och att det finns huvudartärer med avgörande betydelse för den europeiska gasförsörjningen.

– Det är ett stort system, och händer det något på en plats så får det konsekvenser för helheten. Det finns ett stort beroende i Europa av naturgas och om flödet upphör får det ganska stora konsekvenser för samhället, både vad gäller värme, el och industri.

Läs mer: Efter gasläckorna: Skärpt läge på svenska kärnkraftverk

Mellan Norge och de brittiska öarna går också högspänningskabeln Nordsjölänken som transporterar energi nog för att elektrifiera 1,4 miljoner brittiska hushåll.

I Östersjön finns liknande kablar som förbinder Sverige med Danmark, Finland, Litauen och Tyskland.

Rysk specialitet

Den svenska regeringen har, i likhet med flera europeiska kollegor, inte velat peka ut någon för det misstänkta sabotaget mot Nord Stream. Andra var snabba med att slå fast att det mesta pekar i rysk riktning.

Ryssland har under många år genom den så kallade Huvudavdelningen för djuphavsforskning satsat stora resurser på just den typen av undervattensverksamhet, enligt underrättelseexperten Joakim von Braun.

– Avdelningen ligger utanför den vanliga militära strukturen, men sysslar inte alls med djuphavsforskning. Det är en utpräglad underrättelse- och sabotageverksamhet som man har byggt upp sedan 60-talet och som har omfattande undervattensresurser, säger han.

Att ge sig på gas- och elledningar, liksom djuphavskablar för fiber och telefoni, är ett sätt att göra stor skada med små medel.

– De ligger helt obevakade på havsbotten mellan kontinenterna, i Nordsjön och i Östersjön. Knipsar man fiberkablarna så kan man lätt slå ut ungefär 99 procent av internet, säger Joakim von Braun.

Utesluter inte mer sabotage

En storskalig aktion av det slaget är enligt Joakim von Braun främst något man kan förvänta sig i samband med större militära insatser. Han utesluter dock inte att fler undervattensledningar utsätts för sabotage framöver.

– Det kan man mycket väl tänka sig. Det kan vara så att man redan nu har placerat ut exempelvis sprängladdningar som man har i beredskap för den dag då man tror sig ha nytta av det. Det kan finnas anledning för olika ägare att kontrollera sina strukturer.

Fakta: Johan Kristensson Grafik: Jonas Askergren

Norge meddelade under onsdagen att säkerheten ska höjas vid energianläggningar både på land och till havs till följd av gasläckorna och rapporter om okända drönare runt norska oljeplattformar.

"Stora sårbarheter"

Den statliga norska gasoperatören Gassco, som driver ett flera tusen kilometer långt nätverk med undervattensledningar, skriver i ett mejl till TT att man skärper sina säkerhetskontroller.

"Vi har även etablerade system för att övervaka transportsystemet och dessa följer vi extra noga nu", skriver Gassco.

Enligt Mikael Toll finns stora "säkerhetsskulder" inom energiförsörjningen. Men att skydda ledningssystemen helt och hållet är inte möjligt. Det bästa försvaret, säger han, är att bredda internationella försörjningskedjor för att undvika beroende av enskilda länder eller aktörer.

– Man kommer aldrig kunna skydda infrastrukturen helt och hållet. Den som vill påverka letar sårbarheter, och det finns tyvärr ganska stora sårbarheter.

Fakta: Undervattensledningar

Den första bestående förbindelsen mellan Europa och Amerika upprättades genom den första så kallade transatlantkabeln som lades mellan Irland och Kanada och togs i bruk 1866.

Under de drygt 150 år som följt har hundratals undervattenskablar knutit samman länder över hela jordklotet. I dag uppskattas den sammanlagda kabellängden till långt över en miljon kilometer.

Kablarna överför el, data- och telefontrafik. Därtill finns undervattensledningar för överföring av gas, likt de nu aktuella Nord Stream 1 och 2.

Experter har varnat för att ledningarna, för att isolera ett land eller en region, kan utgöra militära mål vid konflikter. Dessutom har underrättelsetjänster i decennier ägnat sig åt att avlyssna kommunikation som förmedlas genom kablarna.

Genom åren har även båttrafik visat sig utgöra ett, om än mindre elakartat, hot mot kablarna. I februari 2008 ströps uppkopplingen för tiotals miljoner människor i Mellanöstern och Indien sedan ett skepp ankrat utanför Egyptens kust råkat dra med sig en fiberkabel från havsbotten.

Källa: Encyclopædia Britannica, The Atlantic, The Guardian

TT / Ny Teknik

Mer om: Gas Energi

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt