Ericsson införde kritiserad modell – men vad ska vi ha kontoren till?

2022-09-25 06:00  

I våras inledde Ericsson pilotprojekt för hybridkontor, trots protester. Nu ska projekten snart utvärderas. Samtidigt har frågan om kontorsmodeller hunnit byta skepnad. Hur ska man få anställda att komma till kontoret, och varför?

Diskussionen om kontorens utformning fortsätter att utvecklas efter pandemin.

På Ericsson har ledningen drivit igenom tester av hybridkontor trots fackets varningar om platsbrist, en konflikt som Ny Teknik och andra medier skrev om i slutet av 2021.

Läs mer: Ny kontorsmodell väntar för Ericsson – men facket är kritiskt

I början av 2022 var beskedet att Ericsson pausade införandet av kontorsmodellen, men under våren infördes den.

Modellen infördes med pilotprojekt

Företaget och fackförbundet Sveriges Ingenjörer har lite olika sätt att beskriva förra vinterns turer kring Ericssons hybridkontors-lösningar.

Per Norlander, koncernförhandlare för Sveriges Ingenjörer, menar att facket blev ”överkört” i MBL-förhandlingen och att ledningen införde hybridkontor och minskning av antalet skrivbordsplatser trots protesterna.

Mikkel Lyngbo Nielsen, chef för fastighetsfrågor på Ericsson samt projektledare för arbetet med nya kontorsmodellen, vill inte bemöta den fackliga bilden, utan framhåller i stället att det finns ”en god dialog”.

– Vi försöka att verkligen förstå vilka behov våra medarbetare har och det tycker jag att man kan se i de pilotprojekt med hybridkontor som vi gör just nu, säger Mikkel Lyngbo Nielsen.

Pilotprojekten pågår på två kontor i Sverige och på Ericsson-kontor i bland annat Singapore, Johannesburg och i Dublin. I Sverige gäller det bland annat den i vinteras omstridda omgörningen av R&D-kontoret i Kista. Den piloten berör i nuläget det som är arbetsplats för 95 personer.

Anställda kan boka platser men måste inte

Eller ska man säga – var en arbetsplats? Likt så många andra kontorsarbetare sköter de anställda i gruppen numera stora delar av sitt arbete hemifrån.

När de är på kontoret har de ingen egen plats. Enligt Mikkel Lyngbo Nielsen har medarbetarna möjlighet att boka platser för sina på plats-dagar, någon nödvändighet är det dock inte.

Men då finns risken att det inte finns någon ledig plats nä de dyker upp?

– I teorin ja. Men i praktiken fungerar det, alla har alltid en arbetsplats, säger han.

Mikkel Lyngbo Nielsen är också noggrann med att påpeka att det kontorslandskap som grupperna nyttjar inte har fått mindre yta. Bara ett annat upplägg: cirka 20 procent färre skrivbordsplatser men fler mötesrum och gemensamma ytor samt några fler telefonbås.

– Det är anpassat för behoven för de som arbetar med R&D. Andra team eller avdelningar får annat upplägg efter sina behov, säger han.

Ericssons vd Börje Ekholm ska nyligen ha skickat ett mejl till anställda där han bland annat uppmanade fler att arbeta från kontoret. Är det en svårighet på Ericsson att få de anställda att komma till kontoren?

– I länder som USA och Indien är folk mer tveksamma till att återvända till kontoren efter pandemin. Så det jag tror att Börje vill betona här är att vi behöver komma samman och samverka i vårt arbete igen. Att vi är team och inte bara individuella anställda, säger Mikkel Lyngbo Nielsen.

Han säger även att Ericssons svenska medarbetare generellt är mer villiga att vara på kontoren. På de svenska kontoren ligger närvaron på mellan 50 och 60 procent av hur den såg ut innan pandemin, enligt Mikkel Lyngbo Nielsen.

Facket: Frågan om kontoret har blivit ”filosofisk”

För Per Norlander, lokal koncernförhandlare för fackförbundet Sveriges Ingenjörer. är ändå närvaron som en viktig fråga. Han uttrycker det som att frågan om hybridkontoret har bytt skepnad för facket sedan i vintras.

Per Norlander, koncernförhandlare och 1:e vice förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer. Foto: Maja Suslin/TT samt Sveriges Ingenjörer

Från direkt kritik mot att hybridkontoren skulle medföra risk för brist på skrivbordsplatser till funderingar kring hur man ska få fler att arbeta från kontoren. Och varför.

– Det har inte blivit så trångt som vi var rädda för eftersom folk har blivit kvar hemma i högre utsträckning än vad i alla fall vi trodde. Frågan har bytt skepnad och blivit mer filosofisk – borde vi vara på jobbet halva tiden och i så fall varför? säger han och utvecklar:

– Vi fokuserar mindre på antalet platser nu och mer på hur vi ska arbeta tillsammans och vad är det vi ska göra när vi är på plats på kontoret, säger han.

Per Norlander menar att inom facket är de måna om att exempelvis Ericssons utvecklingsdel i Sverige fungerar och är produktiv – både för att medarbetare ska trivas och utvecklas och för att arbetstillfällena på lång sikt ska finnas kvar. 

– Alla som utvecklar nya produkter, tjänster eller kunskaper har det där ögonblicket när man träffar på någon vid fikaautomaten, kommer på en idé, börjar spåna, går in i ett rum med en whiteboard och kommer fram till att här har vi en ny produkt eller tjänst. Där och då föds det som företaget tjänar pengar på ett år eller två år senare. Hur ska vi se till att de där mötena blir av trots att hälften av medarbetarna kanske vill vara hemma större delen av tiden? säger Per Norlander.

Utvärdering närmaste månaderna

Nästa steg i utformningen av Ericssons nya kontor kommer när Mikkel Lyngbo Nielsen och ledningen har utvärderat pilotprojekten.

– Typiskt sett vill man ha tre till sex månader av normalt arbete. Nu har vi haft sommaren som avbrott så vi börjar kanske samla in feedback om en månad eller två, säger Mikkel Lyngbo Nielsen.

Ericssons två pilotförsök i Sverige

Avdelning: R&D – Forskning och utveckling av programvara

Plats: Kista

Yta: 900 kvadratmeter

Antal medarbetare: 95 (till att börja med).

Hybridkontor: Kontor med fokus på team-samarbete som arbetssätt.

 

Avdelning: Marknads och supportfunktioner

Plats: Kista

Yta: 1 000 kvadratmeter

Antal medarbetare: 110–160.

Hybridkontor: Olika typer av arbetssätt anpassat för marknads- och supportfunktioner.

 

Källa: Mikkel Lyngbo Nielsen, Ericsson

John Palm

Mer om: Ericsson Kontor

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt