Ericsson–forskare: ”Tekniken är inte det svåraste med ai”

2021-04-28 06:00  

Det svåraste med att utveckla tillämpningar inom artificiell intelligens är inte de tekniska utmaningarna – utan de mänskliga aspekterna, enligt Ericsson–forskaren Rebecka Cedering Ångström.

När artificiell intelligens kliver in på företag och arbetsplatser är motstånd från anställda ett av de svåraste hindren. Det kommer fram i en ny rapport som Ericsson Consumer and Industry Lab har tagit fram.

Rebecka Cedering Ångström är en av forskarna bakom rapporten. Hon har varit involverad i flera av Ericssons årliga ”The 10 Hot Consumer Trends”, och som del av sin forskning åt Ericsson är hon industridoktorand vid Handelshögskolan i Stockholm. Där fokuserar hon på hur ai implementeras i företag.

I den nya studien har över 2 500 beslutsfattare, i företag som börjat implementera ai, tillfrågats om vilka svårigheter de mött och hur de gör för att möta dem.

– En röd tråd är att alla företagen stött på kritiska utmaningar. Men det är inte teknologin som är det utmärkande problemet, säger Rebecka Cedering Ångström.

Anställda oroar sig för att deras expertis blir oanvändbar

Rapporten visar på tre kategorier av utmaningar: tekniska, organisatoriska, och vad man kallar ”people/culture”-utmaningar.

Lite tillspetsat: hur medarbetarna reagerar på ai-implementeringen. Och det är där de allra flesta haft problem eller stött på motgångar.

– Många rapporterar att de haft svårt att få personalen med sig. Det finns ett motstånd mot att anta nya arbetssätt, och många är rädda att förlora sina jobb. En kritisk utmaning som sticker ut lite extra är att många anställda oroar sig för att deras expertis ska ignoreras eller bli oanvändbar. Och det får man ha förståelse för. Det vore ju egentligen konstigare om man inte mötte reaktioner vid större förändringar, säger Rebecka Cedering Ångström.

Läs mer: Han ser vinnarna och förlorarna på framtidens arbetsmarknad

Av de tillfrågade beslutsfattarna rapporterade 87 procent att de mött fler ”people/culture”–utmaningar, än tekniska eller organisatoriska sådana. Ännu fler (94 procent) rapporterade att de behövt införa fler ”people/culture”–inriktade problemlösningar, än lösningsåtgärder inom de båda andra kategorierna.

– Det är jätteintressant, att så stor andel av lösningsåtgärderna handlar om att underlätta mötet mellan människa och maskin. Det är något man måste ha med sig om man ger sig in i detta: resan mot att bli ai-driven är helt klart en kulturell resa, säger Rebecka Cedering Ångström.

Ett flöde av nya ai-applikationer

Särskilt som utvecklingen, enligt studien, pekar mot ett tillstånd av kontinuerlig förändring. De flesta av de mer ai-avancerade företagen i studien ser en framtid där applikationerna successivt utvecklas inom den egna verksamheten.

– Det här är en jätteviktig aspekt. Om vi går mot någon form av kontinuerlig utveckling, där vi har ett flöde av nya applikationer, innebär det en ständig förändring av arbetsprocesser och av organisationens utformning, säger Rebecka Cedering Ångström.

Och en organisation i ständig omvandling medför förstås ständigt nya kulturella utmaningar.

– Det är ruggigt intressant, tycker jag. Vilket ledarskap krävs, och hur ska man jobba med utbildning för att säkra upp rätt kompetens? Hur påverkas relationer med kunder och underleverantörer? Det här är frågor vi måste fundera på och diskutera, säger Rebecka Cedering Ångström.

Läs mer: ”I framtiden har man kanske en robot i teamet”

Hon är dock optimistisk:

– Vi kommer att lösa utmaningarna, men det är viktigt att vi fortsätter att prata om dem även efter att ”ai-sensationen” lagt sig, säger Rebecka Cedering Ångström.

Forum om ai samlar olika perspektiv

På det temat var Rebecka Cedering Ångström en av medgrundarna till det tvärvetenskapliga forumet Add AI. Det är ett nätverk och kunskapsinitiativ där människor från radikalt olika områden – tekniksektorn, juridik, sociologi, med flera – arbetar för kunskapsspridning inom artificiell intelligens genom seminarier, webinarier, utgivning av rapporter och så vidare.

– Syftet med Add AI är inte att driva utvecklingen framåt, utan att föra ut och tillgängliggöra diskussionen. Det är öppet för alla, och de flesta som deltar i våra webinarier jobbar inte med ai utan är intresserade av ämnet helt enkelt. Det låter nästan lite präktigt, men det är väldigt kul och lärorikt, säger Rebecka Cedering Ångström.

Ett mål med Add AI är att lyfta samtalet från att ”bara” handla om teknik, till att också ta upp de sociala, juridiska, organisatoriska, affärsmässiga och ”arbetsplatskulturella” förändringar som den ai-drivna samhällsomvandlingen medför.

– Och eftersom vi som ingår i arbetsgruppen kommer från så olika områden, så får man alltid nya perspektiv på varje fråga vi diskuterar, säger Rebecka Cedering Ångström.

Tommy Harnesk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt