Enzymteknik en nyckel till Oatlys havredryckssuccé

2022-01-07 06:00  

Oatlys stora genombrott kom för bara några år sedan. Men då hade uppfinnarna jobbat med att förfina havredrycken ända sedan början på 1990-talet.

Läser du på baksidan av en förpackning av Oatlys klassiska havredryck märker du att ingredienserna är ganska få: havre, vatten, rapsolja, salt, vitaminer och kalcium. Receptet låter enkelt. Men vad innehållsförteckningen inte avslöjar är att det kan vara rätt komplicerat att tillverka en sådan här produkt, och att det ligger över 25 års arbete bakom.

En nordisk råvara som bas

För den som i slutet av 1980-talet ville hitta ett alternativ till komjölk var det säkrast att gå till en hälsokostaffär. Där kunde man kanske hitta en hylla med sojamjölk, oftast gjord av råvara från Asien eller Sydamerika. Men samtidigt pågick mycket forskning på nyttan med havre – och om laktosintolerans.

Vare sig havredryck eller Oatly fanns ännu då, men Rickard Öste som var forskare inom livsmedelskemi hade en idé. Varför inte göra ett mejerialternativ baserat på havre, som det fanns gott om i Norden och som var av bra kvalitet? Han fick med sig Angeliki Triantafyllou, forskare specialiserad på enzymteknik, på tåget. 

Läs mer: Innovatörerna bakom Oatlys havremjölk får Polhemspriset

Oatly har på senare år skapat rubriker för sin marknadsföring samt för sina kontroversiella investerare och delägare (läs mer om det  i faktarutan). Men grunden i allt är havredrycken. Och den innovationen i sig har inte fått lika stor uppmärksamhet.

Angeliki Triantafyllou, en av uppfinnarna av havredrycken. Foto: Privat

Men nyligen fick Angeliki Triantafyllou och Rickard Öste Polhemspriset, Sveriges mest prestigefulla pris för ingenjörer och uppfinnare. Det placerar Oatlygrundarna i sällskap med Daniel Stenberg, som skapat programmeringsverktyget curl, John Elvsjö och Mårten Skogö som ligger bakom Tobiis ögonstyrningsteknik, samt Petra Wadström som har skapat Solvatten, som renar vatten med uv-strålning och värme.

Utmaningarna med havre

– Sojamjölksframställning går ut på att göra en extraktion av sojabönan. Havre är annorlunda, eftersom den innehåller stärkelse och betaglukaner. Det har en annan struktur, och kräver därför en helt annan process. Havre är också ett sädesslag som är rikt på olja, vilket gör att drycken kan smaka härsket om råvaran inte tas om hand på rätt sätt. Allt det här gör att du har att göra med en annan slags produkt, förklarar Angeliki Triantafyllou för Ny Teknik.

Det har krävts många försök för att hitta rätt konsistens, smak och näringsinnehåll. Och där kommer vikten av forskarkompetens in, inte minst i form av Angeliki Triantafyllou kunskaper om enzymer.

– Havrens, och kornets, nyttiga komponent, betaglukanerna, kan ställa till det för många processteg. Det kan ge en tjock och otrevlig, seg vätska som kan fastna i värmeväxlare och förpackningsmaskiner till exempel, säger hon.

Men de olika processutmaningarna var ingenting som hindrade forskarna. De var övertygade om att deras uppfinning skulle nå marknaden till slut.  

– Man stöter på problem hela tiden, men då går man in och löser dem. Det har gett mig stor glädje att se att det går att lösa problem man inte hade kunnat förutse, och sedan är det bara att ta nästa steg, säger Angeliki Triantafyllou.

Läs mer: Nu går det att skriva ut labbodlad kobebiff

Den första lanseringen av deras havredryck, då kallad Millmilk, var i London 1996, en multikulturell miljö där det fanns många vegetabiliska alternativ. Men Angeliki Triantafyllou menar att en förutsättning för att nå dit var det tillåtande klimatet i Sverige, som uppmuntrar små idéer och startups. 

Bolaget kallades då Cereal Base Ceba och ägdes till hälften av Skånska Lantmännen, vilket möjliggjorde att forskarna kunde lägga den tid de behövde på studier och utveckling.

– Visst måste du våga och ha en förmåga att se in i framtiden. Men du behöver också ha en inkomst. Om tillvaron hade varit för osäker hade du inte vågat satsa på något sådant här, sådana här projekt hade inte fortsatt, säger Angeliki Triantafyllou.

Något som Angeliki Triantafyllou ser som speciellt med att arbeta med just livsmedel är att det är produkter som kräver stora volymer, har lågt värde, är dyra att producera, marknadsföra och få ut. 

– Det är inte jättetacksamt att försöka växa och etablera sig snabbt. Där har bra samarbeten och våra patent hjälpt till. Med patent har de stora, multinationella livsmedelskoncernerna som hade kunnat bli våra konkurrenter, fått bromsa. Det är ett sätt för oss att lugna marknaden medan vi kommer fram till vilka metoder och rutiner som fungerar, förklarar Angeliki Triantafyllou.

Att tala till en bred konsumtentgrupp

Grundarna trodde att det kanske skulle ta fem år från idé till färdig produkt. Det tog betydligt längre tid än så. Det är bara några år sedan som Oatly blev riktigt stort, och helt nyligen som bolaget tog steget in på börsen. 

Angeliki Triantafyllou säger att det verkliga genombrottet kom när havredrycken uppfattades tala till alla slags konsumenter, och fick mycket uppmärksamhet i sociala medier. Det har bidragit till att många kanske tror att bolaget inte är mer än kanske fem år gammalt.

Exteriörbild på Oatly-fabriken utmed E6:an strax öster om Landskrona. Foto: Johan Nilsson/TT/

Det har också skett en utveckling där kunder inte längre är lika konventionella som förr, menar hon. Du behöver till exempel inte identifiera dig som vegetarian för att dricka en mandel- eller havredryck. Du kanske vill testa något nytt, eller ser det som ett sätt att minska din påverkan på miljön eller klimatet.

– Världen har förändrats väldigt mycket under de här 25 plus åren, sett till konsumenternas perspektiv och konsumenternas önskan att göra skillnad. Men också sett till kommunikationsbiten, som inflytandet från influencers och bloggare, på gott och ont. Konsumenter engagerar sig på ett annat sätt i dag, säger Angeliki Triantafyllou.

Angeliki Triantafyllou var forskningschef på Oatly fram till 2016, och är sedan dess inte verksam vid bolaget. I dag har hon fokus på ett nytt företag, Cerealiq som forskar fram och utvecklar vegetabiliska livsmedel, som drycker, men inte under något eget varumärke utan åt kunder som tillverkar produkter som når konsumenter.

Hon ser med intresse på hur marknaden har utvecklats de senaste åren.

– Det finns en hel del mindre bra havredrycker i dag, som i princip är sockerlösningar men som ändå kallas för havredryck. Det är bolag som försöker rida på den här vågen. Men kvalitet lönar sig alltid. Man ska ha en väldigt bra produkt, och tänka på hur du presenterar den. Marknadsbiten är förstås enormt stor, säger Angeliki Triantafyllou.

Vad ser hon för trender på livsmedelsområdet framåt? På den frågan lyfter hon forskning kring fermenterade proteiner, som är identiska med animaliska protein.

– Det är proteiner av bra kvalitet och det är något som vi behöver mer av. Jordens befolkning växer och vi har inte nog med vatten och jord för att odla mer eller hålla med mer djur. Då måste vi komma vidare, till nästa sätt att producera livsmedel. Det är alltid lite känsligt och det finns ett visst motstånd. Men varje era måste anpassa sig till de förutsättningar som finns och de mål de har att möta, säger Angeliki Triantafyllou.

Mer om uppfinnarna

Uppfinnarna av Oatlys havredryck är Angeliki Triantafyllou, filosofie doktor i bioteknik vid Lunds universitet, och Rickard Öste, professor i livsmedelskemi på Lunds universitet. Tidigare i år fick de Polhemspriset. Priset delas ut för teknisk innovation på hög nivå eller för genialisk lösning av ett tekniskt problem.

Kritiken mot Oatly

Efter att Angeliki Triantafyllou lämnat Oatly har bolaget vuxit sig ännu större. Det har också blivit rejält omskrivet. Men fokus har då inte legat så mycket på innovationen som på nya ägare, nya investerare och intåget på börsen.

Den kritik som har väckts mot bolaget på senare år har inte heller handlat om själva havredrycken, utan framför allt om två andra saker. Det ena är att det kinesiska, statsfinansierade bolaget China Resources i slutet av 2016 gick in som delägare. Det är ett företag som bland annat investerar i kolkraft. Kan havredryckstillverkaren då verkligen kalla sig klimatsmart?

Sommaren 2020 klev också riskkapitaljätten Blackstone in i Oatly. Blackstone äger och investerar i bolag som skövlar Amazonas och bygger en motorväg genom regnskogen, och deras ägare och grundare har även stöttat politiker som vill avveckla miljöskydd, och som ska ha motarbetat klimatinitiativ. Blackstone har investerat 200 miljoner dollar i Oatly. 

Hur förenligt är detta med vad Oatly säger sig stå för?

I en debattartikel i Svenska Dagbladet har Oatly på frågan om det kinesiska delägandet svarat att det inte är deras uppgift “att försvara vad våra ägare gör i sina andra verksamheter, men om det innebär att företag med kinesiska intressen inte ska få ägna sig åt att driva hållbarhetsfrågor, ja då blir det inte mycket hållbarhet här i världen.”

Under rubriken “Change isn´t easy” (Förändring är inte enkelt) på den egna hemsidan ger Oatly sin förklaring till Blackstone-samarbetet. Där står det bland annat:

“När Blackstones investering i vår havrebaserade hållbarhetsidé ger en större avkastning än vad de hade kunnat få från andra (som till exempel den kött- och mejeriindustri som är en av de stora orsakerna till att regnskogen i Amazonas idag brinner), då kommer det att sända signaler till det globala kapitalet på det språk alla våra kritiker påstår är det enda investerare förstår: profit.

Och vi måste tala deras språk, för de måste vara på vår sida om det ska vara möjligt att halvera de globala växthusgasutsläppen innan 2030. Stora pengaströmmar behöver börja rinna i nya gröna riktningar och de som kan få det att hända är det globala kapitalet, för det är deras pengar vi pratar om.”

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt