Elrapport: Rekordpris i tre av fyra elområden i september

2022-10-03 13:04  

Ny Tekniks elrapport. Medan spotpriset på elen i allra sydligaste Sverige sjönk något i september slogs rekord i resten av landet. I de norra elområdena landade månadsmedelpriset på över en krona för första gången.

Ny Teknik publicerar varje månad en elrapport, med bevakning av den svenska elmarknaden för att svara på de viktigaste frågorna om pris, konsumtion, produktion och självförsörjning. Ny Tekniks elrapport görs i samarbete med datajournalister från nyhetstjänsten Newsworthy.

I elområde 4, i södra Sverige, landade spotpriset – alltså priset elbolagen köper in elen för – på 242 öre per kilowattimme i september. Det är den näst högsta noteringen hittills – efter förra månadens 305 öre per kilowattimme. För ett år sedan – i september 2021 – kostade en kilowattimme 123 öre.

I elområde 3, där bland annat Stockholm och Göteborg ligger, steg elpriset i september: 229 öre per kilowattimme jämfört med 223 öre månaden innan. Det är det högsta priset i området hittills. Motsvarande månad förra året kostade elen i elområdet 92 öre per kilowattimme.

Samtidigt ökade priserna i de norra elområdena, område 1 och 2, till rekordhöga 101 öre per kilowattimme. Det är 82 respektive 49 öre mer än månaden innan. För ett år sedan låg spotpriset under september i snitt på 56 öre i båda områdena.

Läs mer: Experter: Därför är det ingen vits att slopa elområden

Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat. Skillnaden på 141 öre mellan det område med högst pris i september– elområde 4 – och de med lägst – elområde 1 och 2 – är den näst största hittills.

De nordliga elområdena tillhör oftast de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Även elområde 3 och elområde 4 återfinns på den nedre halvan. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

Under september förbrukades det ungefär 9 400 gigawattimmar el i Sverige. Det är något mindre än snittet för månaden och den lägsta septembernoteringen under de senaste sju åren.

Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 21 september konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige i september. Högsta timvärde uppmättes mellan 8.00 och 9.00 den 30 september.

Ungefär hälften från vattenkraft

Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under september. Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 50 procent från vattenkraft, knappt 30 procent från kärnkraft och runt 17 procent från vindkraft. I januari 2022 stod vindkraften för ungefär 26 procent av den totala elproduktionen i Sverige. Det är vindkraftens högsta siffra under de senaste åtta åren.

Läs mer: Deras solträd kan vara framtidens laddlösning

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med juli 2022 – har solkraften stått för ungefär 1 procent av den totala produktionen det senaste året. I det ingår endast anläggningar som är anslutna till elnätet.

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,3 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 68 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Det produceras mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste åtta åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I september exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Senast det hände var i december 2021.

Under september exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.

Metod

Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.

När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.

Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.

SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft och import- och export sammanställs av Svenska Kraftnät.

Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.

På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E, men ligger oftast nära varandra. Till exempel när det gäller elförbrukning har det de senaste tre åren skiljt i snitt ungefär en och en halv procent på månadsbasis mellan Entso-E och SCB. Entso-E har tenderat att underskatta förbrukningen något.

Ny Teknik

Mer om: Elpriser Elnätet

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt