Elrapport: Lägsta elpriserna på över ett år i södra Sverige

2022-11-02 06:00  

Ny Tekniks elrapport. Elkonsumtionen var lägre än normalt under oktober, vindkraftens andel av produktionen stor och priserna föll. I södra Sverige noterades de lägsta elpriserna på över ett år.

Ny Teknik publicerar varje månad en elrapport, med bevakning av den svenska elmarknaden för att svara på de viktigaste frågorna om pris, konsumtion, produktion och självförsörjning. Ny Tekniks elrapport görs i samarbete med datajournalister från nyhetstjänsten Newsworthy.

I elområde 4, i södra Sverige, landade spotpriset – alltså priset elbolagen köper in elen för – på 81 öre per kilowattimme i oktober, vilket är 161 öre lägre än månaden innan och det lägsta priset sedan juli 2021. För ett år sedan – i oktober 2021 – kostade en kilowattimme 87 öre.

Även i elområde 3 – där bland annat Stockholm och Göteborg ligger – sjönk elpriset i oktober: 81 öre per kilowattimme jämfört med 229 öre månaden innan. Oktoberpriset är det lägsta i området sedan juli 2022. Motsvarande månad förra året kostade elen i elområdet 65 öre per kilowattimme.

Samtidigt minskade priserna i de norra elområdena, område 1 och 2, till 50 respektive 51 öre. Priserna i norra Sverige är oftast lägre, som högst har det legat på 101 öre per kilowattimme. Det inträffade förra månaden, i september.

I oktober för ett år sedan var spotpriset för en kilowattimme i norra Sverige 26 öre. Elpriserna i de båda norra områdena följer oftast varandra, sedan 2020 har månadsmedelpriset bara skilt sig fyra gånger. Prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme – och skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. I elområde 3 och 4 noterades månadens högsta timpris mellan klockan 19 och 20 den 3 oktober, då kostade en kilowattimme 382 öre. Som lägst låg priset på −1 öre.

I elområde 1 och 2 kostade en kilowattimme som mest 374 öre mellan klockan 8 och 9 den 4 oktober.

Att timpriserna är negativa händer, men det är ovanligt. Under oktober hände det under 13 timmar i början av månaden. Negativa priser har noterats under tre månader det senaste året och då rör det sig om en handfull per månad.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de nordliga elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Även elområde 3 och elområde 4 återfinns på den nedre halvan.

Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

Under oktober förbrukades det ungefär 9 800 gigawattimmar el i Sverige, enligt de preliminära siffrorna. Det är ungefär 12 procent mindre än snittet för månaden. Konsumtionen påverkas förstås mycket av hur varmt det är i landet, och enligt SMHI var årets oktober varmare än normalt – särskilt i södra Sverige.

Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 20 oktober konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige i oktober, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan 8.00 och 9.00.

Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under oktober. Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 39 procent från vattenkraft, cirka 30 procent från kärnkraft och runt 27 procent från vindkraft. Det är den högsta andelen vindkraft under en månad de senaste åtta åren. Värt att nämna är att vi saknar data för all produktion den 30 oktober, vilket påverkar totalsiffrorna för månaden.

Här dominerar förnybart

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med augusti 2022 – har solkraften stått för ungefär 1,1 procent av den totala produktionen det senaste året. I det ingår endast anläggningar som är anslutna till elnätet.

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,3 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 68 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Vindkraften stod alltså för cirka 27 procent av elproduktionen i oktober. Det motsvarar ungefär 3 300 gigawattimmar, vilket är i nivå med samma månad i fjol. Tittar man däremot på hela det senaste året har vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+25 procent). Jämfört med för fem år sedan har produktionen från vindkraft ökat med runt 80 procent.

Det produceras mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste åtta åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I oktober exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.

Under oktober exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.

Metod

Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.

När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.

Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.

SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft och import- och export sammanställs av Svenska Kraftnät.

Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.

På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E.

Ny Teknik

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt