Elpriserna ökade i maj – fortsatta rekordnivåer

2022-06-03 06:00  
Foto: Pixabay/Ny Teknik

NY TEKNIKS ELRAPPORT. Elpriserna låg i maj på historiskt höga nivåer – och skillnaderna mellan de svenska elområdena är fortsatt stora. Ny Tekniks elrapport ger dig fakta om den senaste månaden på elmarknaden.

Ny Teknik publicerar varje månad en elrapport, med bevakning av den svenska elmarknaden för att svara på de viktigaste frågorna om pris, konsumtion, produktion och självförsörjning.

Rapporten görs i samarbete med datajournalister från nyhetstjänsten Newsworthy.

I elområde 4, i södra Sverige, landade spotpriset – alltså priset elbolagen köper in elen för – på 139 öre per kilowattimme i maj, vilket är 25 öre högre än i april. Det är det tredje högsta månadspriset hittills sedan elhandelsområdena infördes 2011.

Även i elområde 3 – där bland annat Stockholm och Göteborg ligger – steg elpriset i april: 103 öre per kilowattimme jämfört med 89 öre månaden innan. Även det är ett historiskt sett högt pris.

Samtidigt ökade priserna i de norra elområdena, område 1 och 2, till 58 öre. Det är ett högt pris för området och 4 öre högre än månaden innan. Priserna i norra Sverige är oftast lägre. Som högst har de legat på 67 öre per kilowattimme, i december 2021.

Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat. Skillnaden på 81 öre mellan det område med högst pris i maj – elområde 4 – och de med lägst – elområdena 1 och 2 – är den tredje största hittills.

De nordliga elområdena tillhör oftast de med lägst priser i en europeisk jämförelse. Även elområde 3 och elområde 4 återfinns på den nedre halvan.

Under maj förbrukades det ungefär 10 000 GWh el i Sverige. Det är något mindre än snittet för månaden.

Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 4 maj konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige i maj, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan 08.00 och 09.00.

Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under maj.

Enligt de preliminära siffrorna kom drygt 40 procent från vattenkraft, 30 procent från kärnkraft och runt 22 procent från vindkraft.

I januari 2022 stod vindkraften för ungefär 26 procent av den totala elproduktionen i Sverige. Det är vindkraftens högsta siffra under de senaste sju åren.

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med mars 2022 – har solkraften stått för ungefär 0,8 procent av den totala produktionen det senaste året. I det ingår endast anläggningar som är anslutna till elnätet.

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,4 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 68 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan.

Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Större export än import varje timme under maj

Det produceras mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar per månad – bara två månader under de senaste sju åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat under en månad.

I maj 2022 exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.

Det är relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.

Under maj exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.

Metod

Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.

När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.

Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.

SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft och import- och export sammanställs av Svenska Kraftnät.

Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.

På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E, men ligger oftast nära varandra. Till exempel när det gäller elförbrukning har det de senaste tre åren skiljt i snitt ungefär en och en halv procent på månadsbasis mellan Entso-E och SCB. Entso-E har tenderat att underskatta förbrukningen något.

Ny Teknik

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt