Efter narkolepsifallen: Tre faktorer talar för säkrare covidvaccin

2020-12-02 06:00  

Flera vaccinkandidater mot covid-19 kan bli godkända inom kort. Men många människor har Pandemrix-vaccinationen i färskt minne – och dess biverkan narkolepsi. Vilka lärdomar har dragits sedan dess?

Svininfluensan, som egentligen heter A(H1N1), började spridas över världen 2009. Dödstalen i Mexiko och USA blev höga och signalerade att en allvarlig pandemi var på gång. Flera vacciner utvecklades snabbt.

I Sverige användes Pandemrix, som utvecklades av det brittiska läkemedelsbolaget Glaxosmithklein. Svenska myndigheter uppmanade alla medborgare att vaccinera sig. De som inte tillhörde en riskgrupp skulle ta sprutan av solidariska skäl, för att skydda andra mot smitta.

Mellan oktober 2009 och april 2010 vaccinerades cirka 5,3 miljoner människor med Pandemrix i Sverige. Det motsvarade ungefär 60 procent av befolkningen.

Men under sommaren 2010 började det dyka upp rapporter om misstänkta fall av sömnsjukdomen narkolepsi hos barn och ungdomar efter vaccinationen. Liknande upptäckter gjordes i Finland.

”Hur bra studie man än gör finns alltid en osäkerhet”

2013 konstaterade Läkemedelsverket i en studie utförd ihop med Karolinska institutet och flera landsting att risken för att drabbas av narkolepsi blev tre gånger större för 0–19-åringar efter vaccinationen med Pandemrix jämfört med före vaccinationen. I åldersgruppen 20–29 år fördubblades risken.

Läs mer: Hela världen hoppas att nya vaccintekniken ska stoppa covid-19

Enligt Läkemedelsverket drabbades mellan 150 och 200 barn och ungdomar av narkolepsi till följd av Pandemrix-vaccinationen. Sjukdomen går inte att bota, den kan bara lindras.

Frågan är vilka lärdomar som kan dras av den massvaccinationen. Tomas Olsson, professor i neurologi på Karolinska institutet, tycker att den främsta lärdomen är att det inte går att upptäcka riktigt ovanliga biverkningar i en vanlig fas 3-studie, som brukar omfatta testvaccinationer av tiotusentals personer.

– Det var först när man kom upp i två eller tre miljoner som man började förstå att vaccinet hade en ovanlig effekt, säger han.

Karl-Mikael Kälkner, klinisk utredare på Läkemedelsverket, håller med:

– Hur bra studie man än gör här i världen finns alltid en osäkerhet. Det svåra är att hitta biverkningar som kommer sent eller som är mycket ovanliga.

En vaccinkandidat mot covid-19 förbereds inför tester i fas 1 i Kansas City, USA. Foto: TT

Några ändringar av regelverket har inte införts på grund av Pandemrix och narkolepsi-biverkningen. Nya vacciner tas fram på samma sätt nu som då.

Men det finns några faktorer som talar för att de kommande coronavaccinen kan bli säkrare än Pandemrix:

1. Omfattningen på testerna

När Pandemrix testades i kliniska studier inkluderades enligt Läkemedelsverket 6 681 individer, varav 4 963 fick vaccinet. De vaccinkandidater mot covid-19 som nu genomgår fas 3-studier testas på betydligt fler (se faktaruta). Bland de mest kända är Pfizer och Biontech, Moderna och Astra Zeneca. Bolagen planerar att testa sina vaccinkandidater i fas 3-studier på 44 000, 30 000 respektive 40 000 personer.

– Vi talar om ett par hundra tusen människor totalt som de nya vaccinen testas på. Vi kommer att ha en helt annan säkerhetsbank än vad vi hade tidigare. Och än så länge har vi inte hört någonting om allvarliga biverkningar, vilket är jättebra, säger Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys på Karolinska institutet.

2. Tiden för uppföljning

Enligt Läkemedelsverket följdes individerna i fas 3-studien som längst under sex månader när Pandemrix-vaccinet togs fram. Majoriteten av deltagarna följdes bara i två månader.

Coronavaccinen kommer att ha prövats under längre tid, berättade Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson när han intervjuades i SVT Agenda i slutet av november.

– Vi har hanterat det här under längre tid än den korta tid som stod till buds under svininfluensapandemin, sa han.

Matti Sällberg tror också att uppföljningen i fas 4, som görs efter att vaccinet har blivit godkänt och massvaccination har inletts, kommer att bli mer noggrann den här gången.

– Pandemrix gällde en etablerad produktionsteknik och ett influensavaccin. Och olika influensavacciner har man gjort länge. Uppföljning i fas 4 kanske inte sågs som lika nödvändigt då, säger han.

3. Fler vaccinkandidater

Johan Carlson poängterade också att det är en fördel att flera vaccinkandidater är under utveckling samtidigt:

– Det gör att vi inte behöver pressa fram ett enda vaccin.

Karl-Mikael Kälkner på Läkemedelsverket anser att myndigheten nu står bättre rustad för att följa eventuella biverkningar på längre sikt. Sedan Pandemrix-vaccinationen har ett bättre samarbete utvecklats för att samköra information från andra myndigheters register och Läkemedelsverket har skaffat sig bättre kapacitet att hantera stora mängder data.

På Karolinska institutet i Huddinge arbetar forskare intensivt med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset sars-cov-2. Foto: BYRMO CAROLINA/Aftonbladet

Narkolepsi är en neurologisk sjukdom som innebär att hjärnan inte kan styra över vakenhet och sömn. Personer med sjukdomen får sömnattacker som inte går att förhindra. En del drabbas också av kataplexi, plötslig kraftlöshet och en känsla av förlamning, i samband med glädje eller ilska.

Den typ av narkolepsi som uppstod som en biverkning av Pandemrix kallas för typ 1 och är en autoimmun sjukdom. Den innebär att kroppens immunsystem angriper de hjärnceller som producerar hormonet orexin, som reglerar vakenhet och sömn.

Men det verkar behövas en genetisk disposition för att drabbas av narkolepsi typ 1. 98 procent av dem som har sjukdomen har en särskild typ av ytvävnad på de celler som ska presentera främmande ämnen för kroppens immunförsvar.

Just den vävnadstypen finns emellertid hos ungefär en femtedel av befolkningen utan att alla dessa har drabbats av narkolepsi. Alltså behövs fler faktorer för att en person ska drabbas av narkolepsi. Pandemrix var en sådan faktor.

Immunförsvaret gav sig på de egna cellerna

Men vad var egentligen problemet med vaccinet?

Tidigt riktades misstankarna mot adjuvansen. Det är ett ämne som används för att förstärka effekten av vaccinet. Och i Pandemrix användes en ovanligt stark adjuvans.

Men efter nyare studier lutar forskarna mer åt att det är koncentrationen av protein från virusets cellkärna i Pandemrix som är boven i dramat. Koncentrationen är nämligen högre i Pandemrix än i till exempel dess motsvarighet Arepanrix, som användes i Kanada, där man inte upptäckte någon ökning av antalet narkolepsi-fall.

Proteinet från virusets cellkärna är mycket likt de celler i hjärnan som producerar sömnhormonet orexin. Det tror forskarna nu är orsaken till att immunförsvaret gav sig på inte bara själva viruset utan även de egna cellerna.

– Majoriteten av de egna cellerna förstördes på ganska kort tid, och eftersom de är hjärnceller kan de i princip inte nybildas, säger Tove Hallböök, docent och överläkare på Sahlgrenska sjukhuset.

”Enorm topp av narkolepsi i Kina”

Men det är också troligt att inte bara Pandemrix-vaccinet, utan också själva svininfluensa-viruset, kan ge upphov till narkolepsi hos personer med den genetiska dispositionen.

– Vid en vanlig infektion gav influensastammen en ökad risk för narkolepsi, det har man sett i Kina där man inte vaccinerade folk, men ändå fick en enorm topp av narkolepsi, berättar Tomas Olsson.

I all läkemedelsutveckling görs en bedömning av risken för biverkningar, som vägs mot hur stor nytta läkemedlet kan göra. Ungefär 100 dödsfall kunde undvikas i Sverige under svininfluensan genom vaccinationen med Pandemrix, uppskattade Smittskyddsinstitutet i en rapport 2013. I årets coronapandemi har redan nära 6 700 människor dött.

”Ett 20-tal vacciner har räddat hela mänskligheten”

Enligt den opinionsundersökning bland 1 100 personer som Novus har gjort åt SVT var det bara 46 procent som svarade att de ville vaccinera sig mot covid-19. Majoriteten av dem som inte ville ta vaccinet oroade sig för bieffekter.

Tomas Olsson på KI tycker att det är olyckligt om människor avstår från att vaccinera sig mot covid-19 på grund av erfarenheterna med Pandemrix och narkolepsi.

– Vi har ett 20-tal eller fler vacciner som har räddat hela mänskligheten, mot mässling, tuberkulos, polio, HPV. Att då hela tiden dra upp narkolepsi som verkar vara helt unikt för influensavirus tycker jag är upprörande. Komplikationen i form av narkolepsi har vi inte sett hos ett 30-tal andra vacciner. Det är extremt långsökt att tro att covidvaccin skulle kunna ge narkolepsi, säger han.

Så många planeras fas 3-studierna omfatta

Astra Zeneca: 40 000.

Moderna: 30 000.

Pfizer/Biontech: 44 000.

Sputnik V: 40 000.

Johnson & Johnson: 90 000.

Linda Nohrstedt

Mer om: Covid-19 Vaccin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt