Efter bråk, strider och förseningar – de får bygga svenska 5g-nätet

2021-01-19 19:00  
Tele2:s basstation vid Hötorget har begåvats med 5g-teknik. Foto: Peter Ottsjö

Efter flera förseningar och mitt under en pågående juridisk strid startade 5g-auktionen 19 januari. Fyra operatörer deltog för att få del av det åtråvärda spektrum som krävs för att bygga de nya mobilnäten. Här är det du behöver veta. 

Artikeln är uppdaterad

Hur har auktionen gått?

Efter en dags auktion och fyra budrundor avslutades auktionen om det svenska 5g-nätet 19 januari, skriver TT.

De fyra vinnarna är Hi3G (Tre), Net4mobility (Tele2 och Telenor) Telia och Teracom. Auktionslikviden uppgick till 2 317 000 006 kronor. Pengarna går till statskassan.

Hi3G Access, Net4Mobility och Telia Sverige vann alla i 3,5 GHz-banden. Bolaget Teracom vann i sin tur hela 2,3 GHz-bandet.

”I och med att dessa frekvenser nu tilldelats finns förutsättningar för att stärka kapaciteten för mobila bredbandstjänster och för utveckling av sakernas internet i Sverige. Tilldelningen kommer att vara central för den svenska 5g-utvecklingen”, säger PTS:s generaldirektör Dan Sjöblom i ett pressmeddelande enligt TT.

PTS fattar alla tilldelningsbeslut inom de närmaste dagarna.

Den ursprungliga texten, publicerad före auktionen, följer nedan.

Vad är det som auktioneras ut?

Det är frekvensblock på de så kallade 2,3 GHz- och 3,5 GHz-banden. Mer specifikt är det 80 MHz mellan 2300-2380 MHz på 2,3 GHz-bandet och 300 MHz mellan 3420-3720 på 3,5 GHz-bandet. 

På 2,3 GHz-bandet blir sammanlagt åtta nationella blocktillstånd på vardera 10 MHz föremål för budgivning i 5g-auktionen. På 3,5 GHz-bandet rör det sig om 15 nationella tillstånd på vardera 20 MHz. 

Ska man vara petig är det faktiskt 16 tillstånd, eftersom också blocket 3400-3420 MHz indirekt är en del av auktionen. Den operatör som budar hem blocket precis ovanför – 3420-3440 MHz – får 3400-3420 MHz på köpet. Varför? För att det blocket är behäftat med begränsningar för att skydda radiotrafik – exempelvis radar – strax under 3400 MHz. Alltså är det blocket inte alls lika åtråvärt för operatörerna.

Det är Post- och telestyrelsen (PTS) som bestämt vilka frekvenser som ska auktioneras ut och det är PTS som ansvarar för själva auktionen. Budgivningen börjar 19 januari. 

Vilka deltog i budgivningen? 

Hi3G Access (Tre), Net4Mobility (Tele2 och Telenor), Telia och Teracom. Det senare är ett statligt bolag vars uppdrag är att ”bistå nationen med ett robust mobilnät för samhällsviktiga aktörer”. Vill du veta mer om Teracom så har Ny Tekniks reporter Simon Campanello skrivit en artikel om bolagets satsning på 5g.

Telia, med vd Allison Kirkby, är en av aktörerna som godkänts för att delta i auktionerna av 5G-frekvenser. Arkivbild. Foto: TT

Men 5g-nät finns väl redan i Sverige?

Ja, men i väldigt begränsad skala. Först efter auktionen kan operatörerna rulla ut 5g på allvar.

Hur går budgivningen till? 

PTS har bestämt tillstånden ska tilldelas via en så kallad klockauktion, och 3,5 GHz-bandet är först ut. Operatörerna utser sina egna budteam som använder en särskild programvara som tillhandahålls av PTS och en extern leverantör.

Om du har romantiska bilder av salar i mahognyträ, snabbtalande auktionsutropare och banket från träklubbor så kan du vifta bort dem nu: det här avgörs med budgivare framför datorskärmar på respektive operatörs eget kontor. 

Det kallas klockauktion för att varje budrunda avslutas efter en viss tid. Om du vill tråka ut dig med detaljerna kan du klicka här. Den enklare versionen är att auktionen bland annat är designad för att minimera risken att frekvensblock förblir osålda. Spektrum är en naturresurs och PTS vill se en så effektiv användning som möjligt av det utrymme som tilldelas.

Läs mer: Svenskt 5g-världsrekord: 1,4 Gbit/s ombord på X2000

Samtidigt innehåller auktionen särskilda regler för att möjliggöra ett resultat där tre budgivare vinner minst 80 MHz vardera i 3,5 GHz-bandet. Varför är det av betydelse? Jo, för att en bandbredd på 80 MHz av operatörerna ses som ett absolut minimum för att dra vinning av möjligheterna i ett 5g-nät.

Auktionsregler är omstridda

Notera att det är bara är 300 MHz som står till buds på 3,5 GHz-bandet. Det betyder att om tre budgivare tilldelas 80 MHz så återstår endast 60 MHz. Om även den fjärde budgivaren aviserat att den velat ha 80 MHz men helt blivit utan block på 3,5-bandet får den budgivaren första tjing på att köpa samtliga åtta block på 2,3 GHz-bandet för 400 miljoner kronor. Om budgivaren inte tar det erbjudandet genomförs en klockauktion även på det bandet. 

Det här är dock omstritt. För det första hade PTS kunnat tillgängliggöra 380 MHz på 3,5 GHz-bandet, men har valt att avsätta 80 MHz mellan 3 720-3 800 MHz för lokala tillstånd. Dessa ska tilldelas av PTS och är tänkta att tillgodose aktörer som vill bygga egna 5g-nät för till exempelvis industriella tillämpningar.

Operatörerna är inte så förtjusta i det där och hade hellre sett att de varit garanterade minst 100 MHz av sammanhängande spektrum.

Läs mer: Ericsson-rapport: Var tionde mobil i Kina har 5g

För det andra har flera operatörer till PTS riktat kritik mot att 2,3 GHz-bandet behandlas som ett ”tröstpris” eftersom det kan uppstå en möjlighet för en operatör att köpa tillstånd för 80 MHz för 400 miljoner kronor. Budpriset på de 15 nationella blocktillstånden om vardera 20 MHz på 3,5-bandet börjar nämligen på 100 miljoner kronor per block. Operatörerna påpekar mycket riktigt att det knappast är troligt att kostnaden för 80 MHz på 3,5 GHz-bandet stannar på 400 miljoner. Tvärtom är det realistiskt att anta att budgivningen kommer att trissa upp priset ordentligt. 

Dessutom anser flera operatörer att PTS gör fel som kallar tillståndsblocken frekvensgeneriska. Ordet syftar på att budgivarna under budgivningen enbart budar på så många block som de vill ha tillstånd för, men de har ingen insyn i var på spektrumet blocken befinner sig.

Om de exempelvis får tillstånd för 3 420-3 500 eller 3 640-3 720 avgörs inte i klockauktionen, utan bestäms i en efterföljande placeringsdel, som operatörerna också måste buda på.

Läs mer: Ny Teknik Insight: 6g blir starten för en ny värld

Spelar det någon roll? Ja, det kan det göra. På vissa platser i landet har ett antal aktörer på vissa frekvenser redan tillstånd för de block som nu auktioneras ut, tillstånd som inte löper ut förrän sista december 2022.

Foto: TT

Vad har Huaweis strid mot svenska myndigheter med det här att göra? 

Mycket. Minns att den här 5g-auktionen egentligen skulle ha genomförts i slutet av 2019, men blev försenad i väntan på att en ändring i lagen om elektronisk kommunikation skulle träda i kraft. Den ändringen började gälla 1 januari 2020 och innebär att PTS ska pröva om det ”kan antas” att den som söker radiotillstånd inte använder det på så sätt att det kommer att orsaka skada för Sveriges säkerhet. Prövningen ska också ske i samråd med Säkerhetspolisen och Försvarsmakten. 

Hösten 2020 kom så beskedet från PTS att det inte kan antas att användning av utrustning och teknik från kinesiska telekombolagen Huawei och ZTE inte kommer att orsaka skada för Sveriges säkerhet. De operatörer som nu deltar i budgivningen får alltså till kommande 5g-nät inte använda utrustning och teknik från de två bolagen.

Läs mer: Ygeman efter 5g-beskedet: Huawei kan styras av Kina

Vilka uppgifter Säpo och Försvarsmakten har som underlag känner vi naturligtvis inte till, men som Ny Teknik rapporterat om tidigare så kan man anta att Huawei och ZTE lyder under kinesiska underrättelselagar. 

Huawei svarade med att begära att Förvaltningsrätten i Stockholm skulle inhibera – alltså tills vidare stoppa verkställigheten av beslutet – vilket domstolen också gjorde. Det innebar bland annat att PTS inte genomförde auktionen i november 2020 som tidigare planerat. 

Men nästa instans, Kammarrätten, upphävde detta beslut och Huawei blev därför portat igen. Huawei överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen som bara kunde konstatera att ”kammarrättens avgöranden enligt den lagen inte får överklagas.” Även Förvaltningsrätten i Stockholm går nu på den linjen. 

Skälet till att Huawei vill att PTS skjuter på 5g-auktionen är att Förvaltningsrätten senare i år ska pröva villkoren i PTS:s beslut om tilldelning av nytt spektrum. Alltså om PTS gjort rätt som krävt att operatörer inte får anlita Huawei. 

Vid sidan om detta har både Huawei och Kina utövat diverse påtryckningar, än så länge utan resultat. Kina har varnat för att Ericssons verksamhet i Kina kan komma att drabbas, och Huawei har viftat med rapporter om hur dyrt PTS beslut kan bli för Sverige. Så sent som i fredags, 15 januari, kom ett pressmeddelande där Huawei larmade om ”juridiskt kaos”. 

Men det kan naturligtvis också bli så att svenska operatörer till en högre kostnad väljer bort Huawei framöver, oavsett vad Förvaltningsrätten kommer fram till. Det är dock en fråga de operatörer Ny Teknik varit i kontakt med inte vill kommentera i nuläget. 

Hur det än är ska auktionen nu genomföras, med start 19 januari. 

Hur är läget hos operatörerna för tillfället? 

Så här säger Jimmy Ahlstrand, chef för bolagsfrågor på Telenor

– Själva sakfrågan är i slutändan upp till de rättsliga instanserna att avgöra, men det är klart att det hade varit bättre för alla inblandade om förutsättningarna hade varit tydligare. Men nu är det beslutat att auktionen ska starta och vi är redo att delta.  

– Vi vill inte gå närmare in på våra strategier inför auktionen. Vår förhoppning är att kunna komma igång med den bredare 5g-utbyggnaden så snart som möjligt, med en fortsatt ambition att ge 99 procent av befolkningen tillgång till 5g år 2023. 

Joel Ibson, kommunikationschef på Tele2, anser att läget är olyckligt. 

– Det här gäller våra största investeringar på tio år och det är klart att vi helst vill ha alla fakta på bordet innan vi deltar. Samtidigt kan vi inte vänta hur länge som helst med att rulla ut 5g i stor skala i Sverige. Det är myndigheterna som satt oss i detta mycket olyckliga läge och det beklagar vi, men vi kommer som alltid göra det bästa av situationen oavsett hur den ser ut.

Per Stigenberg Foto: Tre

Per Stigenberg, teknikdirektör på Tre, säger: 

– Naturligtvis hade det varit bättre om auktionsvillkoren varit tydligare, men nu är situationen som den är. Vårt fokus är att delta i den för att skaffa de frekvenser vi vill ha för att bygga riktigt bra 5g åt våra kunder de kommande åren. 

Telia är desto mer positivt och Staffan Åkesson, teknisk chef på företaget, poängterar att Sverige inte har råd att vänta längre med 5g-nät. 

– Det känns mycket bra att auktionen snart är igång. Vi är redo att köra, och vi hoppas självklart på ett lyckat resultat. Det är viktigt att Sverige inte hamnar ännu mer på efterkälken när det gäller utbyggnaden av 5g så att vi kan fortsätta utrullningen så snart som möjligt. Sverige riskerar att halka efter i den digitala utvecklingen. Särskilt nu när vi är mitt inne i en pandemi är 5g-utbyggnad oerhört viktig för samhället. Är det något den här hemska tiden har visat så är det hur viktiga våra nät och digitala förmåga är för både människor, sjukhusen, ekonomin och hela samhället. Vi kan effektivisera transporter och bidra till en mer konkurrenskraftig svensk industri. Vi kommer också att få se helt nya fantastiska innovationer som vi idag inte ens kan föreställa oss.

Foto: Anders Wiklund/TT

Vad händer härnäst? 

När tillstånden på 2,3 GHz- och 3,5 GHz-banden är tilldelade gäller de fram till 2045. Under året får allt större delar av Sverige 5g-täckning. Det är dock oklart om svenska operatörer helt väljer bort Huawei till förmån för andra telekombolag som Ericsson och Nokia, eller om de inväntar Förvaltningsrättens prövning. 

Ännu en 5g-auktion kommer att hållas senast 2024. Man får åtminstone förmoda det, eftersom PTS aviserat att tillstånden efter den auktionen ska börja gälla i storstäder (Stockholm, Göteborg och Malmö) i januari 2025 och ett år senare i resterande tätorter. 

Vid den auktionen ska tillstånd för 2400 MHz tilldelas i frekvensutrymmet 25,1-27,5 GHz. Det är alltså då de så kallade millimeterbanden blir en del av svenska 5g-nät.

Peter Ottsjö

Mer om: 5G Radioteknik

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt