Drönarexpert: Därför är det svårt att skydda sig mot attacker

2020-01-08 06:00  

USA:s dödliga drönarattack mot den iranske toppgeneralen har sänt chockvågor över hela världen. Enligt FOI:s drönarexpert är det extremt svårt att ha ett skydd som fungerar mot den här typen av attacker.

USA slog till mot Irans general Quasem Soleimani i slutet av förra veckan. The Guardian rapporterar att han var på väg i bil från Bagdads flygplats när han attackerades från luften av en amerikansk drönare av modell MQ-9 Reaper.

Drönaren är elva meter lång och mäter 20 meter mellan vingspetsarna. Den kan bära flera olika typer av vapen, till exempel robotar och laserstyrda bomber.

– Den används mycket för spaning och övervakning. Den har lång räckvidd och många bra sensorer, till exempel visuella sensorer och ir-sensorer, samt laserbelysare och laseravståndsmätare. Dessa gör att den kan användas dygnet runt och man kontrollerar den via satellitlänk så den kan styras från ett helt annat ställe, säger Simon Ahlberg, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, till Ny Teknik.

Även om den upptäckts hade uppdraget varit okänt

Vilken typ av vapen som användes vid attacken är inte känt.

Hur kommer det sig att drönaren inte upptäcktes?

– Det finns flera troliga förklaringar. Dels är drönaren en relativt liten farkost som opererar på ganska hög höjd och är därmed svår att se. Dels är det möjligt att det inte fanns några luftradarsystem på plats för att spana på just lufthot där. Även om flygplatsen har radarsystem är det inte säkert att det hade upptäckt just detta, säger Simon Ahlberg.

Simon Ahlbergs arbete på FOI handlar främst om forskning om olika typer av motmedel mot drönarattacker. Det handlar dels om system för att upptäcka och följa farkosterna, till exempel med radar eller optiska sensorer, dels om att slå ut dem.

Men även om den amerikanska drönaren hade upptäckts hade dess uppdrag sannolikt varit okänt, tror Simon Ahlberg:

– Det är möjligt att den här drönaren uppträder på någon typ av radar, men därmed kan man inte dra slutsats om vad den har för avsikt. Eftersom USA har närvaro i Irak är det möjligt att drönare av olika slag används för att skydda de egna trupperna, säger han.

”Jättesvår att förhindra om man inte har ett luftvärnssystem”

Två olika metoder används för att slå ut en drönare. Dels ”hard kill”, som betyder att någon form av projektil skjuts mot drönaren eller ett nät skickas ut för att fånga den. Dels ”soft kill”, som innebär att man försöker störa farkostens navigering eller kommunikation.

En hard kill hade i det här fallet varit svår att genomföra, bedömer Simon Ahlberg.

– En drönare med en bomb eller robot är jättesvår att förhindra om man inte har ett luftvärnssystem på plats. Det krävs att du är förberedd på något vis, säger han.

”Svårt och dyrt att skydda sig”

Och det kanske inte heller hade gått att störa drönarens navigering.

– Problemet med att störa navigeringen är att du måste veta hur du påverkar allt runt omkring. Alla system som är beroende av gps-signaler i närheten kan påverkas, säger Simon Ahlberg.

Obemannade beväpnade flygande farkoster har funnits relativt länge, åtminstone i 15 år. Simon Ahlberg ser det som en logisk följd i utvecklingen mot en allt mer automatiserad och obemannad krigföring.

– Men det är väldigt svårt och dyrt att skydda sig mot sådana här attacker, säger han.

Linda Nohrstedt

Mer om: Drönare Vapen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt