Dödskatastrofen 1955 i Le Mans-tävlingen

2018-09-23 06:00  

Åskådarläktaren blev platsen för en massaker när moderna bilar tävlade på en föråldrad bana.

Ferrari, Jaguar och Mercedes-Benz kämpade om segerpokalen i 1955 års 24-timmarstävling i Le Mans, som ägde rum den 11 juni. På 35:e varvet svängde Jaguarföraren Mike Hawthorn in mot depån, framför Austin-Healeys Lance Macklin som blev tvungen att väja ut i banan. Där blev han påkörd bakifrån av Pierre Levegh, i en mycket snabbare Mercedes-Benz.

Macklins bil blev en ramp som slungade Levegh mot åskådarläktaren i 200 kilometer i timmen. Motorhuven, motorblocket och främre hjulupphängningen flög in i publiken i huvudhöjd.

Läs mer: Den märkliga sexhjulsracern från 1976

Många dödsfall

Mercedes-Benz använde en kaross av "Elektron", en mycket magnesiumhaltig legering. Den fattade eld som ett tomtebloss och brann i timmar.

Minst 80 dog, tillsammans med Levegh, och hundratals skadades. Ambulanserna räckte inte, och de närmaste sjukhusen överbelastades.

Tävlingsledningen lät loppet fortsätta, för att inte vägarna skulle blockeras av åskådare.

Läs mer: Brittiska Formel 1-satsningen blev ett kraftfullt fiasko

Haverirapporten pekade ut den smala banan, utan effektiva barriärer och separat fil in i depån, som huvudorsaken. Den var konstruerad för bilar med 100 kilometer i timmen som topphastighet. Men 1955 gick bilarna i 270.

Konsekvenserna blev en modernisering av tävlingsbanor över hela världen. Flera länder förbjöd tillfälligt alla tävlingar. Mercedes-Benz drog sig ur sporten vid årets slut, och återvände inte förrän efter flera decennier.

Niklas Dahlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt