Ferrari, Jaguar och Mercedes-Benz kämpade om segerpokalen i 1955 års 24-timmarstävling i Le Mans, som ägde rum den 11 juni. På 35:e varvet svängde Jaguarföraren Mike Hawthorn in mot depån, framför Austin-Healeys Lance Macklin som blev tvungen att väja ut i banan. Där blev han påkörd bakifrån av Pierre Levegh, i en mycket snabbare Mercedes-Benz.
Macklins bil blev en ramp som slungade Levegh mot åskådarläktaren i 200 kilometer i timmen. Motorhuven, motorblocket och främre hjulupphängningen flög in i publiken i huvudhöjd.
Många dödsfall
Mercedes-Benz använde en kaross av "Elektron", en mycket magnesiumhaltig legering. Den fattade eld som ett tomtebloss och brann i timmar.
Minst 80 dog, tillsammans med Levegh, och hundratals skadades. Ambulanserna räckte inte, och de närmaste sjukhusen överbelastades.
Tävlingsledningen lät loppet fortsätta, för att inte vägarna skulle blockeras av åskådare.
Haverirapporten pekade ut den smala banan, utan effektiva barriärer och separat fil in i depån, som huvudorsaken. Den var konstruerad för bilar med 100 kilometer i timmen som topphastighet. Men 1955 gick bilarna i 270.
Konsekvenserna blev en modernisering av tävlingsbanor över hela världen. Flera länder förbjöd tillfälligt alla tävlingar. Mercedes-Benz drog sig ur sporten vid årets slut, och återvände inte förrän efter flera decennier.
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.