Dödlig teknik bevaras i den hemliga arsenalen på Stockholm Armémuseum

2018-12-08 06:00  

På Östermalm i Stockholm ligger Armémuseum, som sedan 1879 byggt upp en samling av allt från uniformsknappar till en kärnvapenstridsspets. Endast en bråkdel finns utställt för allmänheten.

Högar av vapen, fanor från gamla fältslag, ärgade kanoner och murriga beredskapskläder. Så kanske man föreställer sig ett museum som förvaltar flera hundra års svensk militärhistoria. Men riktigt så ser det inte ut i verkligheten. Armémuseums samlingar är i högsta grad levande – men det mesta finns i magasin.

Andreas Ohlsson, intendent med bland annat moderna vapen som område, visar några av pärlorna.

Sturmgewehr 44                      

Det tyska Sturmgewehr 44 var ett stilbildande vapen under andra världskriget. Det gav större eldhastighet än de tidigare gevären – den första automatkarbinen.

– Att tillverka den av pressad stålplåt var helt nytt, ett försök att få fart på serieproduktionen, säger Andreas Ohlsson.

För att göra ett så relativt litet vapen hanterbart vid automateld krävdes en något kortare hylsa än tyska armens Mauserpatron, 7.92 x 57 mm.

– De ville behålla kalibern, så de kortade hylslängden i stället, säger Andreas Ohlsson.

Resultatet blev ett långt 30-skottsmagasin för den nya kalibern 7.92 x 33 mm Kurz.

– Det finns också olika tillbehör, till exempel ett nattsikte. Det var tekniskt banbrytande, säger Andreas Ohlsson.

Zielgerät 1229 ”Vampir”

Zielgerät 1229 ”Vampir” var ett en infraröd lampa och sikte som drevs av batterier i upp till 15 minuter, en sensation för sin tid. Varken vapen eller tillbehör hade någon större inverkan på kriget, men påverkade vapenutvecklare ända till i dag.

– Till det yttre är Sturmgewehr 44 till exempel en förlaga till AK 47, säger Andreas Ohlsson.

Men ofta är det inte de mest komplicerade och futuristiska vapnen som lämnar störst avtryck i historien.

Panzerfaust och Pansarskott m/1945

Det rekylfria pansarvärnsvapnet Panzerfaust var enkelt och billigt, i princip bara ett plåtrör.

– För första gången kunde en enda soldat slå ut ett pansarfordon.

Laddningen, ”plåtburken” i änden, sköts iväg och exploderade i målet med riktad sprängverkan.

Ett mycket stort antal tillverkades: 6,7 miljoner av samtliga varianter lämnade fabrikerna från 1943 till krigets slut. Armémuseum har flera, i sin ursprungliga trälåda.

Efter kriget gjorde Sverige snabbt en kopia av vapnet, med beteckningen ”Pansarskott m/1945”.

– Den tekniken gjorde även Sverige till en av de världsledande på riktad sprängverkan, säger Andreas Ohlsson.

Donationer och prototyper

Förklaringen till Armémuseums breda samling är att många av vapnen är försöks- och testexemplar från institutioner som Kungliga Armétygförvaltningen och Provskjutningscentralen. De donerade kontinuerligt utländska och svenska vapen under många år, men även prototyper av olika slag.

– Det är en väldigt internationell samling. När spelföretaget Dice skulle göra sitt spel om första världskriget (”Battlefield 1”) åkte de hit i stället för utomlands, till exempel.

Den ovanliga samlingen av uniformer, framför allt äldre sådana, kommer av det svenska systemet som tidigt skapades för att garantera likformighet.

– Museet sparade tidigt så kallade modellexemplar för bland annat uniformer, och dessa har vi kvar i samlingarna lyckligtvis. Utifrån dem kan vi verkligen se hur uniformerna såg ut, säger Andreas Ohlsson.

Finns på flera orter i Sverige

Det finns även föremål i samlingarna som donerats från privatpersoner.

– Vi tar emot ganska mycket samtal från allmänheten, säger Andreas Ohlsson.

Ett exempel är ett militärapotek från andra världskriget som bevarats av en lotta, senare hamnade på en återvinningscentral och sedan upptäcktes av en slump av en anställd som tog kontakt med museet.

Armémuseum har även i uppdrag att hålla ordning på utställda vapen på till exempel förbandsmuseer ute i landet. Delar av samlingarna finns också på annan ort, till exempel fordon på museet Arsenalen i Strängnäs.

– Det är mycket att hålla reda på, konstaterar Andreas Ohlsson.                    

Niklas Dahlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt