”Det var sant för bluetooth och det är sant för artificiell intelligens”

2022-10-14 14:04  
Foto: THE LIVING/ARS ELECTRONICA/Privat/Airbus

Artificiell intelligens har gått från att vara science fiction till en verktygslåda som löser konkreta problem och utmaningar, skriver Anders Thoresson.

Inom kort ska vi på Ny Teknik presentera 33-listan, där vi utser Sveriges 33 bästa unga teknikföretag. Vi har gjort listan sedan 2008 och på senare år har en sak blivit väldigt tydlig.

I en intervju i samband med listan 2018 fick jag svara på några frågor om juryarbetet. En av dem handlade om eventuella trender på listan. 

Mitt svar skiljde sig från när samma fråga ställts tidigare år: ”Det har aldrig varit så många företag som har pratat om en och samma grundläggande teknik. Dataanalys kommer in i så otroligt många branscher och har så många olika tillämpningar.”

Läs mer: ”Strunta i vad ai är – fokusera på vad ai kan”

På de tio första listorna handlade alla eventuella trender om vilken typ av lösningar företagen hade, och för vilken bransch. Eller så fanns inga tydliga trender alls.

Nu hade vi plötsligt en mängd företag som använde en underliggande teknik för att lösa sina slutkunders problem, i många olika sektorer.

Det som vi såg 2018 har hängt i sedan dess. Just nu är arbete med årets lista avslutad. Vilka som kommer med på den femtonde upplagan avslöjar vi torsdag 20 oktober. Men att olika former av artificiell intelligens och andra metoder för dataanalys är ett starkt tema också i år finns ingen anledning att hemlighålla. 

Förklaringen till det är enkel. Artificiell intelligens har gått från att vara science fiction till en verktygslåda som löser konkreta problem och utmaningar.

Det finns många sätt att beskriva en sådan förflyttning. Gartners hypekurva, till exempel. En första fas av stora och överdrivna förhoppningar i Peak of Inflated Expectations följs av besvikelsen i Trough of Disillusionment men så småningom hamnar man på Plateau of Productivity där tekniken till slut mognat och är redo för bred användning.

Läs mer: Amaras lag: Vilse i hajpcykeln

Som teknikjournalist har jag följt de här teknikvågorna sedan 1999, och när jag tittar tillbaka på texter är det många gånger enkelt att placera in dem på Gartners kurva. De första texterna om en ny teknik har ofta stort fokus på tekniken i sig. Ett konkret exempel är när jag i januari 2001, som första reporter i världen (!), testade ett trådlöst bluetooth-headset. 

Jag konstaterar där att headsetet fungerar, men avslutningen i min text är inget jag i dag känner någon stolthet över: ”Frågan är bara om jag verkligen har ett behov av att kunna göra det.” (Det vill säga kunna gå en sväng på redaktionsgolvet och fortsätta ett telefonsamtal trots att mobilen ligger kvar på skrivbordet.)

Men så sakteliga flyttar texterna fokus, från tekniken till vad som är möjligt att göra med tekniken. Det gällde för bluetooth och det gäller för artificiell intelligens.

Sedan drygt två år tillbaka har jag tagit med mig erfarenheterna av åren som teknikjournalist in på AI Sweden. Med en bred finansering från bland andra partnerorganisationer och Vinnova arbetar AI Sweden för att acccelera användningen av ai i både privat och offentlig sektor. Det handlar exempelvis om verksamhetsutveckling, tillämpning av teknik och rekrytering av kompetens.

Med hjälp av artificiell intelligens utvecklade Airbus och Autodesk en kabinvägg till en Airbus A320 som nära halverade vikten. Ai:n instruerades att lära sig hur en amöbaform av slempsvamp växer. Foto: THE LIVING/ARS ELECTRONICA

Läs mer: Airbus ai halverar vikten på kabinväggen

Ett annat uppdrag är det journalistiska (som numera bedrivs på sparlåga i frilansfirman) men fortfarande handlar det om att göra teknik begriplig. En bild som återkommer i många av våra presentationer har rubriken ”Ai:s förmågor”. Ska man använda ai blir frågor om vad ai är och hur ai fungerar sekundära. Inte oviktiga, men inte heller lika viktiga som att förstå vad som går att göra med ai. 

Användningen av ai är i första hand en organisatorisk utmaning, inte en teknisk. Och då blir förmågorna centrala. Att förstå vilka de är och hur de kan användas – inte på ett generellt plan utan för att lösa utmaningar och fånga möjligheter i den egna verksamheten. Att inse att det finns en ny verktygslåda att börja använda.

Förmågorna går att kategorisera i fyra huvudgrupper: Att ta in världen, att kontrollera världen, att förstå världen och att skapa världen. Det handlar om datorer som kan se, höra och hantera språk. Om robotik. Om utforskande, prognostisering och optimering. Och om skapande i många olika former.

En verksamhet, i offentlig eller privat sektor, som närmar sig ai från det perspektivet, vad ai kan åstadkomma, kommer att ha bättre förutsättningar att förstå möjligheterna än den som närmar sig ai från ett strikt tekniskt perspektiv. För om det är komplext att förstå hur artificiell intelligens fungerar är det enklare att hitta användningsområden för en dator som kan se eller höra.

Och vilka är bäst lämpade att hitta de tänkbara användningsfallen? Tänker man på artificiell intelligens som teknik är det lätt att svara ”It-avdelningen” eller ”teknikerna”. Men vill man hitta de bästa tillämpningarna, som i ett tidigt skede är lätta att implementera och bidrar med stort värde, är det viktigt att involvera hela organisationen. Fråga säljarna vad kunderna säger, fråga produktionspersonalen om vilka moment som ofta behöver göras om, fråga administrationen vad som är tidskrävande uppgifter.

Utgå från behoven och hitta rätt verktyg, i stället för att utgå från verktygen i jakten på ett problem att lösa.

 

Anders Thoresson är frilansande teknikjournalist, medverkar regelbundet i Ny Teknik och ingår i gruppen bakom 33-listan, Ny Tekniks startuplista. Han är också medarbetare vid AI Sweden, Sveriges nationella center för tillämpad artificiell intelligens.

Anders Thoresson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt