”Det här kan få en mycket större betydelse än vi anar”

2019-10-09 16:19  

Mobiltelefoner, elbilar och sparkcyklar. Det finns en rad exempel på hur årets Nobelpristagare i kemi har påverkat vår vardag. Men batteriforskaren Kristina Edström undrar om vi har förstått hur viktig utvecklingen av litiumjonbatteriet kan bli för vår framtid.

Det är en märkbart glad kemiprofessor och batteriforskare som möter Ny Teknik direkt efter offentliggörandet av årets Nobelpristagare i kemi på Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm.

– Jag tycker att det här är så fantastiskt roligt och de är så väl förtjänta av detta pris. Stanley Whittingham var så otroligt tidig med att lägga grunden till litiumjonbatteriet, och hans arbete var något som John Goodenough senare plockade upp, säger Kristina Edström, som till vardags är verksam vid Uppsala universitet.

Den tredje pristagaren Akira Yoshino spann vidare på John Goodenoughs arbete och skapade det första kommersiellt gångbara litiumjonbatteriet 1985.

Läs mer: ”Litiumjonbatteriet är kungen bland batterier”

Kemipriset har i år verkligen lyft hur viktig den grundläggande och långsiktiga förståelsen är för att olika upptäckter ska kunna ske, menar Kristina Edström. De batterikemier som den nu 97-årige John Goodenough jobbade med redan på 1980-talet är något som forskare ägnar sig åt än i dag.

– Så han har kunnat leverera gång på gång på gång. Det är det som är så fascinerande!

Det är svårt att överskatta forskarnas insatser med tanke på att litiumjonbatteriet i dag finns i allt från mobiltelefoner till elbilar. Litiumjonbatterier har under ganska lång tid förändrat vårt sätt att vara uppkopplade och till exempel gett oss friheten att jobba på distans, säger Kristina Edström. Och utvecklingen går allt mer i digitaliseringens och automatiseringens tecken.

– Små flexibla kraftpaket som du kan skala i olika områden, det som ju batterier är, det är väldigt praktiskt, sammanfattar hon det hela.

Läs mer: Kemipriset för litiumjonbatteriet

Kanske riskerar vi ändå att underskatta vilken betydelse pristagarnas arbete kan få på samhället om sisådär 25–30 år, menar Kristina Edström.

– Då tror jag att den här utvecklingen kommer att få en mycket större betydelse än vi kanske anar, säger hon.

Kristina Edström utvecklar detta med att först beskriva hur det såg ut när hon började sin batteriforskning 1995.

– Då hade vi mobiltelefoner som var så stora att man fick ont i axeln när man gick runt och bar på dem. Att de skulle kunna spela musik och skicka data på det sätt som de gör i dag, det tyckte vi var science fiction då. I dag pratar vi om exoskelett som kan hjälpa förlamade personer och som behöver batteridrift, om robotik, och ja, de här elscootrarna som har dykt upp på våra gator. Så det händer otroligt mycket och det finns mycket som man kan hitta på och göra teknikmässigt tack vare att det här batteriet levererar.

Om vi då tittar 20–30 år framåt, vad tror och hoppas du att den här tekniken ska leda till?

– Min dröm är att vi verkligen får se vilken betydelse batterierna har för människors livskvalitet. Jag tror att de kan bidra med väldigt, väldigt mycket på det medicinska området, säger Kristina Edström.

Läs mer: Teslas batteriforskare: Cellen klarar sig i 160 000 mil

Hon ger två exempel: enklare screeningmetoder och smarta plåster. I framtiden behöver patienter som ska screenas kanske bara svälja en mycket liten kamera med ett batteri på, som kan åka mer eller mindre rakt igenom kroppen. Den skulle ta de bilder som behövs och överföra informationen via en liten antenn, för att sedan åka ut. Ett plåster med batteri på skulle kunna användas på svårt sjuka barn för att informera om deras kroppstemperatur utan att behöva störa barnet med ständiga kontroller.

– Det är allt möjligt sådant smått och finurligt som kemipristagarna har öppnat för.

Kristina Edström tror också att forskarnas arbete öppnar för mer differentierade batterier i framtiden.

– Vi kommer att använda vissa kemier för fordon, andra för det medicinska området och kanske ett tredje för förpackningar. Det finns en stor uppfinningsrikedom som utgår från de här grundkoncepten, och jag tror att vi bara har sett början på det, säger Kristina Edström.

Det pågår mycket diskussioner om batteriernas betydelse för elektrifieringen av fordon och för klimatet. Hur tror du att den utvecklingen kommer att se ut?

– Den kommer bara att öka. Vi ser hur man EU-nivå skalar upp diskussionen runt batterier, för jobben och Europas framtid. Det är nästan en av våra grundtekniker, inte den enda, men en av dem. Jag får ofta frågan: ”Men vätgas och bränsleceller då?” Mitt svar är att vi behöver både och. Det finns inte en enda lösning, men det är klart att batterierna kommer att fortsätta vara otroligt viktiga.

Hade Tesla funnits utan de här Nobelpristagarnas insatser?

– Nej!

Nobelpriset i kemi 2019

Årets Nobelpris i kemi går till John Goodenough vid The University of Texas at Austin, USA, Stanley Whittingham vid Binham University, State University of New York, USA, och Akira Yoshino vid Asahi Kasei Corporation i Tokyo och Japan Meijo University i Nagoya, Japan, ”för utveckling av litiumjonbatterier”.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt