Den svenska optiska telegrafen var bäst i världen

Grafik: Jonas Askergren Fakta: Niklas Dahlin

GRAFIK. 12 tecken i minuten mellan Stockholm och Drottningholm. Det var ett svindlande snabbt kommunikationsmedel i början 1800-talet.

1794 startade bredbandsutbyggnaden i Sverige när Abraham Edelcrantz gratulerade Gustav IV Adolf på 16-årsdagen genom att skicka ett meddelande från Stockholm till Drottningholms slott via sin nyutvecklade optiska telegraf. Om vädret var tillräckligt bra och stationspersonalen vakna och redo var det ett svindlande snabbt kommunikationsmedel.

Vid god sikt kom man upp i 12 tecken i minuten. Edelcrantz hade inspirerats av en fransk telegraf, men förbättrat den och skapat ett binärt kodsystem.

Den största utbyggnaden skedde under 1808-1809 års krig. Från Stockholm spreds linjer upp till Gävle och över till Åland. På sträckan Stockholm–Gävle fanns 24 stationer. Ett meddelande skickades på under en timme, jämfört med ett par dagar för ett bud.

Efter kriget förföll stationerna, men 1836 beslöt Karl XIV Johan att de skulle rustas upp och byggas ut. Året efter tillät Telegraf-inrättningen allmänheten att skicka meddelanden för 32 skilling banco per depesch.

Snart därefter började den elektriska telegrafen ta över som kommunikationsverktyg. Den sista optiska telegrafstationen, Vinga, lades ner 1881.

 

Det här är grafikuppslag från tidingen Teknikhistoria nummer 3, 2013 . Prenumerera på den här.

Gilla Ny Teknik och Teknikhistoria på Facebook

 

Jonas Askergren

Niklas Dahlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt