Den kinesiska lagen som ställer till det för Huawei

2019-02-13 06:00  

Underrättelselagen har blivit ett stort problem för Huawei. Telekomgiganten förnekar att lagen tvingar bolaget till samarbete med den kinesiska staten. Alla håller inte med om det.

Spionerar Huawei för den kinesiska diktaurens räkning? Det finns inga bevis för det. Men blotta misstanken gör att allt fler länder nu tvivlar på telekombolagets avsikter.

Misstanken härstammar delvis från NIL, National Intelligence Law, underrättelselagen. Den antogs 2017 och uppdaterades 2018. Lagen slår i Artikel 7 fast att ”alla organisationer och medborgare skall, i enlighet med lagen, ge stöd åt, assistera och samarbeta med statens underrättelsearbete, och hemlighålla sådant statligt underrättelsearbete som de känner till. Staten skall skydda individen eller organisationen som har gett stöd åt, assisterat med eller samarbetat med nationellt underrättelsearbete”.

– Det stämmer inte att det skulle finnas en lag som säger att kinesiska företag eller medborgare ska lämna ut information eller att företag skulle installera någon typ av tekniska bakdörrar, säger Kenneth Fredriksen, vd för Huawei i Sverige, och tillägger:

– Vi har låtit fristående advokater med expertis om kinesisk lagstiftning granska Kinas cybersäkerhetslag och de bekräftar att lagen inte ger myndigheter eller staten någon tillgång till information som förespeglas i media.

Läs mer: Norska säpo varnar för Huawei

Förnekar lagen

Fredriksens citat, som Huawei skickar via mejl, är uppseendeväckande. Han tycks förneka att det överhuvudtaget existerar en lag ”som säger att kinesiska företag eller medborgare ska lämna ut information”. På ett liknande sätt uttryckte sig också Kinas ambassadör i Sverige, Gui Congyou, när han häromveckan lät sig intervjuas av Sveriges Television.

– Som kinesisk medborgare känner jag inte till att det finns någon sådan lagstiftning. Ingen lag kräver att enskilda och företag måste samarbeta med säkerhetstjänsten. Jag vet inte vad de som säger sånt har för underlag för sina påståenden, sa Gui till SVT:s Agenda.

Huawei skriver till Ny Teknik att ”ledande advokatbyrån” Zhong Lun, ”som har många europeiska och amerikanska klienter” har gett sitt oberoende expertutlåtande om Kinas cybersäkerhetslag. Zhong Lun är ett kinesiskt företag med högkvarter i Peking.

Läs mer: Ygeman: Vi bör överväga att stoppa Huawei

Men den lag som Zhong Lun för Huaweis räkning uppges ha granskat är inte underrättelselagen (NIL), utan cybersäkerhetslagen.

När Ny Teknik för Huawei påtalar att cybersäkerhetslagen och underrättelselagen är två separata lagar hänvisar Huawei återigen till en analys av Zhong Lun, den här gången av NIL: ”Artikel 7 säger i klarttext att stöd av, assistans av och samarbete från organisationer måste ske 'i enlighet med lagen'. Det finns ingen kinesisk lag som ger statens underrättelsetjänst befogenheter att kräva att en tillverkare av telekomutrustning ska installera bakdörrar eller stänga av sina kunders kommunikation”, skriver Zhong Lun.

”Kinesiska medborgare potentiella spioner”

Kristina Sandklef, som driver Kinapoolen och Sandklef Asia Insights, har tidigare jobbat som marknadsanalytiker för Ericsson, med särskilt fokus på kinesiska konsumenter. Därtill har hon arbetat som säkerhetspolitisk analytiker på Försvarsmakten och som makroekonom med fokus på Kina på fondbolaget East Capital. Sandklef gör en annan tolkning av lagens potentiella konsekvenser.

– Det den innebär i praktiken är att alla kinesiska medborgare skulle kunna vara potentiella spioner.

Hon hänvisar till en analys gjord av Mannheimer Swartling, en byrå som ger global affärsjuridisk rådgivning. Mannheimer Swartling gav i januari i år ut en rapport där byrån har synat underrättelselagen. ”NIL kan tolkas som att ha en bred jurisdiktion och gälla för alla bolag som har ett moderbolag i Kina”, skriver de, och lägger till att ”NIL tycks vara ovanligt bred i sitt omfång. Artikel 7 omfattar 'alla organisationer och medborgare'”.

Men Carolina Dackö, advokat på Mannheimer Swartling och en av författarna bakom rapporten, medger att det inte går att säga något om vad lagen innebär i praktiken.

– Vad gäller den faktiska tillämpningen i Kina har vi svårt att uttala oss. Vi noterar att om det hade varit en ny lag enligt ett västerländskt rättssystem brukar det krävas både beslut från myndigheter och prövning av en oberoende domstol innan man med säkerhet kan yttra sig om tillämpning.

”Lagen diskriminerar sitt eget folk”

Analytikern Murray Scot Tanner, som specialiserat sig på kinesiskt rättsväsende, skriver på sajten Lawfare att underrättelselagen ”upprepade gånger kräver att individer, organisationer och institutioner ger assistans åt” kinesiska staten ”genom att utföra en bred repertoar av 'underrättelsearbete'”. Scot Tanner kallar underrättelselagen ”en unikt bekymmersam milstolpe”.

Kristina Sandklef anser att underrättelselagen är problematisk.

– Man diskriminerar sitt eget folk med den här lagen. Tyvärr innebär den ju att alla kinesiska medborgare blir misstänkliggjorda trots att majoriteten inte har ett dugg med det här att göra. Huawei påstår sig vara ett privat företag ägt av de anställda, men grundaren har militär bakgrund, vilket ställer till det för Huawei och misstänkliggör företaget utomlands. Dock har alla stora kinesiska företag kopplingar till partiet på ett eller annat sätt.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Prevas

Debatt