Delar ut tre miljarder per år: ”Naturligt att alla projekt inte lyckas”

2018-12-13 06:00  

Hållbarhet är en förutsättning för tillväxt i dag. Det säger Vinnovas nya generaldirektör Darja Isaksson, som också berättar varför det är viktigt att stötta innovation även då risken är hög.

Det är förmiddag i början av oktober. Innovationsmyndigheten Vinnovas nya vd Darja Isaksson, klädd i mörk kostym och en ljusgrå t-shirt med texten ”Make it happen”, står framför en fullsatt publik i aulan på Handelshögskolan i Stockholm. Hon ska prata om den artificiella intelligensens roll i framtidens arbetsliv.

– Vi står inför enorma samhällsutmaningar. Den goda nyheten är att vi är den första generationen som är utrustad med kunskapen, verktygen och tekniken som behövs för att klara en förändring i den här skalan, säger Darja Isaksson.

En stor del av hennes tal kretsar kring hur vi med teknikens hjälp kan bygga ett mer hållbart samhälle, som är bättre för människorna som lever i det. Hur vi till exempel kan minska det privata bilägandet med delningstjänster och utveckla individanpassad, högkvalitativ vård på distans.

Läs mer: Ingenjören som tar över Vinnova – vill göra Sverige mer innovativt

Innovation och hållbarhet måste gå hand i hand, säger Darja Isaksson när Ny Teknik träffar henne i lunchpausen. Det är en förutsättning för konkurrenskraft och tillväxt i dag, men också för vår egen överlevnad.

– Det kan inte finnas några stora affärer som samtidigt exploaterar våra ändliga resurser. Det funkar inte längre, säger Darja Isaksson som nu ska se till att Vinnova klarar sitt uppdrag att stärka Sverige som forsknings- och innovationsland.

Innovationsstrateg och konsult på cv:et

Darja Isaksson började på Vinnova i mitten av augusti. Hon kom laddad med lång erfarenhet som innovationsstrateg och konsult åt stora organisationer och bolag inom bland annat konsumentelektronik, finans- och energibranschen.

De senaste åren har hon suttit i regeringens innovationsråd och digitaliseringsråd, samt i styrelsen för forskningsinstitutet Rise. Det har varit en bra skola, säger hon.

– Utöver att jag har lärt mig mycket om olika branscher och deras förutsättningar har jag också fått en bredare bild av hur innovationssystemet fungerar.

Många svenska företag, små som stora, internationella bolag, har fattat att hållbarhet och innovation hänger ihop, enligt Darja Isaksson. Där har Sverige en fördel, tycker hon. Utmaningen är att lyckas tackla problemen och hitta lösningarna tillsammans i högre grad än tidigare.

Forskning, innovation, riktlinjer och strategiska prioriteringar behöver knytas samman mer.

– Mitt intryck är att en del av de länder som ligger före oss sett till konkurrenskraft och tillväxt har en tydlig gemensam bild av sina styrkor, var glappen finns och vad de behöver göra för att allt ska gå i takt. Jag tror att det här är något som vi behöver utveckla. Vinnova har en del i det.

Fördelar tre miljarder kronor per år

Förra året fördelade Vinnova drygt tre miljarder kronor till projekt som ska bidra till att lösa problem på nya, radikala sätt. Ett stickprov av några utvärderingar av myndighetens större satsningar de senaste åren visar att de generellt sett klarar sig bra i etableringsfasen. De har svårare att klara internationalisering och kommersialisering.

Till exempel visar en utvärdering av ett urval av Vinnovas materialsatsningar att flera projekt tekniskt sett har varit framgångsrika, men att de inte nått kommersiella framgångar i lika hög grad.

Ungefär 20 procent av de innovativa småföretag som Vinnova har valt att stötta hade kanske inte hade överlevt utan myndighetens stöd, säger Åsa Lindholm Dahlstrand, professor i innovationsstudier vid Lunds universitet. Ungefär 10 procent av småföretagen som får Vinnova-pengar är snabbväxande, framgångsrika företag som senare ofta blir uppköpta. Den största gruppen utgörs av företag som inte växer särskilt mycket.

Det kan verka konstigt ur samhällsekonomisk synvinkel att ha satsat på sådana företag, men de spelar en viktig roll, säger Åsa Lindholm Dahlstrand. De kan bidra enormt mycket till spillover-effekter.

– De kan bidra till ökad tillväxt i andra företag, teknisk utveckling och samhällsnytta. Det är en viktig aspekt, om vi ser till hela systemet. Universitetsavknoppningar är ett sådant exempel. Statliga satsningar är viktiga för att utveckla systemen, snarare än enbart för tillväxt i enskilda bolag.

”Viktigt att statliga aktörer har långa perspektiv”

Åsa Lindholm Dahlstrand säger att offentliga aktörer tar risker som privata aktörer inte kan ta.

– Det är jätteviktigt att statliga aktörer, som Vinnova, har de långa, långa perspektiven. Om vi tar det från forskningsstadiet tar det ofta åtminstone 30 år innan processerna har lett till någonting konkret.

Darja Isaksson bekräftar bilden av att Vinnova i egenskap av offentlig aktör finansierar forskning och innovation i tidiga skeden där det är hög risk.

– Därför är det naturligt att alla projekt inte lyckas. Om man hade vetat att projekten blir kommersiellt framgångsrika hade något statligt innovationsstöd inte behövts, säger Darja Isaksson.

När Vinnovas stöd har upphört behövs normalt sett ytterligare utveckling och finansiering av andra aktörer för att innovationer ska bli färdiga produkter och tjänster, tillägger hon.

– Däremot är det viktigt att det finns en kapacitet hos de företag och organisationer som får stöd av oss att lyckas med sina projekt. Det är något som vi bedömer när vi beslutar om finansiering och vi följer upp projekten genom utvärderingar och effektanalyser. 

Stor tillväxtmarknad för healthtech och foodtech

Det finns ett stort behov av innovationer inom hälsosektorn just nu, enligt Darja Isaksson. Men den rymmer också många goda idéer.

– Det finns en enorm tillväxtmarknad för healthtech, och även foodtech, som hänger ihop med ett statligt engagemang. Där tror jag att det finns mycket vi kan göra. Vad det betyder i konkreta prioriteringar får jag återkomma om när jag satt mig in i mitt arbete lite mer.

Men det redan står klart att Sverige som ett litet land behöver samarbeta med andra för att nå framgång.

– Vinnova stimulerar internationella samarbeten och det är något som jag ser att vi behöver utveckla ännu mer, tillsammans med andra aktörer som till exempel Business Sweden. Ett bra exempel är det nya ai-centret på Lindholmen Science Park som redan från början satsar på internationellt samarbete.

Stora samhällsförändringar är på gång, inte minst som en följd av automatisering och digitalisering. Är detta något som gör Darja Isaksson jobb svårare, roligare eller både och? Hon skrattar till när hon får frågan.

– Vi på Vinnova gör ju det roligaste av allt! Vi är med och skapar förutsättningar för dem som skapar framtiden, så det sker på ett hållbart sätt.

Det här är Vinnova

Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet, direkt underställd näringsdepartementet. Myndighetens syfte är att ”stärka Sverige som forsknings- och innovationsland”.

Bland Vinnovas pågående uppdrag från regeringen finns: att stärka svensk flygteknisk forskning och utveckling, stötta utveckling av innovativa företag inom livsmedelskedjan och fördjupa samarbetet mellan Sverige och Indien inom området smarta städer.

Varje år fördelar Vinnova ungefär tre miljarder kronor till företag, offentliga aktörer och andra organisationer. År 2017 uppgick summan till cirka 3,1 miljarder kronor i programverksamheten fördelat på 3 834 projekt.

Källa: Vinnova

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt