De vill göra om dagens norska oljeplattformar till energiöar

2022-09-21 11:56  

Gör om norska oljeplattformar till energiöar. Det föreslår en norsk ingenjörsfirma i samarbete med bland annat miljöstiftelsen Bellona.

Bottenfasta betongplattformar är perfekt lämpade som knutpunkter för havsvindparker, när de har tjänat ut sin roll som oljeplattformar. Det menar den norska ingenjörsfirman Dr.techn. Olav Olsen A/S.

Nu har de gått samman med bland andra den norska miljöstiftelsen Bellona och Aker Offshore Wind för att utreda möjligheten.

– Vi tror att det kan vara rationellt att låta en del plattformar stå kvar och återanvända dem som infrastruktur för produktion och distribution av energi från havsvind, för produktion och lagring av väte och för andra maritima syften, säger Erik Bråtveit Holm på Dr.techn. Olav Olsen.

Unik infrastruktur

Efterfrågan på el ökar i hela Europa. Kol, gas och olja ska fasas ut och förnybar energi ska byggas ut. Då blir norsk havsvindkraft viktig, konstaterar Dr.techn. Olav Olsen i en projektbeskrivning.

Läs mer: Nya löftet: Tio gånger mer havsvind 2050 än i dag

Aker Offshore Wind, Bellona, NGI och Exxon Mobile deltar också i projektet.

– Med de här plattformarna har Norge en helt unik infrastruktur för utbyggnad av vindkraft till havs, säger seniora rådgivaren Todd Flach på miljöstiftelsen Bellona.

– De här betongplattformarna är så stora och har så stor bärförmåga att de kan användas för transformatorstationer för vindkraft till havs, säger han.

Todd Flach är senior rådgivare hos Bellona.

Med utbyggnaden av vindkraft till havs följer också en diskussion om ökat samarbete mellan länder om utbyggnad av så kallade energiöar. På sådana öar kan man konvertera växelström till likström och även producera vätgas och ammoniak. Bellona föreslår att norska oljeplattformar kan användas som energiöar när produktionen av petroleum avslutas.

– Oljeplattformen Statfjord A (som öppnade 1979, redaktionens anmärkning) närmar sig slutet av sin livscykel. Den står lite för sig själv och lämpar sig mycket väl för havsvind, menar Flach.

Bättre än danska energiöar

Statfjord A skulle egentligen avvecklas under 2022, men livstiden har förlängts till 2027. När oljeproduktionen upphör ska plattformen skrotas. Då är det ett bra alternativ att återanvända den för havsvind, menar parterna i samarbetsprojektet.

– En havsvindpark behöver en gigantisk transformatorstation. Vi pratar om en anläggning på 20 000 ton. Med placeringen till havs innebär det en betydande kostnad. I Danmark funderar man på att dumpa sten och liknande för att bygga konstgjorda öar, vilket kan innebära stora störningar för den marina miljön. Så varför inte återanvända befintliga plattformar som redan står där? frågar sig Flach.

Läs mer: Hur ska framtidens vätgastankar hålla tätt? 

I februari 2022 fattade danska Folketinget beslut om det hittills största byggprojektet i landets historia – en konstgjord ö 80 kilometer ut i Nordsjön som så småningom ska bli knutpunkt för upp till 10 GW havsvind. Enligt Flach kan Norge göra något liknande till en bråkdel av priset.

– Det är kostnadsdrivande att producera energi från havsvind på djupt vatten. Energiöar är dyrt. Men om vi kan plocka bort oljeinfrastrukturen på Draugen eller Statfjord A och lägga till en ny, anpassad påbyggnad med transformator och turbinanslutning, så har vi ett fantastiskt havsvindsprojekt. Vi sparar en massa pengar. Plattformen står redan där, så man behöver inte göra nya miljöutredningar eller konsekvensbedömningar som man måste om en helt ny utbyggnad planeras, säger han.

”Logiskt att återanvända plattformarna för havsvind”

Erik B Holm från Dr.techn. Olav Olsen håller med:

– Det låter väl ganska logiskt att återanvända plattformarna för till exempel havsvind i stället för att lägga stora krafter på att bogsera bort och avveckla dem, säger han till Teknisk Ukeblad.

Plattformar som Draugen och Statfjord producerar långt under sin maxkapacitet. Anledningen till det är att reservoarerna börjar sina.

– Är det inte mer rationellt att låta dem stå kvar och använda dem igen? undrar Erik Holm.

Han säger att de norska betongplattformarna är robusta och kan stå i flera hundra år med rätt underhåll.

Enligt Bellona finns det nio bottenfasta betongplattformar i Norge som alla är väl lämpade för havsvindsutrustning. Fem av dessa plattformar producerar mindre än sju procent av maxkapaciteten och närmar sig sitt slutdatum. Tillsammans med Statfjord A är Draugen en särskilt god kandidat, menar Todd Flach.

– Vi gör ständigt studier på möjliga alternativ för efteranvändning av plattformar runt om i världen. Det vi tror på är att göra en konkret utvärdering. Det är vettigt att göra utredningar i god tid innan plattformarna tas ur bruk, säger Holm på Dr.techn. Olav Olsen.

”Den bästa lösningen”

Så sent som i november 2021 undertecknade operatören Okea ett intentionsavtal med Odfjell Oceanwind och Trønderenergi om att sätta havsvindturbiner i drift vid Draugen-plattformen. Avsikten är att utreda om havsvind dels kan förse plattformen med el, dels möjligheterna att leverera energi till land.

Norges petroleumskattelag kräver att 78 procent av kostnaderna för att avveckla plattformarna betalas av staten. Därför bör staten spela en aktiv roll för att ta reda på om plattformarna kan återanvändas i nya syften, menar Bellona.

TU har frågat Equinor om de har några projekt för återanvändning av de stora betongplattformarna. Equinor skriver i ett svar att ”ombyggnad och fortsatt bruk av Statfjord A inte är ändamålsenligt”. De svarar inte på om de har projekt för andra betongplattformar.

– I arbetet med avvecklingsplaneringen för Statfjord A har vi utvärderat flera alternativa användningsområden för plattformen och dragit slutsatsen att en permanent nedstängning är den bästa lösningen, skriver presstalespersonen Magnus Frantzen Eidsvold i ett mejl.

 

Artikeln publicerades först i Teknisk Ukeblad.

Nio norska oljeplattformar

OljeplattformÖppnadeÅr när licens ska förnyasProduktion i procent av maxnivåUtsläpp ton CO2/år (2021)
Draugen199220247194
Statfjord A, B, C1978–198420264756
Sleipner A19922028<1500
Gullfaks A, B, C1985–1989203626753
Oseberg A1988203128822

Erik Martiniussen/TU

Mer om: Vindkraft Norge

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt