Därför satsar bolagen på biobränsle

2019-11-07 06:00  

Många bolag anger att de ska skifta från fossila bränslen till biomassa. Men även förbränning av biomassa ger utsläpp, så vad är poängen? Ny Teknik förklarar.

I rankingen av de 20 största utsläpparna har Ny Teknik utgått från statistiken i EU:s system för utsläppsrätter. Systemet är framtaget för att skapa ett tryck på företag att minska sina utsläpp.

Men det är bara fossila koldioxidutsläpp som inkluderas i systemet. Förbränning av biomassa, som också ger utsläpp av koldioxid, räknas inte med.

Det innebär att många bolag ser biobränslen som lösningen på problemet. Om koldioxiden kommer från biomassa är det fritt fram att fortsätta släppa ut, enligt systemet med utsläppsrätter.

Men för klimatet spelar det ingen roll om koldioxiden kommer från fossila bränslen eller biomassa. Växthuseffekten blir lika stor ändå.

Ett utsläpp i stället för två

Resonemanget bakom EU:s utsläppssystem bygger på att växter absorberar koldioxid från luften. Förbränning av biomassa kan teoretiskt sett ge ett nollsummespel eftersom koldioxiden som bildas på sikt tas upp av nya träd som växer upp.

Förbränning av biomassa kan också ses som en del av ett naturligt kretslopp. Ett träd som står orört i skogen kommer till slut att dö och brytas ned. Då frigörs det kol som fanns bundet i träet och släpps ut i form av koldioxid till luften.

Det är här den stora poängen finns när bolag skiftar från fossila bränslen till biomassa. I stället för två utsläpp (från fossilt bränsle i fabriken plus multnande träd i skogen) blir det bara ett utsläpp (från biomassa i fabriken).

Läs mer: Forskare: Tekniker ligger ”20–30 år” framåt

Nu är det ju inte så att träd avverkas i Sverige för att eldas upp. Men de grenar och toppar som blir kvar när skog avverkas kan användas till biobränsle. Om biobränslet sedan ersätter fossilt bränsle blir det totala koldioxidutsläppet mindre.

Den globala skogsarealen har minskat

Men olika växter är olika snabba på att absorbera koldioxid. När det gäller grödor som odlas för att användas som biobränsle kan det ta ett till fem år innan den koldioxid som släpps ut vid förbränning har sugits upp av nästa odling.

Därför är det av stor vikt vad marken används till. I Sverige verkar de flesta - men inte alla - vara överens om att skogsbruket ger klimatnytta därför att skogens tillväxt är större än vad som avverkas varje år.

– För 100 år sedan hade vi väldigt mycket mindre skog i Sverige än i dag. Då började man återplantera skog i större utsträckning och vi har sedan dess fördubblat volymen, säger Mattias Lundblad, miljöanalysspecialist på SLU.

Globalt sett pekar tyvärr trenden åt det motsatta hållet. Den globala skogsarealen har krympt och därmed har mängden koldioxid som skogen absorberar minskat mellan 2011 och 2015, enligt en FN-studie.

Förslag om kvotplikt för bio-CCS

Samtidigt brådskar det att få den globala utsläppskurvan att vika nedåt om målet om 1,5-graders uppvärmning ska nås. Därför är det aktuellt att även försöka minska mängden koldioxid som redan finns i atmosfären. I Sverige arbetar en statlig utredning med att föreslå vägar till att åstadkomma sådana negativa nettoutsläpp.

Läs mer: LKAB siktar på el för att bli koldioxidfri

I en underlagsrapport har Lars Zetterberg, klimatpolitisk expert på IVL Svenska Miljöinstitutet, föreslagit fyra metoder för att skapa incitament för negativa utsläpp. En av metoderna handlar om att den som avskiljer koldioxid från förbränning av biomassa och sedan lagrar koldioxiden, så kallad bio-CCS eller Beccs, ska få certifikat som kan säljas på en marknad, ungefär som i EU:s system för utsläppsrätter. På så sätt skulle företag som lägger pengar på bio-CCS få en intäkt som kompenserar för lagringskostnaden.

– Inledningsvis tror jag att staten måste betala för den lagrade koldioxiden i direkta avtal, då får man igång det hela. Sedan någon gång runt 2030 eller 2040 tror jag att det måste kompletteras med att staten lägger kvotplikt på fossilbränsleförsäljare, så att de tvingas köpa en del bio-CCS-certifikat, säger Lars Zetterberg.

Utredningen ska presentera sina förslag i slutet av januari 2020.

Så fungerar systemet med utsläppsrätter

EU:s system för utsläppsrätter har funnits sedan 2005. I dag ingår 13 000 europeiska anläggningar, varav cirka 750 svenska, i systemet.

Syftet med systemet är att minska utsläppen av växthusgaser. Europeiska kommissionen sätter en gräns, ett så kallat utsläppstak, för hur mycket varje företag får släppa ut. Utsläppstaket sänks successivt för att utsläppen ska minska.

Nuvarande utsläppstak innebär att utsläppen från berörda företag ska minska med 21 procent från 2005 till 2020.

De företag som har höga kostnader för att minska sina utsläpp kan köpa utsläppsrätter från företag som har lägre kostnader. Handeln ska leda till att utsläppen minskar där det kostar minst.

En utsläppsrätt ger rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter.

Källa: Naturvårdsverket

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt