Därför måste mängden återvunnen plast öka

2019-01-24 06:00  

Bara en mindre del av allt plastavfall återvinns för att få nytt liv. Samtidigt efterfrågar allt fler företag återvunna material. Hur ska det gå ihop?

I dag samlas cirka 40 procent av det svenska plastavfallet in till återvinning. Bara 16 procent blir till ny plast.

Merparten av det insamlade eldas i stället upp och används som billigt bränsle i värmeverk och hos industrier, för att producera värme och elektricitet. Samtidigt är det allt fler företag som efterfrågar återvunna material för att tillverka nya produkter av det.

Med den nya regeringen väntas vi få nya, skärpta krav som kommer att ändra spelreglerna för hela plasthanteringen i Sverige.

Regeringen vill införa en skatt på avfallsförbränning. Därmed kan det snart bli dyrare att elda upp plasten. En bred översyn av regelverken för återvinning av avfall och restprodukter är också att vänta.

Men det är inte självklart att de åtgärderna kommer att leda till att mer plast återvinns. Ny Teknik har talat med två experter (läs mer om dem längre ner i artikeln) som pekar på fyra viktiga steg för att Sverige ska komma dit:

1. Koll på kvaliteten på den insamlade plasten

2. Fler stora företag måste efterfråga återvunnen plast

3. Sorteringen av insamlad plast måste bli bättre tekniskt och kunna ta emot större mängder.

4. Den mekaniska återvinningen räcker inte. Sverige behöver satsa på kemisk återvinning i ett plastreturraffinaderi.

Mer effektivt att återvinna än att elda upp plastavfall

För att tillverka ett kilo plast krävs två kilo olja. Om plasten bränns får du tillbaka motsvarande ett kilo olja. Om du i stället återvinner plasten behåller du motsvarande 1,7 kilo. Dessutom är värdet på återvunnen plast högre än bränslevärdet. Här råder alltså fördel återvunnen plast.

I dagsläget finns det dock ett krux. Det är billigare att tillverka ny, fossilbaserad plast än att använda biobaserade eller återvunna varianter. Men ett ökat tryck från allmänheten och skarpare regler från bland annat EU har gjort att allt fler företag ändå har börjat intressera sig för att få in mer återvunna material i sin produktion.

Som exempel har möbeljätten Ikea ett mål att samtliga material ska vara antingen förnybara eller återvunna 2030. Volvo Cars vill att varje ny Volvo-bil från 2025 ska använda minst 25 procent återvunnen plast.

1. Koll på kvaliteten på den insamlade plasten

Åsa Stenmarck är avfallsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet och ledde regeringens plastutredning, som blev klar i december. Två saker som historiskt har hindrat plaståtervinningen är låg efterfrågan och en osäker tillgång på bra, återvunna plastmaterial, enligt henne. Många olika plastsorter blandas i insamlingen och det är inte säkrat hur materialen en gång har producerats.

– Det är lite hönan och ägget. Både tillgång och efterfrågan hänger ihop med att det är dålig spårbarhet i materialet, säger Åsa Stenmarck.

Lena Lundberg är ansvarig för plastråvarufrågor på Innovations- och kemiföretagen, Ikem. I dag saknas en gemensam standard för att slå fast vad det är för kvalitet på den återvunna plasten, berättar hon. Men det har påbörjats ett internationellt standardiseringsarbete som Sverige leder, och där Ikems medlemsföretag är engagerade.

2. Fler jättar måste efterfråga återvunnen plast

Fler storföretag måste, precis som Ikea och Volvo Cars, börja efterfråga återvunnen plast. Det är en förutsättning för att branschen ska kunna ställa om, enligt Lena Lundberg.

Hon tror att den svenska plastutredningen och EU:s strategi för plast i en cirkulär värld, som antogs i januari förra året, kommer att bidra just till detta.

– För våra medlemsföretag har en cirkulär och resurseffektiv användning av plast högsta prioritet, säger hon.

Läs mer: Mer plast i omlopp som en följd av näthandeln

I den svenska plastutredningen finns förslag om ekonomiska styrmedel för att öka efterfrågan på återvunnen plast. Ikem anser att företag som vill ställa om till en cirkulär plastmodell bör få bidrag eller skatteavdrag. Pengarna ska kompensera för de ökade kostnader som till exempel installationer av nya processer, teknik och logistik innebär.

– Att ställa krav i offentlig upphandling på användning av återvunnen plast som ett slags styrmedel tycker vi också är ett bra förslag, säger Lena Lundberg.

3. Större kapacitet att sortera insamlad plast

Den största mängden plast som vi använder utgörs av förpackningar. I sommar tar Plastkretsen (Förpacknings- och tidningsinsamlingenen) en ny sorteringsanläggning i drift i Motala som möjligen kan bidra till en bättre sortering och återvinning av den insamlade plasten.

Läs mer: Ny jätteanläggning ska sortera Sveriges alla plastförpackningar

Den nya anläggningen har kapacitet för att sortera plastförpackningar från samtliga svenska hushåll, totalt 120 000 ton per år. Det här är en satsning som både Åsa Stenmarck och Lena Lundberg välkomnar.

4. Experterna: Sverige behöver ett plastreturraffinaderi

Även om vi blir bättre på att samla in och sortera plastmaterial är det med dagens mekaniska återvinningsteknik inte möjligt att uppnå 100 procent plaståtervinning. Därför behövs fungerande metoder för kemisk återvinning, menar Ikem.

Även den statliga plastutredningen från förra året föreslår att regeringen stöttar arbetet för att få till ett plastreturraffinaderi.

Vid ett plastreturraffinaderi kan plasten på kemisk väg brytas ner till molekylär nivå och sedan byggas upp igen till ny råvara och bli nya plastprodukter.

Att bygga ett eget plastreturraffinaderi är den viktigaste åtgärden för att återvinna och använda mer återvunnen plast, enligt Lena Lundberg.

Läs mer: Chalmers reaktorer kan återvinna allt plastavfall

Med ett plastreturraffinaderi skulle vi kunna hantera all plast i Sverige och inte ha några hinder för att använda mer återvunnen plast.

– Eftersom det pågår så mycket teknikutveckling och olika initiativ kring detta just nu tror jag att vi kommer att ha ett välfungerande plastreturraffinaderi i Sverige redan om fem–tio år, säger Lena Lundberg.

Ska all plast tas bort?

I debatten om plast lyfts ibland frågan upp om vi inte borde sluta med plast helt och hållet. Åsa Stenmarck säger att hon är övertygad om att det vore resursineffektivt att göra det.

Plast kan till exempel få maten att hålla längre. Samtidigt är det plastens styrkor, som att den håller så länge, som kan skapa problem när den hamnar på fel ställe.

Det är viktigt att tänka återvinning redan i designstadiet, säger Åsa Stenmarck.

– Det gäller att hitta den gyllene medelvägen, där materialet man väljer är det mest resurseffektiva ur så många aspekter som möjligt. Det gäller att man använder rätt sak och väljer bort det sämre alternativet. Design är väldigt viktigt att lyfta. Allt börjar där.

Det här vill S, MP, C och L göra i plastfrågan

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet har i sin nya överenskommelse lyft fram plasthantering i flera olika punkter. De vill

* förhindra spridningen av mikroplaster genom olika slags förbud och införa en avgift eller skatt på engångsartiklar.

* att Sverige ska driva på för utfasning av all engångsplast inom EU.

* stärka utvecklingen av en ”resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi.” Här ingår en bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter, för att främja innovation och företagande i den cirkulära ekonomin.

* införa skatt på förbränning av avfall. Detta planeras läggas fram i budgetpropositionen för 2020.

* införa krav på pant ska omfatta fler produkter, som batterier, mobiltelefoner och annan elektronik.

* se ett bättre samarbete mellan kommunala och producentansvarssystem.

* utreda möjligheten att alla produkter ska ha ett produktpass med information om vad produkten innehåller, var den kommer från och hur den kan återvinnas.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt