Därför är det bra att du inte får rösta med mobilen

2018-08-23 06:00  

Svenska regeringen brukar säga att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Men i årets riksdagsval är det fortfarande papper och penna som gäller. Och det är nog säkrast så.

Att kunna rösta med ett klick vore ju smidigt, inte sant? Att ”ligga på sofflocket” skulle få en helt ny innebörd.

Men tänk dig att du inte får någon bekräftelse när du gjort ditt val. En laddningssymbol har parkerat på mobilskärmen, som inte längre svarar när du försöker knappa, scrolla och svepa. Enda lösningen är att starta om telefonen. Gick din röst fram eller inte?

Några minuter senare kommer ändå en bekräftelse på mejlen. Men nu har du blivit osäker på att systemet fungerar som det ska. Det betyder att du blivit osäker på att demokratin fungerar som den ska.

– Majoriteten av befolkningen i dag använder appar och tycker kanske att det vore smidigare att rösta med telefonen. Jag har all respekt för det. Men majoriteten förstår nog inte riktigt vilka svårigheter det är med att bygga ett tekniskt system garanterat fritt från brister, säger Jonas Dellenvall som är teknisk chef på it-säkerhetsfirman Advenica.

Läs mer: Så går det till att hacka en röstningsmaskin på två minuter

Ovan var ett exempel på ett fel i programvaran eller ett tillfälligt avbrott i nätverket. Det kan förstås vara så att det inte ens går att ta sig in på webbplatsen för ett sådant e-val, på grund av att en illvillig aktör genomfört ett överbelastningsangrepp.

Eller också kan det vara så att allt ser ut att vara i sin ordning, men på vägen från din telefon till rösternas uppsamlingsplats har informationen förvanskats av det it-säkerhetsfolk kallar ”man in the middle”. Det går inte att utesluta att en statssponsrad grupp med stora resurser obemärkt tagit sig in i nätverket.

– Som tekniknörd känns det kanske självklart att man borde tycka att vi ska ha elektroniska val. Men det går inte att göra ett system som är 100 procent säkert. Man kan kanske göra det tillräckligt säkert, men det blir dyrbart att göra den förändringen. Ett val sker så sällan och man måste fråga sig om det verkligen är ett problem att göra det på det sätt vi gör idag, säger Christian Landgren, som är vd på digitaliseringsbolaget Iteam.

Elektroniska val medför tvivel och instabilitet

En av det demokratiska styrelseskickets värsta fiender är misstänksamhet mot valprocessen.

– Ser man till utvecklingen internationellt, eller polariseringen som blivit i politiken, har behovet bara blivit än tydligare. Elektroniska val kan bli en grogrund för att så tvivel, en grogrund för instabilitet. Så just den här digitaliseringen hoppas jag att vi undviker, säger Jonas Dellenvall.

Det är en ståndpunkt han förmodligen delar med svensk säkerhetspolis, Säpo, som har i uppdrag att skydda det svenska valet och dess valsystem.

– Säkerhetspolisens uppgift är att skydda den demokratiska processen och vår bedömning är att valsystemet i stort är robust, decentraliserat och manuellt och på så sätt inte lättpåverkat. Vi kommer att ha ett legitimt valresultat, säger Susanna Trehörning, kommenderingschef för valet på Säkerhetspolisen.

Ändå var tanken att vi det här året, till det här riksdagsvalet, skulle testa elektronisk röstning. Estland – de verkliga pionjärerna när det gäller myndighetsdigitalisering – har kört e-val sedan 2005. En annan granne, Norge, har gjort tester i begränsad skala. Ett slutbetänkande från 2011 års vallagskommitté föreslog att det skulle tillsättas en utredning. ”Inriktningen för utredningens arbete bör vara att försök med elektronisk röstning ska genomföras vid de allmänna valen 2018.” Men någon utredning har det inte blivit.

– Det vi har är ett slutbetänkande från 2011 års vallagskommitté. Det finns inga förslag i dagsläget. Det skulle vara ett regeringsbeslut att tillkalla en utredning, men man har inte gått vidare med det och i nuläget har jag inga andra besked heller, säger Olof Zachrisson, rättssakkunnig på Justitiedepartementet.

Svårt att avgöra om rösten är sanningsenlig

Ny Teknik har sökt justitieminister Morgan Johansson för att fråga om regeringen har för avsikt att tillsätta en utredning så som kommittén föreslog. Hans pressekreterare hälsar att Johansson avböjer att svara. Gissningsvis är inte frågan överst på justitieministerns dagordning. I en intervju med Sveriges Radio från 2016 uttryckte Morgan Johansson stor skepsis mot elektroniska val.

– Det tycker jag är väldigt olämpligt för då är det väldigt svårt att hålla på valhemligheten, och att då säkerställa att man inte utsätts för någon påverkan i sitt val. Så att den varianten tror jag inte alls på, sa Morgan Johansson då.

Valhemligheten är reglerad i regeringsformen som säger att ”riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val”. En medborgare ska inte kunna tvingas att rösta på ett parti, eller ha möjlighet att sälja sin röst.

Läs mer: 5 problem med elektroniska valmaskiner

Det har pågått en debatt om huruvida valhemligheten sätts ur spel när valsedlar måste plockas där andra kan se. Därför har regeringen föreslagit att det i anslutning till vallokalen ska finnas en avskärmad plats där valsedlar kan delas ut. En lagändring föreslås träda i kraft den 1 oktober 2018.

Men om valhemligheten är en utmaning i ett manuellt förfarande, med fysiska papper, så är det ingenting mot vilka bekymmer den ställer till när det gäller digitala val. För det första är det omöjligt att kontrollera om någon påverkas eller tvingas att rösta mot sin vilja om valet sker med mobilen eller framför datorn.

Den vanligaste metoden – en som exempelvis Estland föredrar – för att hantera den risken är att tillåta varje medborgare lägga flera röster, inklusive i en fysisk vallokal på valdagen. Bara den senaste rösten räknas, såvida man inte röstat med en pappersvalsedel, då den räknas oavsett om man försöker lägga en ny röst online.

Kryptering – ett avgörande hinder

Desto svårare att hantera valhemligheten är det när rösten väl skickats ut i nätverket, inte minst om det är tillåtet att rösta flera gånger. ”Under hela denna process”, skriver vallagskommittén i sitt betänkande, ”måste rösten kunna hemlighållas. Det innebär att rösten måste förseglas, till exempel genom kryptering, och förbli förseglad genom hela röstningen, lagringen och tillbakatagandet, samtidigt som den förseglade rösten under hela processen behåller kopplingen till en viss namngiven väljare.”

Kryptering är avgörande här, men kanske också ett avgörande hinder. Ett val som säkerställs med hjälp av kryptering är ett mindre transparent val eftersom bara en liten del av Sveriges befolkning är bevandrade i krypteringsteknik.

– Det finns forskning på röstsystem som sägs vara verifierbara end-to-end. Men de är komplexa. En lekman kommer aldrig att förstå varför de systemen skulle vara säkra. Dessutom innehåller de systemen kompromisser med till exempel valhemligheten, säger Jonas Dellenvall på Advenica.

Läs mer: Expert om internetval: ”Det kan gå åt pipan för Estland”

För ett år sedan samlades representanter från 50 länder i Bukarest för att diskutera hur teknik kan användas för att öka transparensen i samband med val. Ett av de mest uppmärksammade talen hölls av Peter Erben, som jobbar för den icke vinstdrivande organisationen Ifes, International Foundation for Electoral Systems.

– I flera årtionden har många satt sin tilltro till att teknik skulle kunna revolutionera det sätt på vilket val genomförs. Att ersätta det pappersbaserade tillvägagångssättet, trodde man, skulle ge en dramatisk förbättring av väljaridentifiering, enklare röstningsförfarande och snabbare resultat. Det skulle ge högre precision och ökad transparens, integritet och ökat förtroende bland allmänheten, samt lägre kostnader. Tyvärr anser jag att det löftet ännu inte uppfyllts. Valteknik har visat sig vara sårbar för haverier och intrång. Den har mötts av misstänksamhet av både politiker och väljare. Den har inneburit högre kostnader och gett upphov till juridiska utmaningar, sa han då.

Eller som Henrik Ekengren Oscarsson, svensk professor i statsvetenskap och valforskare vid Göteborgs universitet, brukar framhålla: Ibland är low tech bättre än high tech.

Kommittén ansåg att e-val borde utredas

Den förra regeringen beslutade 2011 att tillkalla en kommitté med representation från samtliga partier ”med uppdrag att göra en översyn av delar av valsystemet.”

Ett slutbetänkande – där frågan om e-röstning ägnades stor plats – kom 2013. Kommittén var visserligen noga med att poängtera de många riskerna med en eventuell e-röstning men ansåg ändå att frågan borde utredas och om möjligt testas i samband med valet 2018.

Så blir det inte. Justitieminister Morgan Johansson, en motståndare till elektroniska val, har dock antytt att ett test skulle kunna genomföras till nästa val, 2022.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt