De långa ljusa vårkvällarna i Umeå spelade en viktig roll i ett av de senaste årens största vetenskapliga genombrott.
Mikrobiologen, biokemisten och genetikern Emmanuelle Charpentier har beskrivit hur hon tog vara på de ljusa kvällstimmarna för att skriva på sin studie om en ny, möjlig genredigeringsteknik. Hon kunde lämna arbetet vid tre-tiden på natten, för att sedan låta forskarkollegan Jennifer Doudna på den amerikanska västkusten ta vid, och på det sättet utnyttja tidsskillnaden. De visste att det var bråttom. Andra labb låg troligtvis hack i häl.