Chalmersforskarens upptäckt sparar el i mataffären

2021-02-09 21:30  

När Tommie Månsson forskade på att använda kylskåp som en buffert för termisk energilagring gjorde han en upptäckt som kan spara energi i tusentals livsmedelsbutiker: Termometrarna i butikernas kylskåp är felaktigt placerade – något som leder till ökad energiförbrukning helt i onödan.

I många livsmedelskylar sitter termometrar i ett uppvärmt luftlager, vilket gör att kylarna då tror att det är varmare än vad det faktiskt är.

Resultatet blir att temperaturen sänks onödigt mycket – något som har stor miljöpåverkan då svenska livsmedelsbutiker står för tre procent av Sveriges totala elförbrukning.

Upptäckten av detta gjordes av Chalmersforskaren Tommie Månsson vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.

Hur kom du på detta? 

– När jag började doktorera 2013 så tittade jag på hur man skulle kunna använda livsmedelskylarna som en buffert i elnäten. Kylskåp har en viss typ av termisk lagring som kan användas för att helt enkelt balansera elnätet. När jag började med detta så hade jag inte riktigt grepp om hur man egentligen mäter temperaturen i kylarna, men jag konstaterade ganska så snabbt att tillverkarna har placerat termometrarna fel. 

Hurdå? 

– När man gick över från öppna kyldiskar till kylar med dörr så missade man att placera om den termometer som mäter luften som går ut ur kylskåpet. Eftersom termometern placerats för nära dörren så verkar luften som går ut vara varmare än den faktiskt är, vilket gör att kylen sänker temperaturen mer än nödvändigt. Detta innebär i sin tur att den drar mer energi än den egentligen behöver och dessutom går ojämnare. Lösningen är helt enkelt att flytta termometern till en bättre position. 

Uppstår felet bara i en viss typ av kylskåp? 

– Nej, detta är ett systematiskt fel. Jag åkte ner till Tyskland och kravlade runt i 30 olika livsmedelsbutiker och mätte in 221 kylskåp. Ungefär 80 procent av alla sensorer var felaktigt placerade och satt i det som vi kallar för riskzonen. 

Varför har ingen upptäckte detta tidigare? 

– Man tycker nog helt enkelt inte att det är ett problem. Tidigare hade butikerna öppna kylskåp och när man satte på dörrar så mer än halverades energiförbrukningen, vilket är en fantastisk förbättring. Så trots att det kan förbättras ytterligare har många nog nöjt sig med det.    

Så vad blev då lösningen? 

– Vi tog fram en hållare för termometrarnas sensorer och flyttade dem till ett bättre ställe i kylskåpet. På så vis lyckades vi sänka energiförbrukningen med fem procent. Själva hållaren tog vi patent på i ett bolag som min handledare och jag startade. I samarbete med den tyska livsmedelskedjan Rewe har vi nu flyttat rätt över 7 000 termometrar enbart i norra Tyskland.  

Är problemen liknande även i Sverige? 

– Ja, för många butikskedjor i Sverige använder samma kylskåpstillverkare som i Tyskland. Vår uppskattning är att det i Sverige finns runt 3 200 livsmedelsbutiker där temperatursensorerna potentiellt är felaktigt placerade. Vi har nu börjat att mäta här i Sverige men har en bit kvar. 

Hur stor påverkan skulle din upptäckt kunna få? 

– Svenska livsmedelsbutiker står för tre procent av Sveriges totala elförbrukning och kylskåpen står i sin tur står för ungefär hälften av denna förbrukning. Att butikskylarna skulle bli ännu energieffektivare skulle alltså kunna få stor betydelse. Samtidigt använder vi kylda matvaror i betydligt högre utsträckning nu än historiskt, så trots att de flesta butiker bytt ut sina ineffektiva öppna kylskåp till mer energieffektiva stängda verkar det inte som om kylsystemen egentligen drar mindre el totalt, för i stället har butikerna nu många fler kylskåp än förr. 

Vad händer framöver? 

– Att flytta termometrarnas sensorer bäddar för en mer flexibel energianvändning i livsmedelsbutiker, vilket har en koppling till smarta elnät. Om det exempelvis blir tillfällig elbrist i Sverige så skulle man kunna be livsmedelsbutikerna att sänka energiförbrukningen genom att tillåta höjd temperatur i kylskåpen istället för att energiföretagen startar en extra gasturbin. 

Vad krävs för att det ska bli verklighet? 

– Kylskåpen styrs ju redan i dag flexibelt, så steget till att integrera dem i ett smart elnät är inte så stort. Det räcker i princip bara med en kommunikationskoppling mellan elnätsleverantören och livsmedelsbutiken. Det här är ett mycket spännande område och trots att jag har spenderat sju år på att forska på kylskåp är jag fortfarande inte fullärd. 

Anders Frick

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt