Cartana ritar en karta över hjärnan – köps upp för 41 miljoner dollar

2020-09-16 10:18  

Med 33-listebolaget Cartanas teknik är det möjligt att kartlägga hjärnan utifrån cellanalys och bilddata. Nu har företaget blivit uppköpt för drygt 41 miljoner dollar.

Tänk dig ett Google Maps, fast för hjärnan. Med Cartanas metod börjar vi närma oss just detta.

Företaget har tagit en plats på årets 33-lista, Ny Tekniks sammanställning över Sveriges hetaste unga techbolag. Det hann knappt offentliggöras innan det också blev känt att det amerikanska bioteknikbolaget 10x Genomics förvärvar Cartana för drygt 41 miljoner dollar.

– Vi är väldigt nöjda med det här förvärvet och tror att 10x Genomics blir ett väldigt bra hem för Cartana och vår teknik. Vi kunde inte tänka oss ett bättre bolag att förvärva företaget, säger Mårten Winge, som har varit Cartanas vd, till Ny Teknik.

Läs mer: 33-listan 2020 – här är Sveriges bästa teknikstartups

10x Genomics har huvudkontor utanför San Francisco och ska nu inkorporera Cartanas verksamhet i sin organisation, berättar Mårten Winge.

– De ser framför allt att vår teknik kan komplettera produkter som de redan har inom liknande områden. All Cartanas personal kan vara kvar och har i de flesta fall blivit erbjudna väldigt fina jobb. Vi hoppas och tror att 10x Genomics kommer att fortsätta satsa på Stockholm. Att de kommer att investera i Cartanas teknik är vi säkra på, det har de har investerat i – och vår personal är ju experterna på den, säger han till Ny Teknik.

Mårten Winge.

Almi Invest, som investerade i bolaget 2018, har i och med försäljningen av sitt innehav i Cartana fått sju gånger investerat kapital och kallar investeringen ”mycket lyckad”.

– Bolagets unika teknologi löser ett stort behov både inom vetenskaplig forskning och läkemedelsutveckling, vilket ger bolaget god potential till framgång. Med Cartanas teknologi kan man till exempel börja förstå hjärnan på ett mer detaljerat sätt än tidigare. Detta ökar möjligheterna att finna botemedel mot de sjukdomar kopplade till hjärnan, som idag är obotliga, till exempel Alzheimers, Parkinsons och epilepsi. Vi är övertygade om att Cartanas teknologi kommer att utvecklas väl inom 10x Genomics, säger Maria Tell, investment manager på Almi Invest i ett uttalande.

Läs mer: Sökes: Hållbara tech-bolag som vill växa

Vad är det då för teknik som Cartana har forskat fram och utvecklat?

Med hjälp av dna-sekvensering och bildanalys har bolaget gjort det möjligt att kartlägga alla celler i ett vävnadsprov. Du kan samtidigt analysera uppåt hundratals gener i enskilda celler, och i relation till omgivande celler. Allt detta inom ramen för ett och samma experiment direkt i vävnadsprovet – utan att påverka vävnadens form eller uppbyggnad.

Cartanas teknik kartlägger hundratals gener i vävnadsprov med en upplösning ända ner på encellsnivå.

Slutresultatet är en digital karta som visar var i vävnaden och i vilka celler olika gener uttrycks. Detta kan bli en viktig nyckel för att öka vår förståelse av sjukdomar som alzheimer, parkinson och epilepsi, som alla saknar botemedel i dag.

– Det som är speciellt med vår metod är att du kan studera enskilda celler och få en visuell bild av vilka gener som är aktiva i de olika cellerna. Du också kan titta på ett stort antal gener, från ett tiotal till hundratals, i varje enskild cell. Detta betyder i sin tur att du kan få väldigt detaljerade uppgifter om likheter och skillnader mellan olika celler, samt se hur de interagerar med, och påverkar, varandra, säger Mårten Winge.

Läs mer: De erövrade världen – vilka blir morgondagens teknikstjärnor?

På sikt kan tekniken öppna för nya behandlingar och läkemedel.

– Den spatiella faktorn i vår teknik gör att du kan se precis var i hjärnan ett läkemedel påverkar, och då kan du förstå den exakta mekanismen ba- kom dess funktion. Med ledning av detta kan du undersöka om läkemedlet enbart har avsedd effekt, eller om det också påverkar på ett sätt som det inte ska göra. Det finns en tydlig trend inom läkemedelsforskning att få till en så specifik effekt som möjligt, med så få bieffekter som möjligt. Vårt verktyg öppnar för att forska fram mer individanpassade behandlingar, säger Mårten Winge.

Eftersom tekniken också fungerar med biobanksmaterial kan man gå tillbaka till äldre prover för att få en bättre bild av ett sjukdomsförlopp.

– Med vår metod kan man göra studier där man följer individer under en längre tid för att se hur deras sjukdomsförlopp eller hälsotillstånd har förändrats under en flerårsperiod. Det är väldigt värdefullt när man ska förstå sjukdomsutveckling, säger Mårten Winge.

Läs mer: ”På 33-listan 2030 finns ett bolag styrt av ai”

Cartana, som är en spinoff från Sci Life Lab (ett samarbete mellan Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet), ser onkologi och immunologi som två framtida tillämpningsområden. Deras teknik skulle då kunna användas för att studera tumörers mikromiljö eller hur embryonala stamceller utvecklas.

Ett sätt att bättre förstå till exempel cancer är att jämföra och analysera biopsier, biologiska prover, från friska respektive sjuka personer. Det här är också ett område där Cartana tror att de har en viktig roll att spela.

Cartana deltar även i Human Cell Atlas-projektet, där målet är att karaktärisera alla mänskliga celler. Bolagets uppgift är att analysera prover från tre olika organ och analysera deras genaktivitet.                        

Cartana

Gör: Teknik som möjliggör kartläggning av hundratals gener i vävnadsprov med en upplösning ända ner på encellsnivå.

Grundare: Malte Kühnemund, Xiaoyan Qian, Mats Nilsson, Francesca Bignami, Thomas Hauling.

Ort: Solna/Stockholm

Startår: 2017.

Anställda: 15.

Nettoomsättning 2019: 3,1 miljoner kronor.

Riskkapital totalt: 26 miljoner kronor.

Huvudägare: Malte Kühnemund, Xiaoyan Qian, Mats Nilsson, Francesca Bignami, Thomas Hauling, Almi Invest.

År på 33-listan: 2020.

Ania Obminska

Mer om: 33-listan Startup

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt