Busslinje i Lund kan elektrifieras med elväg

2018-07-06 06:00  

Lund överväger att införa bussar som laddas via elskena på vägen. Nu har projektet simulerats. Med lovande resultat – men sjunkande energinivå i batterierna.

Fler och fler städer satsar på elbussar. I Göteborg finns exempelvis demonstrationsprojektet Linje 55 där bussarna snabbladdas stillastående vid hållplatser via en arm ovanifrån. Under sommaren testas dessutom eldrivna ledbussar på stadens hårt trafikerade linje 16.

I Lund cirkulerar inte tankarna enbart kring spårvägar, vilket byggs just nu. Staden är också intresserad av elektriska bussar. Skillnaden mot exempelvis Göteborg är att Lund vill ladda dem via en skena lagd på vägen under drift. Det handlar alltså om att bygga elväg.

För att testa hur det fungerar bad Lund Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, att simulera en hel busslinje. Linje 4 mellan Gunnesbo och Norra Fäladen, via Botulfsplatsen i centrum, valdes ut. Sträckan är cirka 23 kilometer lång tur och retur och tar omkring 75 minuter att köra enligt tidtabellen.

VTI använde den egna körsimulatorn i Linköping, kallad Sim II, för att genomföra testerna som utfördes av 10 stycken busschaufförer. Hälften av dem drabbades dock av så kallad simulatorsjuka och fick avbryta testerna.

Bussarna laddas via elskena ovanpå vägbanan

För att överföra energin till fordonet användes elvägskonceptet Elonroad. I stället för att fräsa ner en skena i asfalten, som gjorts vid Arlanda, bygger principen på en 30 centimeter bred och 5 centimeter hög skena som vilar ovanpå vägbanan. Systemet har en överföringskapacitet på 150 kilowatt i rörelse och 100 kilowatt vid stillastående.

Hela linjen försågs inte med elvägsteknik i simuleringen utan man nöjde sig med totalt cirka 4 kilometer fördelat på många mindre segment. Ett av kriterierna var att bussen ska kunna köra kontinuerligt utan att behöva stanna enbart för att ladda.

Bussen var en 12 meter lång stadsbuss på 18 ton med en elmotor på 150 kilowatt och ett batteripaket på 76 kilowattimmar.

Läs mer: ”Sverige blir en internationell arena för att visa upp tekniken”

Batteriets maximala energinivå sattes i simuleringarna till 80 procent av den totala kapaciteten. Som lägst sjönk den till 64 procent. Vid en representativ och ”normal” körning tur och retur var batteriet vid start laddat till drygt 76 procent. Efter de 23 kilometerna hade laddnivån sjunkit 2 procentenheter till 74 procent.

Energinivån i batteriet var alltså lägre efter att bussen kört hela linjen tur och retur jämfört med när den påbörjades. Kriteriet att bussen inte ska behöva stanna för att ladda var alltså inte uppfyllt på längre sikt.

– Detta hade kunnat undvikas om elektrifieringen lagts ut på ett mer fördelaktigt sätt och behöver inte vara en begränsande faktor vid en framtida implementering, säger VTI:s forskningschef Arne Nåbo i ett pressmeddelande.

Flera sorters laddning

Forskarna har också jämfört olika sätt att ladda bussarna på: Med elväg, med ändhållplatsladdning och stort batteri (76 kWh), med ändhållplatsladdning och litet batteri (38 kWh) samt depåladdning (324 kWh batteri). Forskarna konstaterar att de båda ändhållplatsalternativen kräver stillastående laddning.

För depåladdningsalternativet krävs ett mycket stort batteri och det blir trots det svårt att få det att räcka hela dagen. Elvägens akilleshäl är i stället kostnaden: Intuitivt kan det bli svårt att få lönsamhet i elektrifiering av bara enstaka linjer med elvägsalternativet.

En möjlig väg framåt kan därför vara att också låta andra fordon använda den kostsammare infrastrukturen, som renhållningsbilar, taxi och distributionslastbilar.

Hela rapporten, som även innefattar en attitydundersökning bland busschaufförerna inklusive en del läsvärda kommentarer, finns att läsa här.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt