Brytning av bitcoin orsakar minst 30 000 ton elektronikavfall om året

2021-09-20 06:00  

Bitcoinnätverket orsakar lika mycket elektronikskrot i världen som hela Nederländerna, enligt en ny studie. “Varje transaktion är som att slänga bort en halv Ipad”, säger forskaren Alex de Vries.

Kryptovalutan bitcoin har länge diskuterats som ett miljöproblem på grund av den enorma mängd energi som går åt till att hålla igång nätverket. Det krävs i dag flera miljoner kraftfulla servrar som går i högvarv under dygnets alla timmar.  

Förutom energiförbrukningen innebär detta en strid ström av elektroniskt avfall. En ny studie visar att bitcoin ger upphov till minst 30 700 ton elektronikskrot varje år.  

– Ett vanligt argument är att någon gång i framtiden kommer bitcoin-nätverket att drivas till 100 procent av förnybar energi och då är problemen borta. Även om vi antar att det är korrekt så behöver du ändå ta hand om en ganska ansenlig mängd elektroniskt avfall. I dagsläget slänger du bort en halv Ipad för varje transaktion, och det är inte särskilt hållbart, säger studiens medförfattare Alex de Vries. 

Hade du väntat dig så höga siffror?  

– Vid det här laget har jag lärt mig att förvänta mig stora tal när det kommer till bitcoin. Om nätverket förbrukar mer energi än Nederländerna, är det inte förvånande att nätverket orsakar lika mycket elektroniskt avfall som Nederländerna. Därmed inte sagt att det inte är chockerande, för det är väldigt mycket. 

Läs mer: Nu har El Salvador köpt sina första bitcoin

Kartlägger avfallet

Alex de Vries jobbar som dataanalytiker på den nederländska centralbanken och driver sajten Digiconomist. Där har han under flera år publicerat studier och estimat över bitcoinnätverkets energiförbrukning.  

Tillsammans med MIT-forskaren Christian Stoll har han nu försökt räkna ut hur mycket elektroniskt avfall som bitcoin genererar, resultatet har publicerats på Sciencedirect och i ett kommande nummer av den vetenskapliga tidskriften Resources, Conservation and Recycling. 

Alex de Vries är blockkedjeexpert på revisionsbyrån PwC. Foto: PwC

Nya bitcoin genereras genom en process som kallas for proof-of-work. Kraftfulla datorer löser komplicerade matematiska problem, och den som är snabbast belönas. Processen säkerställer samtidigt att ingen kan manipulera nätverket.  

När kryptovalutan lanserades 2009 sköttes miningen av entusiaster som använder datorns huvudprocessor (CPU) för att utföra beräkningarna. Snart insåg användarna att grafikprocessorer (GPU) gjorde jobbet mer effektivt, men när brytningen började ske på industriell skala växte det fram ett behov av ännu mer specialiserad hårdvara. 

I dag används specialiserade kretsar (ASIC), ett slags processor som bara kan utföra en enda uppgift. I det här fallet att tugga sig igenom bitcoins algoritm så snabbt och energieffektivt som det bara är möjligt.  

– Så kretsarna som används för att bryta bitcoin kan bara användas för att bryta bitcoin, säger Alex de Vries.  

När de inte längre kan göra det på ett lönsamt sätt, är servrarna i bitcoingruvorna oanvändbara.

Läs mer: Allt fler utsätts för bitcoinbedrägerier: ”Stort mörkertal”

2,9 miljoner servrar i nätverket

I studien har de Vries och Stoll försökt uppskatta hur många sådana här kretsar som nätverket behöver kassera varje år. De har tittat på utvecklingen på marknaden för att se hur snabbt prestandan i bitcoingrävare ökar och därmed kan dra slutsatser om hur länge en modell förblir tillräckligt kraftfull och energieffektiv för att anses lönsam. 

Resultatet är att det i snitt går ungefär 1,3 år från att en bitcoin-grävare släppts på marknaden till den dagen då den inte längre drar in mer pengar än vad den kostar i elförbrukning, och därmed antas tas ur bruk.  

Studien gör ett nedslag i maj 2021 (se faktaruta) och konstaterar att då fanns det runt 2,9 miljoner servrar uppkopplade mot bitcoin-nätverket. Genom att ta reda på genomsnittlig vikt och livslängd på de modeller som finns på marknaden kunde de räkna ut hur mycket avfall dessa servrar skulle generera. Utifrån den ögonblicksbilden blev det 30 700 ton elektronikskrot per år, men då räknas inte kablage och kylsystem in. 

Ett datacenter i Virginia där hundratals bitcoingrävare kopplats upp mot nätverket. Foto: Steve Helber

Utslaget på hur många transaktioner som sker på nätverket varje år ger det en siffra på 244 gram per överföring. Det är ungefär lika mycket som en Ipad Pro Max, eller i Alex de Vries liknelse, en halv Ipad. 

– Jag tror att det är konservativt räknat. Vi har inga officiella försäljningsdata från leverantörerna, så vi har antagit att alla enheter säljs på lanseringsdagen. Därmed har vi räknat med att de får den maximala livslängden, säger Alex de Vries. 

Men i verkligheten levereras förstås inte alla bitcoinbrytare till alla aktörer samma datum, de ska tillverkas och transporteras till serverhallar världen över. Vissa kommer alltså att kunna arbeta lönsamt under en kortare tid, och därmed kasseras snabbare.

Läs mer: Här krossas tusen bitcoinservrar

Teknikskifte krävs

Det har länge diskuterats hur bitcoinnätverkets energiproblem ska lösas. Den mest realiserbara förändringen vore att byta ut principen om proof-of-work mot något som kallas proof-of-stake.  

I stället för att lösa matematiska problem går storägare in med sina egna bitcoin som ett slags pant för att verifiera transaktioner. Då skulle datorkraften som krävs reduceras till en bråkdel av dagens. Ethereum, som är den näst största kryptovalutan, har långtgående planer på att byta till ett sådant system.  

– Att ersätta proof-of-work har alltid varit den bästa enskilda lösningen på energiproblemet, och det löser även elektronikskroten eftersom det inte längre krävs specialiserad hårdvara, säger Alex de Vries. 

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt