Broexpert: Detta kan ha legat bakom brokollapsen

2018-08-15 15:11  

Det är ännu oklart vad som orsakade broraset i Genua. Professor Raid Karoumi ser dock flera tänkbara orsaker.

Hittills har 37 personer bekräftats döda efter tisdagens brokollaps i italienska Genua. Ett 30-tal personbilar och tre lastbilar störtade ner.

Ett par hundra meter av den totalt cirka 1 100 meter långa motorvägsbron rasade i samband med dåligt väder. Bron går över såväl bostäder som industrier. Den kallas för Morandibron efter ingenjören Riccardo Morandi som designade den. Den byggdes på 1960-talet.

Professor Raid  Karoumi, chef för avdelningen för bro- och stålbyggnad på KTH, betvivlar att vädret på platsen utgjorde orsaken. Det regnade kraftigt och blåste med en vindstyrka på omkring 16 meter per sekund, enligt DN. Ett ögonvittne ska även ha sett ett blixtnedslag i samband med raset.

– En sådan här bro ska klara höga temperaturer, kraftiga vindar och blixtnedslag. Jag betvivlar att det är huvudorsaken, säger han.

Han tror i stället att orsaken handlar om brons unika konstruktion i kombination med dåligt underhåll och allt hårdare belastning i form av ökad trafik, högre hastigheter och tyngre axellaster. Men betonar att det är för tidigt att dra några säkra slutsatser ännu.

Läs mer: Söker överlevande efter broras

Bron är konstruerad enligt samma princip som en snedkabelbro (som till exempel Tjörnbron eller Uddevallabron), men med den viktiga skillnaden att spännarmerade balkar använts i stället för stålkablar.

– Det är en unik konstruktion. Kablarna på en vanlig snedkabelbro kan enbart ta upp dragkrafter, inte tryck eller böjning. Lasten från körbanan överförs via kablarna upp till pylonerna och ner i fundamentet. Men om spännstagen i stället är ingjutna i betongbalkar kan det innebära att de är betydligt svårare att inspektera. Spännstagen kan i princip vara hur rostiga som helst. Men det är svårt att avgöra om det är orsaken, säger han.

Finns denna brodesign på fler platser i världen?

– Det finns en likadan bro av samma konstruktör i Sydamerika. Och ytterligare någon. Men den är väldigt ovanlig, säger han.

Kan värmeutveckling som en följd av det eventuella blixtnedslaget ha försvagat armeringen?

– Jag är inte expert på blixtnedslag men har svårt att se hur det skulle gå till. Det skulle kunna vara en sidofaktor vid starkt korroderad armering, men jag tror inte det, säger han.

Vägföretaget Autostrade har enligt Reuters bekräftat att de utförde underhåll och förstärkning av vägbanans fundament i samband med olyckan.

”Orsaken till olyckan kommer att utredas grundligt så fort platsen är säker att vistas på”, meddelade företaget i ett uttalande.

Professor Raid Karoumi vill också fästa särskild uppmärksamhet vid den nya teknik som i dag finns tillgänglig för övervakning av broars skick. KTH är bland de främsta i världen på det området, enligt honom själv.

– Vi har redan tekniken i våra bilar. Den varnar oss för låg oljenivå och lågt lufttryck i däcken. Vi har på samma vis kommit långt med att utveckla algoritmer byggda på artificiell intelligens som kan upptäcka avvikelser i hur broar beter sig. Men det är fortfarande ganska trögt hos Trafikverket, säger han.

Läs mer: Granskningen klar: Konstruktionsfel låg bakom broras i Ludvika

På Essingebron i Stockholm finns exempelvis sensorer som mäter öppningen av sprickor i betongen. På Lidingöbron finns sensorer som mäter om fundamenten beter sig annorlunda.

– Vi mäter vibrationerna och hur fundamenten lutar. Mätningarna görs flera hundra gånger per sekund. Sen kan de smarta algoritmerna detektera om det är normalt eller inte.

– Nu vet jag inte om något liknande system fanns på den här bron, även om jag inte tror det. Olyckan hade kanske inte behövt inträffa i så fall. Det är tragiskt, säger han.

Du efterlyser snabbare införande av sådan teknik?

– Exakt. Vi har flera projekt med Trafikverket men det går trögt. I slutänden handlar det om människoliv. I dag vet vi inte vad som sker med broarna mellan de årliga inspektionerna, säger han.

Vilka svenska broar borde sådana här system införas på, enligt dig?

– Först och främst de kritiska broarna, typ Essingebron, Centralbron, Västerbron. Men också de broar där vanliga inspektioner har identifierat problem, särskilt de lite äldre broarna, typ Ölandsbron, säger han.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt