Bråket som skakar svenska 5g-satsningen

2019-04-18 06:00  

Utrullningen av 5g är unik. Nu vill svenska industriföretag äga sina egna nät. Det är konkurrens de stora operatörerna inte tycker om.

Inför bygget av svenska 5g-nät pågår ett bråk om tillgång till åtråvärda spektrumlicenser. I ena lägret: traditionella telekomoperatörer. I det andra? Svenska industribolag som Volvo, Stora Enso och Boliden. Båda sidor kräver nu att Post- och telestyrelsen går dem till mötes.

Så här säger till exempel Olle Högblom, it-chef på Volvo Group.

– Det skulle vara intressant för oss att ha möjlighet att administrera 5g-nätverk själva, framförallt för fabriks- och lagertillämpningar. Dels torde det bli mer kostnadseffektivt, dels leda till en smidigare administration för oss.

Men Mårten Lundberg, kommunikationschef på operatören Tre, är av en annan uppfattning.

– När det gäller spektrumeffektivitet i 3,5-bandet så har kommersiella operatörer bäst förutsättningar att utnyttja det.

Här behövs lite bakgrund. Telekomindustrin brukar när det gäller 5g dela in det i lågbanden under 1 gigahertz, mellanbanden under 6 gigahertz och millimeterbanden som för svensk del i ett första skede väntas bli 26,5-27,5 gigahertz, men som i exempelvis i USA sträcker sig uppemot 40 gigahertz.

Före årsskiftet är planen att Post- och telestyrelsen, PTS, ska auktionera ut spektrumlicenser i de så kallade 2,3-banden och 3,5-banden. Det senare är en aning missvisande eftersom det i själva verket rör sig om frekvenser mellan 3400 och 3800 megahertz.

Unik situation

3,5-bandet är av yttersta vikt för operatörerna. Det är på dessa frekvenser som förbättrat mobilt bredband ska erbjudas till kunder i framförallt städer. För att kunna utnyttja 5g-kapaciteten fullt ut krävs att en enskild operatör får tillgång till ett sammanhängande frekvensspann på 100 megahertz. Enligt PTS förslag ska budgivarna i den kommande 3,5-auktionen kunna buda på block om 20 megahertz.

Så vad är problemet? Vi har konstaterat att det rör sig om 400 tillgängliga megahertz mellan 3400 och 3800. Vi kan förvänta oss att det blir tre budgivare: Telia, Tre, samt Telenors och Tele 2:s gemensamma nätbolag Net4Mobility. Vad är det som hindrar dem från att kamma hem fem 20 MHz-block vardera? En massa saker, har det visat sig.

Först och främst har tunga svenska industribolag visat intresse för att säkra egna spektrumlicenser. Situationen är unik. Jämfört med tidigare mobilnätstandarder har industrin ”inte hört av sig i den här utsträckningen”, enligt Anna Beckius, tillförordnad chef för enheten för spektrumanalys på PTS.

– Det är en stor grej. De befintliga mobiloperatörerna på marknaden vill såklart ha så mycket spektrum som möjligt, säger Beckius.

Med ambition att gå båda parter till mötes är Post- och telestyrelsens nuvarande plan att reservera 100 megahertz mellan 3700-3800 för lokala tillstånd. Det skulle innebära att operatörerna får slåss om 300 megahertz i form av det PTS kallar nationella blocktillstånd. Resterande skulle PTS kunna dela ut till ett Volvo eller ett Boliden eller, för all del, en svensk startup, på geografiskt avgränsade ytor.

– Det är ett försök från PTS sida att möta det här behovet från olika typer av aktörer. Så att det ska bli så bra användning av frekvensutrymmet vi tilldelar som möjligt. Men det är en balansgång. Man får också passa sig att man inte skapar en onödigt stor frekvenstillståndsbrist i auktionen. Ju färre tillstånd du tilldelar, desto större risk är att priserna går upp i auktionen. Och det är inget som PTS vill. Vi ser det inte som ett självändamål att det ska bli en hög auktionslikvid, säger Anna Beckius.

Läs mer: Intel dödar utvecklingen av 5g-modem för mobiler

Förslaget från Post- och telestyrelsen var tidigare i år ute för öppen konsultation och att döma av svaren som kommit in är operatörerna eniga om att PTS inte lyckats hitta den balansen. För det första anser operatörerna att lokala tillstånd inte ska delas ut på bekostnad av de nationella. För det andra finns misstanken om att PTS visst försöker trissa upp tillståndspriserna.

Myndigheten har nämligen, i det förslag som ligger på bordet i dag, satt spektrumtaket på 3,5-bandet till 120 megahertz. Om 100 megahertz reserveras för lokala ändamål kan den förestående auktionen av nationella blocktillstånd leda till att två operatörer budar hem sammanlagt 240 megahertz, varpå den tredje får nöja sig med 60.

– Jag vet inte om det främjar Sverige som telekomnation att maximera en engångsavgift. Auktionslikviden bör ställas i paritet med samhällsnyttan över tid. De långsiktiga samhällsekonomiska effekterna är viktigare. Man ska vara väldigt försiktig med hur man garanterar konkurrensen på svensk telekommarknad för att utbyggnaden ska kunna ske. Som operatör måste det finnas rätt incitament att bygga näten. Minskar konkurrensen drabbar det svenska mobilkunder med högre priser, sämre innovationstakt och hur snabbt vi kan skapa 5g-motorvägen vi bygger för svenskt näringsliv, säger Mårten Lundberg på Tre.

Problemet, anser både Tre och andra operatörer, är inte bara att en av dem kan hamna med ett för 5g otillräckligt spektrumspann på mellanbandet, utan också för att taket på 120 megahertz tycks sakna logik. 5g-standarden är så utformad att det blir kostnadseffektivt att bygga nät på 100 megahertz, men för dyrt och opraktiskt att utnyttja de sista 20.

”Tror att de hamnat lite fel”

Per Stigenberg, teknikchef på Tre, säger att han har ”respekt för att PTS sitter i ett knepigt läge”, men tillägger att han ”tror att de hamnat lite fel”.

– De vill ha en marknadsprissättning. Problemet som uppstår är att incitamentet för de starka spelarna att köpa de där sista 20 megahertzen inte blir att ge en bättre upplevelse till sina kunder. Jag betvivlar att de ens kommer att använda dem. Incitamentet blir då stänga ute den finansiellt svagare, säger Stigenberg.

Det går också rakt emot Post- och telestyrelsens uppdrag, som bland annat går ut på att säkerställa en effektiv spektrumanvändning.

Ytterligare en försvårande faktor är att de frekvensblock som ska auktioneras ut är ”generiska”. Det betyder att budgivaren, enligt rådande förslag, garanteras sammanhängande frekvenser upp till 120 megahertz, men ges inga garantier om var på frekvensbandet den tilldelas spektrumlicenser. Problemet är att ingen av operatörerna i nuläget vill fastna med blocket 3400-3420 megahertz. Användningen i det blocket kan nämligen komma att begränsas för att inte störa radaranvändning under 3400 megahertz.

Ännu ett besvärande hinder är att det råder frågetecken kring hur nationella de nationella blocktillstånden är i nuläget: det finns redan kommunbaserade befintliga tillstånd i en tredjedel av landets kommuner, spridda över hela riket.

Läs mer: Googles fiberkabel klarar 250 terabit per sekund

Per Stigenberg på Tre anser således att förutsättningarna för en auktion under de omständigheter som råder nu inte är goda. Men han har en plan. Flytta de lokala tillstånden – alltså de som PTS har för avsikt att dela ut till företag – till 2,3-bandet eller 3800-4200 megahertz (vilket också tillhör ett tänkt 5g-spektrum) och höj spektrumtaket i auktionen till 140 megahertz.

– Vi tycker att det finns ett ganska smakfullt sätt att lösa på det. Man får bort problematiken om man lägger de här regionala tillstånden antingen i högre bandet, 3,8-4,2 gigahertz, alternativt att man lägger det i 2,3-bandet som också auktioneras ut nu. Då blir de lägsta 20 megahertzen (3400-3420) inte lika betydande i värderingen. Sätter man också ett spektrumtak på 140 megahertz så kan tre oberoende nätoperatörer förvärva minst 100 var, men man bibehåller auktionsmekanismen. De extra 40 megahertzen blir tillräckligt intressanta för då kan man leverera ett kundvärde, säger Per Stigenberg.

Sveriges stora industribolag är dock inte lika benägna att definiera en sådan lösning som smakfull. De vill, så som PTS föreslagit, få tillgång till 3700-3800 megahertz. En starkt bidragande orsak till det är att den så viktiga handelspartnern Tyskland har bestämt att ge sina företag just det utrymmet. Ett annat skäl är att EU ser 3400-3800 MHz-bandet som det ”primära frekvensbandet”. Den harmoniseringen gör det troligt att det, åtminstone till en början, kommer att finnas ett större utbud av tillgängliga komponenter på de frekvenserna.

”Alltid bättre att sitta på monopol”

Klas Wåhlberg är vd på Teknikföretagen, en av Sveriges största arbetsgivarorganisationer med 4 000 medlemsföretag som står för en tredjedel av Sveriges export. Wåhlberg säger, inte utan ironi, att han kan förstå att operatörernas inställning.

– Det är ju alltid bättre att sitta på monopol, haha. Med all respekt för nätutbyggnad, men det är inte genom den som exportintäkterna kommer. Utan det sker tack vare att industrin kan leverera varor och tjänster på en global marknad. Vi ser nu hur uppkopplade tekniklösningar och produktionssystem blir allt viktigare. Då kan vi inte ge hela möjligheten att utnyttja spektrum till tredje part som har en separat affärsidé.

Volvo Group har till PTS skrivit att bolaget ”skulle vilja administrera sådana nätverk själva, och skulle därför önska att PTS kunde tilldela tillstånd direkt till oss som företag för användning inom ett visst industriområde, och att vi inte behöver köpa allt från teleoperatörer”. Men Klas Wåhlberg, och andra företrädare för svenska industribolag, är inte av uppfattningen att företag som tilldelas lokala spektrumlicenser nödvändigtvis ska bygga näten själva. Däremot ges de en unik möjlighet att ställa helt andra krav på de traditionella operatörerna.

– Det går säkert att hitta samarbetsformer med nätbyggarna, under förutsättningen att industrin sätts i första rummet. Men att göra en svensk speciallösning på ett annat frekvensband tror jag inte är vinnande för någon.

Läs mer: ”Ge svensk industri egna frekvenser för 5g”

Gruvbolaget Boliden är ett företag som visat intresse för att få lokala tillstånd. I dag har Boliden 3000 wifi-accesspunkter i sina gruvor, men planen är att byta ut dem till ett tusental 5g-basstationer.

– Det är egentligen inte frekvenserna vi vill åt, utan själva hårdvaran. Om vi skulle vilja byta ut hårdvaran är det nästan omöjligt om vi inte äger den själva och det skapar en inlåsningseffekt. Vi vill ha en generell dispens att få äga radiosändare för telekomfrekvenserna. Med en dispens i ryggen så kan vi äga ett nät och sedan upphandla en operatör som driftar det, säger Peter Burman, projektledare för gruvautomationsprogrammet på Boliden.

Burman tror dock att Boliden, som i flera år genomfört 5g-tester med bland andra Ericsson och Telia, och andra stora svenska bolag har ett gott utgångsläge gentemot operatörerna. Åtminstone jämfört med små och mellanstora företag vars behov av 5g kommer att vara lika avgörande.

– Telia har varit nog så tillmötesgående mot oss, men kommer Telia tycka det är värt att serva alla små bolag? Där kan de vara viktigt att de får egna tillstånd så att de kan välja att arbeta med mindre operatörer, säger Peter Burman.

Post- och telestyrelsen ska under våren ”sammanställa detaljerade regler kring tilldelningen”. Myndigheten har mycket att tänka på.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt