Bluffmakaren bakom den mystiska ”dödsstrålen”

2020-07-19 06:02  

TEKNIKHISTORIA. Ett tag var Harry Grindell Matthews Storbritanniens mest eftersökta uppfinnare. Alla ville åt hans berömda ”dödsstråle”. Få fick se den.

Närmare slutet av 1923 kunde britterna läsa att en elektroingenjör och uppfinnare vid namn Harry Grindell Matthews hade uppfunnit en osynlig ”dödsstråle”. Matthews hade inför en grupp journalister riktat strålvapnet mot en motorcykelmotor och förstört den på 15 meters avstånd. Han förklarade att med mer kraft skulle strålen även kunna skjuta ner flygplan, stoppa fartyg och eliminera fientligt infanteri på ett avstånd av fyra engelska mil.

Matthews hade ännu inget färdigt patent. Därför kunde han av naturliga skäl inte avslöja för mycket om tekniken. Men han kunde i alla fall berätta att strålen slog ut motorns magnettändning. Journalisterna spekulerade att det kanske hade med ”extremt korta radiovågor” eller ”joniserad luft” att göra.

Skriverierna väckte så småningom det brittiska krigsministeriets intresse. Matthews kontaktades därför i februari 1924 och blev ombedd att demonstrera uppfinningen. Han svarade inte. En tid senare gick han ut i tidningarna med att Frankrike har uttryckt intresse att köpa vapnet.

Läs mer: Elbilen för 100 år sedan – mer populär än bensinbilen

Demonstrerade för militären

Nu stegrades tonen i presssen. Varför gör regeringen ingenting? Tänker landets styre tillåta en främmande makt att få tillgång till en teknik som i grunden skulle kunna förändra krigföringen? Sådana frågor tvingade krigsministeriet att kontakta Matthews igen, och denna gång svarade han faktiskt och bjöd in militären till en demonstration.

Den 26 april 1924 var stunden inne. En grupp höjdare från samtliga militärgrenar välkomnades till Matthews laboratorium. Nu skulle man äntligen få se hans formidabla vapen.

Matthews satte igång. Han började med att rikta sin manick mot en glödlampa och slog sedan på strålen. Glödlampan tändes. Därefter riktade han manicken mot en arbetande motor som stod på en bänk. Motorn stängdes av.

Militärerna skruvade på sig och mumlade en del fram och tillbaka. En av dem frågade: Kan du ställa motorn på golvet och visa samma sak igen? Nej, svarade Matthews irriterat. Och nu var demonstrationen över, förklarade han, för han hade bråttom iväg. Var man inte redo att köpa uppfinningen nu fick det alltså vara.

Militären bad en tid senare om en mer utförlig demonstra-tion, men förgäves. En månad senare förklarade Matthews att han nu var på god väg att sälja dödsstrålen till Frankrike, och den 27 maj bordade han ett flygplan till Paris.

Läs mer: Han lade grunden för svensk batteritillverkning

Utspel i tidningarna

Tidningarna var indignerade över statens inkompetens, och dagen därpå utfrågades regeringsföreträdare i det brittiska underhuset om vilka steg man tänker vidta för att förhindra att dödsstrålen kommer i främmande händer.

Understatssekreteraren William Leach stod dock på sig: Matthews hade vägrat att ge tillräckligt utförliga demonstrationer av sin dödsstråle, och därför kunde man inte avgöra om han talade sanning. Det var ingenting man kunde förbise bara för att tidningarna kampanjade å hans vägnar och eldade upp en romantiskt sinnad allmänhet.

Det visade sig i efterhand vara en klok hållning. Matt-hews fortsatte ett tag med sina publicitetstricks; som-maren 1924 spelade han bland annat in en stumfilm om sin dödsstråle och åkte på försäljningsturné i USA. Men varje gång han blev ombedd att demonstrera uppfinningen inför publik – till och med för så mycket som 25 000 dollar – tackade han nej. Och med tiden rann hela affären sakta men säkert ut i sanden.

1931 gick Matthews i personlig konkurs, och då fick man för första gången en mer detaljerad bild av hans affärer. Papprena visade att han visserligen hade utvecklat fungerande uppfinningar, bland annat en tidig talfilmsteknik och en projektor som kunde visa bilder på natthimlen. Men han hade också ägnat sig åt en rad fantasifulla kreationer, som han beviljats stora lån och investeringssummor för att utveckla, men som vid närmare granskning mest liknade luftslott.

För herr Matthews förefaller de dock ha varit gynnsamma: hans räkningar visade att han i många år hade bott flådigt och ätit utsökt mat på lyxhotell.

Din bonus som Ny Teknik-läsare: En del av svensk teknikhistoria

Du som är prenumerant på Ny Teknik digitalt får som en extra bonus ett urval av artiklarna från Teknikhistoria, ett magasin om den tekniska och industriella utvecklingen som lett fram till samhället som det ser ut i dag – med fokus på den svenska utvecklingen.  

Vill du få en bit av historien direkt hem i brevlådan? Teckna din prenumeration redan i dag på: teknikhistoria.prenservice.se  

Gilla Teknikhistoria på Facebook för att få senaste nytt ur historien! 

Gilla Teknikhistoria på Instagram

Anton Dilber

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt