Bestämt: Då fasar svensk tv ut föråldrat videoformat

2020-10-20 06:00  

Snart tar tv-branschen steget över till mpeg 4-kodade sändningar i det marksända nätet. Tittare med gamla tv-mottagare måste nu byta ut sin utrustning.

För drygt en månad sedan släckte Comhem sina analoga tv-signaler i kabelnätet. Nu rustar den svenska tv-branschen för nästa teknikskifte. Och den här gången handlar det om uppgradering till mpeg-4-komprimering i Teracoms sändarnät för digital marksänd tv.

Fasar ut föråldrade tekniken mpeg-2

I tio års tid har SVT1, SVT2, TV3, TV4 och Kanal 5 parallellsänts i högupplöst, 720p-format (hd). Dessa har gått ut vid sidan av standardupplösta sändningarna i 576i-upplösning (sd).

Läs mer: RISC-V: ”Öppet kisel standard i processorer inom tio år”

Sd-sändningarna görs med komprimeringstekniken mpeg-2, men nu ska denna föråldrade teknik fasas ut. Senast 31 maj 2021 ska kanalerna i stället gå över till den nyare och mer effektiva tekniken mpeg-4. I samband med detta upphör dagens sd-sändningar

- För oss innebär det här en nedsläckning av standard-tv, vilket är egentligen lika stort som släckningen av det analoga marknätet. Vi börjar testköra tekniken vid årsskiftet, men känner oss redo för övergången, eftersom vi redan levererar kanaler i hd-upplösning till Teracom, säger Per Björkman, distributionschef hos SVT.

Hd-tar plats i sändarnäten

Frågan om övergången till mpeg-4 har varit på tapeten länge. 2010 publicerade Ny Teknik en artikel med rubriken "Ånej … ska vi redan byta ut boxen!", som handlade om att mpeg-4 och sändningstekniken dvb-t2 var helt avgörande för hdtv-sändningar i Sverige, som då var i sin linda.

Frekvensutrymmet i det marksända nätet är begränsat. Sändarnät 1-3, där sd-sändningarna av exempelvis SVT ligger i dag, kan sända runda 22 megabit data per sekund. Det gör att det får plats cirka nio standardupplösta tv-kanaler i dessa sändarnät, även kallade muxar.

Läs mer: Google lanserar nya produkter – satsar på ljudet med Nest Audio

Högupplöst video tar mer plats i sändarnäten, och för att kunna lansera hdtv-kanaler under tidigt 2010-tal var SVT och de andra tv-bolagen tvungna att börja använda mpeg-4, som komprimerar videomaterialet hårdare och till en lägre bithastighet än mpeg-2. Hd-kanalerna går dessutom ut via sändarnät 5–7, som sänder med den nyare tekniken dvb-t2 och har en kapcitet på 33-36 Mbit/sekund.

- Mpeg-4-komprimering ger ett mer effektivt utnyttjande av det för tv allokerade frekvensutrymmet. Det gör att bildkvaliteten i marknätet generellt kan förbättras, säger Håkan Axén, tv-specialist hos Teracom, som ser positivt på den kommande teknikövergången.

SVT: Lättnad att gå över till mpeg-4

När hd-kanalerna gjorde sitt intåg i etern i 2010-talets början hade majoriteten av tv-tittarna inget stöd för mpeg-4 och dvb-t2 i sina mottagare. Nu, tio år senare, är läget annorlunda. När mpeg-4-kodning blir standard 2021 kan SVT fimpa sina kostsamma parallellsändningar, och i stället fokusera på en enda utsändning med hd-kvalitet i sändarnät 1. De nya hd-sändningar från och med 2021 ska också göras med dvb-t och inte dvb-t2, vilket betyder att tittarna sannolikt inte behöver byta ut sin tv-mottagare för att kunna se högupplöst material från SVT.

- Det är en lättnad att äntligen ta steget. När vi började med parallella hd-sändningar 2010 frågade SVT:s dåvarande vd Eva Hamilton hur länge de skulle pågå. Minst sex år, men som allra längst i tio år, svarade jag. Vid den tidpunkten hoppades vi att övergången till mpeg-4 och dvb-t2 skulle ske snabbt. Men det finns alltid en tröghet som gör att det tar längre tid än väntat för nya standarder att slå igenom, säger Per Björkman, distributionschef.

- Tidigare har vi haft regionalsändningar som i princip innebär att har funnits 21 versioner av SVT 1, både i sd- och hd-format. Det har varit lite av getingbo med alla olika versioner som ska gå ut. Nu kommer vi att gå över till att enbart göra en SVT-sändning, i hd-kvalitet. Det blir en förenkling för oss.

"Få tittare kommer att påverkas"

Vad beror det på att det dröjer ända till 2021 innan tv-bolagen kan fasa ut mpeg-2? En viktig förklaring är att sändningstillstånden från MPRT sträcker sig över sex år. Den föregående tillståndsperioden började i januari 2014, och sedan dess har mycket hänt ifråga om vilket typ av mottagare som används för marksänd tv.

- Det kokar alltid ner till en bedömning som myndigheten för press, radio och tv måste göra, vilket sker efter input från oss på Teracom och marknätets övriga aktörer om hur en teknikövergång kommer att påverka tv-tittarna, säger tv-specialisten Håkan Axén.

- Att teknikskiftet inte gjorts tidigare beror på att man bedömde att det fortfarande var många som hade mpeg-2-mottagare. Men med åren har det blivit färre och färre som har kvar den typen av utrustning.

Han får medhåll av Per Björkman på SVT, som bedömer att "mycket få tv-tittare" kommer att påverkas negativt.

- Mpeg-4 har varit standard sedan 2004. Det går så klart inte att utesluta att det finns några få renodlade mpeg-2-mottagare igång fortfarande, men det kan inte vara ett argument för att låta bli att genomföra övergången.

- Är du exempelvis Boxer-kund har du redan en mpeg-4-mottagare. De som kan påverkas av detta är uteslutande rena fritv-tittare, det vill säga de som bara har SVT1, SVT2 och TV4 där hemma. Men då pratar vi om att man ska utrustning som är åtminstone 15 år gammal, fortsätter han.

Hd-sändningarna når fler i Sverige

Övergången till mpeg-4-kodning i marknätet kommer också att leda till att SVT:s hd-sändningar når ut till fler tittare, enligt Teracom. SVT:s hd-sändningar ligger i dag sändarnät 6, som täcker cirka 98 procent av Sverige. När Teracoms sändarnät 1 går över till mpeg-4 kommer hd-kanalerna från Sveriges televion i stället nå ut till 99,8 procent av Sveriges befolkning.

- För tv-tittarna blir den sannolikt tydligaste förändringen av övergången till mpeg-4 i marknätet att bildkvaliteten kommer att förbättras. Men det innebär också att hd-sändningarna av SVT1, SVT2, TV3, TV4 och Kanal 5 kan flyttas till "sin rätta plats", det vill säga kanalplats 1–5. I dagsläget ligger de på kanalplats 61-65. Den förändringen kan nog leda till att det faktiskt blir fler som tittar på hd-kanalerna, säger Håkan Axén.

Teracom räknar med övergången till mpeg-4 ska kunna genomföras på några veckor under våren 2021.

- Vi behöver uppgradera vår kodplattform för utsändningar och växla över till mpeg-4. Rent teoretiskt kan det göras på kort tid, som en "big bang", men för att minimera påverkan på tittarna och ge kundtjänsterna hos Teracom, programbolagen och betal-tv-operatören Boxer tid till att hantera eventuella tittarfrågor, sker migrationen regionsvis över längre tid. För de allra flesta kommer det räcka med att göra en kanalsökning för att kunna se på tv som vanligt efter övergången, säger Håkan Axén.

Hd, mpeg-4 och mux – det här betyder begreppen

Standardupplöst tv (sd): Sändningar med upplösningen 576i. Bildytan för europeisk standardtv är 576 linjer, med 720 bildpunkter per linje.

Högupplöst tv (hd): Sändningar med upplösningen 720p eller 1080p. Det förra innebär 1280 gånger 720 pixlar. Det senare kallas full hd, vilket innebär 1920 gånger 1080 pixlar.

Mpeg-2: Standard för avkodning av digitalt kodad video. Tekniken används bland annat på dvd-skivor och är i dag allmänt ansedd som föråldrad.

Mpeg-4: Uppdatering av mpeg-2 som ger en avsevärt hårdare och mer komprimering av videomaterialet. Mpeg-4-kodning är en förutsättning för hd-tv, eftersom frekvensutrymmet i det marksända nätet är begränsat.

Sändarnät (mux): Används för utsändningar av tv-signaler i Teracoms marksända nät. I Sverige finns sex sändarnät (1-3, samt 5-7). Mux är en förkortning av multiplex, vilket innebär att ett antal kanaler flätas samman för att kunna sändas som en enda, kombinerad signal.

Dvb-t: Utsändningsstandard som används för digitala tv- och radiosändningar i Teracoms marknät.

Dvb-t2: Uppdateringen av dvb-t, som bland annat innebär att muxarna får en ökad databandbredd från 22 Mbit/s till 33-36 Mbit/s.

Kalle Wiklund

Mer om: SVT Teracom

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt