Batteri blir lösning när nätbolag nekas mer effekt

2021-11-01 16:54  

På flera håll i landet är det ont om effekt. I Nacka satsar lokalnätägaren Boo Energi tillsammans med Fortum på ett energilager för att kapa effekttopparna.

I en stor vit container i Saltsjö-Boo utanför Stockholm finns litiumjonbatterier i 24 rack. Tillsammans bildar de ett batterisystem om 2,2 MWh och 2 MW.

Lokalnätägaren Boo Energi hoppas att batterisystemet ska leda till att de inte behöver överskrida sitt effektabonnemang hos överliggande nät, regionnätet som ägs av Vattenfall. Varje övertrassering medför en straffavgift.

– I flera år har vi försökt öka effektuttaget från Vattenfall, men fått nej. Det hade kanske inte spelat så stor roll om det inte hade varit för den utveckling vi ser framåt. Vi kommer att slå i taket betydligt oftare framåt. Det finns många elbilar i vårt elnät och bussgaraget i Björknäs ska få en ny operatör som kör på el, säger Per Svenningsson, vd på Boo Energi.

Inuti containern är batterierna uppradade i 24 racks. Foto: Linda Nohrstedt

Den senaste vintern överskred Boo Energi sitt abonnemang hos Vattenfall tre gånger. Enligt Per Svenningsson kostar det ”ett antal hundra tusen kronor” varje gång. Därför tror Boo Energi att det blir fler energilager framöver.

– Om det här slår väl ut kommer vi inom ett par år kanske att ha två batterier till som är dubbelt så stora styck, säger han.

”En väldigt bra affär”

Men det är Fortum som har investerat i batterisystemet. Hur mycket det har kostat avslöjar inte bolaget, men däremot att man räknar med två typer av intäkter från den vita containern. Dels kommer Boo Energi köpa tjänsten att kapa effekttoppar från Fortum, dels ska Fortum använda energi som lagras i batterierna för att reglera frekvensen i elnätet, vilket ger en intäkt från stamnätsägaren Svenska kraftnät.

– Priserna på frekvensstabiliserande tjänster har stigit på senare tid, så det här är en väldigt bra affär, säger Mats Persson, som arbetar med produktionsoptimering på Fortum.

En av batterimodulerna inuti energilagret. Foto: Linda Nohrstedt

Det finns flera olika typer av frekvensstabiliseringstjänster (se faktaruta). Fortum räknar med att batterisystemet i Saltsjö-Boo ska kunna bistå med FCR-D, FCR-N och FFR.

Batterisystemet kommer att styras av Fortum, som också sköter buden på frekvensreglering som lämnas till Svenska kraftnät.

– Men när Boo Energis nät är överbelastat, eller prognosen tyder på kallt väder och risk för överbelastning, lämnar vi inga bud på frekvensreglering, säger Ilari Alaperä, affärsutvecklingschef på Fortum.

”Blir en win-win”

Elnätchefen på Boo Energi, Nils-Peter Sundberg, konstaterar dock att även när Fortum använder energin i batterierna för frekvensreglering så vinner lokalnätet på det.

– Det blir en win-win eftersom elen leds ut i vårt nät, säger han.

Ilari Alaperä visar insidan av battericontainern. Foto: Linda Nohrstedt

För att vara ett batterisystem i elnätet är energilagret i Saltsjö-Boo med sina 2 MWh inte särskilt stort. Om det tankas ur på full effekt tar det slut på drygt en timme. Vattenfalls batteripark i Uppsala är till exempel större med 20 MWh energilagringskapacitet.

– Men vi planerar inte att använda energilagret på full effekt, utan till hälften eller lägre, för lokala behov, säger Ilari Alaperä.

Energilagret ska drivas som ett testprojekt och utvärderas om något år.

– Vi vill utvärdera affärsmodellen, både för Boo Energi och Fortum, och se hur Svenska kraftnät reagerar. Energilagret är ännu inte förkvalificerat för frekvensregleringstjänsterna, men vi har lämnat in dokumentationen, säger Ilari Alaperä.

Energilagret i Saltsjö-Boo

Ägare: Fortum.

Energilagringskapacitet: 2,2 MWh.

Maxeffekt: 2 MW.

Levererat av: Alfen.

Battericeller tillverkade av: Samsung.

Frekvensreglering

Frekvensen i elsystemet ska ligga på 50 Hz. Det finns flera stödtjänster för att reglera frekvensen, de här kallas för frekvenshållningstjänster (tidigare primär frekvensreglering):

FCR-N: Frekvensreglering för normaldrift. Aktiveras när frekvensen är mellan 49,9 och 50,1 Hz.

FCR-D: Frekvensreglering vid störning. Aktiveras när frekvensen går under 49,9 Hz. Från 2022 kan den även användas när frekvensen når 50,1–50,5 Hz.

FFR: Ny tjänst sedan 2020 som aktiveras vid 49,7 Hz, 49,6 Hz eller 49,5 Hz. Aktören väljer själv något alternativ för sitt bud. Ju lägre frekvensen är, desto snabbare måste resursen aktiveras.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt