Ataris bärbara konsol blev inte succén de hade väntat sig

2020-07-25 06:00  

TEKNIKHISTORIA. 64 kb RAM. 16-bitarsgrafik. Färg! Det kändes givet för spelföretaget Atari att deras bärbara spelkonsol Lynx skulle sopa mattan med konkurrenterna. Riktigt så blev det inte.

Året är 1987. Tv-spelsbaronen David Morse står vid hallspegeln och gör sig redo för att åka till sitt kontor i Silicon Valley. Plötsligt ställer hans son en fråga som ska leda till början på slutet för det legendariska spelföretaget Atari:

– Pappa, kan du göra ett tv-spel som jag kan spela när vi åker bil?

David Morse bestämmer sig där och då för att skapa världens första portabla spelkonsol. Dels för att han ville tillmötesgå sin – kanske något bortskämda – son, dels för att han förstod att mobil underhållning var en slumrande marknad i väntan på rätt produkt.

Tog hjälp av Amiga 1000-upphovsmännen

Första steget blev en lunch med de excentriska ingenjörerna RJ Mical och David Needle, en duo kända för sin förmåga att lösa omöjliga konstruktionsproblem. På deras CV fanns bland annat den för sin tid mycket kraftfulla speldatorn Amiga 1000.

Ingenjörsvännerna kunde mycket riktigt inte motstå utmaningen, och de kastade sig omedelbart över projektet. Mical och Needle tog snart visionen till nya höjder: Det här skulle inte bara bli historiens första bärbara spelkonsol, den skulle också ha världens bästa hårdvara.

Läs mer: Unikt Nintendo Playstation sålt för 3,7 miljoner

Snart avtäcktes så Atari Lynx, ett av de kraftfullaste tv-spel världen dittills skådat. Dessutom helt bärbart, med en inbyggd LCD-skärm i 4 096 färger. Ingenjörsduon hade sannerligen överträffat sig själv.

Lynxen slog dåtidens populäraste spelmaskin, den japanska Nintendo Entertainment System (NES), på fingrarna i precis allt.

Läs mer: Nostalgifest! Commodore 64 tillbaka – med fullstort tangentbord

Språnget var monumentalt: Från 2 till 64 kb RAM, från blipp-blopp-ljud till FM-syntes och, inte minst, dubbelt så kapabel grafikmotor – från 8 till 16 bitar. Nu skulle Nintendo snart vara omsprunget av råa, amerikanska hästkrafter.

Lynxens moderkort. RAM-minnet var hela 64 kilobyte – Nintendos klassiska 8-bitskonsol hade ynka 2. Foto: Evan Amos

Så blev det inte.

Mical och Needle hade proppat in så mycket kraftull hårdvara i Lynxen att den bärbara underhållningsmaskinen slukade ström i en obscen takt. En full laddning med sex AA-batterier gav bara tre timmars effektiv speltid, sedan slocknade skärmen.

Vägrade införa tv-koppling

Den snåla batteritiden hade kanske varit ett mindre problem om Lynxen också kunde användas som ett vanligt tv-spel, men det kom inte på fråga. I ett reportage från slutet av 80-talet ger Dave Needle svar på tal om produkten kommer kunna anslutas till en större skärm:

– Nej. Atari Lynx är en bärbar konsol. Den ska spelas på flygplan och i bilbaksäten, på picknickfiltar och under parasoll på stranden. Rent teoretiskt skulle en tv-koppling vara möjlig, men det skulle strida mot vår vision.

Läs mer: Drakborgen är tillbaka med mer ond bråd död

Jack Tramiel (höger), vd:n som var så otrevlig att inköpspriset för komponenterna steg till det dubbla. Foto: SAL VEDER

Och mer trubbel låg runt hörnet, nu i form av Ataris nytillträdda vd, Jack Tramiel.

Tramiel var känd som en framgångsrik men hänsynslös affärsman. Han sammanfattade sin syn på företagande i två citat: ”Affärer är krig” och ”Jag kompromissar inte, jag vinner”.

Jacks notoriska otrevlighet gjorde honom snabbt till persona non grata hos den asiatiska teknikdistributör vars exklusiva komponenter Atari Lynx skulle byggas av. Inköpspriset steg till det dubbla, vilket följaktligen fick slutproduktens pris att skjuta i höjden.

Lynxen blev kort sagt svindyr.

En månad tidigare lanserads Nintendos Game Boy

Spelen var heller inte mycket att hänga i julgranen. Lynxens stora flaggskeppstitel, ”California Games”, var ett två år gammalt Commodore 64-spel som man paketerat om med snäppet bättre grafik. Knappast någon kioskvältare.

Men det som verkligen satte spiken i kistan för Ataris planer på världsherravälde var ärkerivalen Nintendo. En månad innan Atari Lynx kom ut på den amerikanska marknaden släppte nämligen Nintendo sin egen bärbara konsol: Game Boy.

Läs mer: Nintendo Switch har inspirerat den här gaming-pc:n

Game Boys gedigna spelutbud, låga pris och skäliga batteritid gjorde den omedelbart mer populär än sin högpresterande rival, och ett par år senare var Lynxen utmanövrerad från butikshyllorna.

Atari repade sig aldrig efter Lynx-fiaskot och lämnade sedermera hårdvarubranschen helt och hållet 1996.

Läs mer: Succé för analog version av tv-spelet Pong

Ingenjörerna Dave Needle och R.J. Mical ansåg att undermålig marknadsföring låg bakom floppen och gick rakryggat vidare till nästa ambitiösa projekt: 3DO, en avancerad multimediamaskin som skulle slå Super Nintendo och alla andra 90-talskonsoler på fingrarna.

Med hjälp av vad? Världens bästa hårdvara, så klart!

 

Din bonus som Ny Teknik-läsare: En del av svensk teknikhistoria

Du som är prenumerant på Ny Teknik digitalt får som en extra bonus ett urval av artiklarna från Teknikhistoria, ett magasin om den tekniska och industriella utvecklingen som lett fram till samhället som det ser ut i dag – med fokus på den svenska utvecklingen. 

Vill du få en bit av historien direkt hem i brevlådan? Teckna din prenumeration redan i dag.

Gilla Teknikhistoria på Facebook för att få senaste nytt ur historien.

Gilla Teknikhistoria på Instagram

 

Staffan Arrhenius

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt