Astronomerna om ovanliga radiovågorna: ”Vi har aldrig sett något liknande”

2021-10-26 06:00  

Polariserat ljus från Vintergatans mitt påminner inte om något vi tidigare observerat. Astronomer vid University of Sydney kan ha hittat ett nytt slags stjärnobjekt.

Vad har hänt? 

Astronomer vid University of Sydney har observerat ovanliga radiosignaler som ser ut att komma från Vintergatans mitt. Stjärnobjektet som har observerats ger ifrån sig variabla radiovågor som inte påminner om ljus från andra kända objekt i rymden.

Observationerna har gjorts med radioteleskopet Australian square kilometre array pathfinder (ASKAP) och kan vara upptäckten av en ny sorts rymdobjekt. 

Vad finns det för källor till variabelt ljus i universum? 

En variabel stjärna är en stjärna vars ljusstyrka varierar över tid. Det finns flera källor till variabelt ljus i universum. Pulsarer och flarestjärnor är två exempel. 

En pulsar är en roterande neutronstjärna som ger ifrån sig regelbundna pulser av strålning i olika delar av det elektromagnetiska spektrumet. En neutronstjärna kan uppstå när en stor stjärna får slut på bränsle och kollapsar på grund av gravitationstrycket.

Observationerna gjordes med ASKAP-teleskopet. Foto: CSIRO

Pulsarer strålar ut från sina två magnetiska poler och bildar två koner som går åt motsatt håll. Eftersom en pulsar roterar så kan det från jorden se ut som att ljuset slås på och av med jämna mellanrum. 

En flarestjärna kan i regel vara vilken stjärna som helst vars ljusstyrka varierar kraftigt på grund av utbrott på stjärnans yta. Utbrotten kan pågå i allt från några minuter till flera timmar och sker slumpmässigt. Dessa liknar de soleruptioner som kan ske på solens yta men är betydligt större i magnitud. 

De nya observationerna verkar alltså inte komma från en pulsar, en flarestjärna eller något annat objekt som vi känner till.  

Vad är speciellt med de nya observationerna? 

Elektromagnetiska vågor, till exempel synligt ljus, kan vara mer eller mindre polariserat. Om man tänker sig en ljusstråle som rör sig framåt i en viss riktning så kommer ljuset att röra sig som en våg tvärgående färdriktningen.

Polariseringen hos ljuset har att göra med hur mycket ljus som rör sig i en viss tvärgående riktning. Opolariserat ljus, så som solljus, innehåller ljus som svänger åt alla håll. 

– Den ovanligaste egenskapen hos den här nya signalen är att den har en väldigt hög polarisation. Det betyder att ljuset bara oscillerar i en riktning, men den riktningen roterar med tiden, säger Ziten Wang, huvudförfattare till den nya studien och doktorand vid fysikinstitutionen på Sydneys universitet, i ett pressmeddelande.

Enligt Ziten Wang är det dessutom mer än radiovågornas polarisation som skiljer sig från tidigare observationer. 

– Objektets ljusstyrka varierar dramatiskt, med en faktor 100, och signalen slås på och av på vad som verkar vara ett slumpmässigt vis. Vi har aldrig sett något liknande. 

Vad är nästa steg? 

Forskarna kommer att hålla objektet under uppsikt för att ta reda på mer om vad det kan vara för någonting. I samma pressmeddelande säger Tara Murphy, professor vid Sydneys universitet, att hon hoppas att det nya teleskopet med det snarlika namnet Square kilometre array (SKA), som ska tas i bruk under detta årtionde, kan hjälpa till att reda ut frågetecknen om observationerna.  

– Vi förväntar oss att kraften hos det här teleskopet ska hjälpa oss att lösa mysterier så som den här senaste upptäckten. Men det kommer också att öppna stora nya delar av kosmos för utforskning i radiospektrumet.

En nästan färdiginstallerad prototyp för en del av SKA-teleskopet i Sydafrika. Foto: SARAO/Angus Flowers

SKA-teleskopet är ett internationellt projekt med målet att bygga världens största radioteleskop. Med mängder av paraboler och antenner placerade i både Sydafrika och Australien kommer teleskopet att ha en uppsamlingsarea på över en kvadratkilometer. 

Bill Burrau

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt