Antikytheramekanismens sista hemligheter kan vara avslöjade

2021-03-16 10:42  
Nu hoppas forskarna kunna skapa en replika av den kompletta maskinen med samma teknik som grekerna hade att tillgå för 2 000 år sedan. Foto: Tony Freeth

TEKNIKHISTORIA. Den 2 000 år gamla maskinen saknade många delar, men nu har kugghjulen återskapats. University College London hävdar att deras modell av Antikytheramekanismen är den mest kompletta hittills.

Fyndet vid den grekiska ön Antikythera gjordes redan 1901. Det romerska skeppsvraket bjöd på förväntade artefakter från antiken, som amforor och delar av bronsstatyer. Men dykarna plockade också upp en oxiderad klump som visade sig dölja komplicerad mekanik med en mängd kugghjul och visartavlor.

Problemet var att den typ avancerade maskiner för navigering efter stjärnhimlen som man misstänkte att det handlade om dök upp först 1 500 år senare i historien. På 1960-talet fastställde analyser att skeppet var från 200-talet f.Kr. och att det sannolikt förliste mellan 80- till 50 f.Kr. Men vetenskapen lutade då snarare mot att den så kallade Antikytheramekanismen rörde sig om en kalender som visade solens gång genom zodiaken tillsammans med månens faser samt starka stjärnors upp- och nedgång.

Läs mer: Den märkliga manicken från Antikythera

Avancerad kalkylator

Under 2000-talet har fyndet undersökts vidare med bland annat datortomografi och skiktröntgen, vilket då avslöjade ännu fler detaljer. Bland annat kunde man med utgångspunkt från bokstäverna datera Antikytheramekanismen till 150-100 f.Kr. Den avancerade kalkylatorn har bland annat med festdagar för fyra olika kalendrar, och en mekanism som visar när olika grekiska stadsstater håller sina olympiska spel. Men trots att forskarna har skapat datorsimuleringar av mekanismen med de 33 kugghjulen så har man inte fått alla funktioner att falla på plats.

Nu hävdar dock University College Londons Antikythera Research Team att de för första gången har lyckats skapa "en radikalt ny modell" som matchar all data och presenterar en elegant bild av kosmos enligt antikens Grekland, med jorden som universums mitt. Det rapporterar Vice.

En av de stora utmaningarna har varit att förstå hur mekanismen i själva urverket fungerar, inte minst med tanke på att bara en tredjedel av objektet återstår. Totalt finns 82 fragment, men University of London har lyckats återskapa den mekanik som skulle ha suttit direkt bakom framsidan som presenterar kosmos, delar som nästan helt saknades.

Åkte snålskjuts

För att lyckas med uppgiften använde teamet dels inskriptioner som avslöjades vid undersökningarna på 2000-talet, och de tjänade som en användarguide. Till detta har man åkt lite snålskjuts på de rikliga arbeten som redan finns, men de trådar kring till synes oförklarliga detaljer som andra har släppt, jobbade University College vidare med.

– Vad vi har gjort rent konkret är att vi inte har struntat i någonting. Så de gåtfulla pelarna och hålen blev plötsligt helt logiska i vår lösning. Alla bitar faller på plats, och det överensstämmer med de skrivna bevisen, säger Adam Wojcik som ingår i UCL-teamet till Vice.

En undersökning från 2006 pekade mot att det som saknades bakom kosmos-panelen var en uppsättning ringar som förflyttade Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus tillsammans med solen, månens faser och stjärntecknen. En undersökning från 2016 hittade siffrorna 462 år respektive 442 år på maskinens framsida. Perioderna motsvarar den tid det tar för Venus respektive Saturnus att återgå till vad grekerna uppfattade som samma plats på himlavalvet.

Läs mer: 3 000 år gammalt fynd: Fästning från kung Davids tid

Förlorade ringar återskapade

Med hjälp av datan och ett grekiskt perspektiv på kosmos lyckades forskarna återskapa de förlorade ringarna med rätt antal kuggar, som fick planeterna att röra sig i överensstämmelse med inskriptionerna. De passade till och med in antikens komplicerade lösningar för att förklara varför planeterna ibland tycks ha en omvänd omloppsbana, vilket i själva verket beror på en optisk illusion som kan uppstå när långsammare planeter passeras av snabbare.

– När du snurrar på handtaget på sidan av mekanismen så börjar alla planeterna att snurra runt som ett urverk i vad som liknar ett miniplanetarium, och med jämna mellanrum så vänder en av dem och börjar att gå baklänges – sedan går den framlänges igen. Och sedan är det en annan planet längre ut som börjar gå baklänges. Men oavsett när du stannar maskinen så kommer den alltid att ge dig en korrekt återgivning av himlavalvet, eftersom detta är maskinens syfte, säger Adam Wojcik.

Forskarnas modell av en den kompletta maskinen är den bästa hittills, och nu hoppas de kunna skapa en replika med samma teknik som grekerna hade att tillgå för 2 000 år sedan. Deras avhandling "A Model of the Cosmos in the ancient Greek Antikythera Mechanism" är publicerad i Nature.

John Edgren

Mer om: Arkeologi

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt