Anders Ygeman: ”Jag har en icke-religiös syn på kärnkraft”

2019-05-07 15:10  
Anders Ygeman, energi- och digitaliseringsminister. Foto: Nicklas Thegerström

Energiministern ser inga problem med nybyggd kärnkraft, men tror inte att det är ekonomiskt gångbart. Och inom några år kommer subventionerna för solenergi förmodligen fasas ut, säger Anders Ygeman i en intervju med Ny Teknik.

Det har stormat inom svensk energipolitik under våren efter att Moderaterna velat öppna upp för kärnkraften i den så kallade energiöverenskommelsen från 2016.

Striden har kretsat kring en central definition i överenskommelsen. Enligt nuvarande text ska Sverige ha 100 procent förnybar energi till 2040. Moderaterna hotade att dra sig ur om formuleringen förnybar inte byttes ut mot fossilfri. Det skulle göra det tydligare, enligt Moderaterna, att kärnkraften har en viktig roll i ett framtida energisystem.

Detta ultimatum blev aldrig verklighet, och uppgörelsen ligger fortfarande på plats. Något energiminister Anders Ygeman hyllade under sitt inledningstal på energimässan Power Circle Summit i Göteborg under tisdagen.

– Även om det skakade till lite i energiöverenskommelsen tror jag den är väl värd att både värna och utveckla. Tittar vi runt omkring oss i världen ser vi att andra länder tittar avundsjukt på Sverige för att vi kommit överens över blockgränserna, sa Anders Ygeman från scenen.

Läs mer: Elnäten kring storstäderna räcker inte till

När Ny Teknik träffar ministern efter hans framträdande säger han att det finns spelrum att prata om kärnkraft, men att det blir svårt att riva upp de formuleringar som redan satts.

– Vi kommer absolut att diskutera de frågor som Moderaterna och andra partier tar upp på bordet men grunden i energiöverenskommelsen är att om vi ska göra några förändringar måste alla partier vara med på dem, säger Anders Ygeman.

”Många politiker har en religiös inställning till kärnkraft”

Själv uttrycker han sig skeptiskt över hur polariserad frågan om kärnkraften är i Sverige. När moderatorn på scenen frågar Anders Ygeman vad som förvånat honom mest under hans första månader som energiminister kommer svaret snabbt:

– Ska jag vara riktigt ärlig är det med den närmast religiösa inställning som många politiker närmar sig svensk kärnkraft. Det är oavsett vilken hållning man har om kärnkraften. Antingen tror man på kärnkraften, som en religiös hållning, och då tror man att den är lösningen på alla problem. Klimat, el, effektbrist. Eller så tror man inte på kärnkraften och då kan den inte lösa någonting och är helt värdelöst. Just det här religiösa förhållningssättet till kärnkraften trodde jag nog att vi lämnat bakom oss, sa Anders Ygeman från scen.

Men när Ny Teknik frågar om kärnkraftens framtid i Sverige är han ändå skeptisk.

– Med dagens prisnivåer tror jag att nybyggd kärnkraft har svårt att hävda sig. Men det står fritt för var och en att investera i kärnkraft, och kärnkraften får samma ekonomiska förutsättningar som andra energislag, säger Anders Ygeman.

Subventioner till solenergi på väg bort

Han menar att tekniken för att producera el med vindkraft eller solenergi är så pass mogen att kostnaderna blivit väldigt låga, och att förnybar energi nu kan konkurrera i pris utan några subventioner.

– Vi sänkte ju effektskatten på kärnkraft och kommer under de närmaste åren att avskaffa subventionerna på vindkraft eftersom den bär sig på marknaden. Och jag tror att vi om några år kommer att avskaffa subventionerna även för solenergi, säger Anders Ygeman.

– Om en organisation vill bygga kärnkraft: go ahead! Jag har en icke-religiös syn på kärnkraft.

Två andra stora problem är kapacitetsbristen och effektbristen i elnätet. Vilka nationella insatser gör ni för att komma till bukt med dem?

– Vi har ju tiodubblat investeringarna i elnätet, och har ett gigantiskt 50-60 miljardersprojekt att bygga elledningar mellan norr och söder [Nordsyd, reds.anm.]. Det tar lite tid, vi är i en vågdal nu innan det är på plats. Sedan krävs att regionnätsägarna bygger ut sina nät och det krävs mer av användarflexibilitet. De fem dagar om året vi behöver elen som mest måste elen vara lite dyrare, medan den ska vara lite billigare än i dag de andra 360 dagarna om året.

Men som du säger är det långsiktiga projekt som måste påbörjas i tid. Vad vill du göra mer för att undvika framtida problem?

– Korta tillståndsgivningen av elnät så det går att bygga. Ha mer innovation i systemet. Det kommer att behövas mer flexibilitet när vi får in mer vind och sol i systemet. Vi behöver mer energilagring också, av olika slag.

”Dra nytta av flera miljoner rullande batterier”

En potential är att utnyttja en elbilsflotta som väntas explodera i omfattning de närmaste årtiondena. Batterier som kan laddas när elpriserna är låga, och som sen i vissa fall kan matas tillbaka in i systemet med så kallad vehicle to grid-teknik.

– Det vore tjänstefel av nätägarna om de inte drog nytta av flera miljoner rullande kraftfulla batterier och i det här fallet kommer de "gratis" till elnätsägarna. De är köpta för annat bruk men funkar också bra till det andra användningsområdet [som energilagring, reds. anm], säger Anders Ygeman.

De senaste veckorna har det åter igen varit en hätsk debatt om miljöfördelarna med elbilar. Två olika rapporter som kommer med motstridiga resultat där den ena hävdar att elbilarna kommer att vara värre än dieselbilar, den andra tvärtom. Anser du att det är odelat positivt för miljön att göra övergången till elbilar?

– I Sverige, ja. Eftersom de studier som kommit fram till mer negativa resultat, även om de är ifrågasatta, utgår från att elen framställs med stora fossilutsläpp. Det görs den inte i Sverige, och elmotorn har så mycket högre verkningsgrad än en förbränningsmotor att en elmotor slår en förbränningsmotor varje dag i veckan. Där tror jag att man kan svara ja utan att darra på manschetten.

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt