”Alla har inte råd att att elektrifiera som Norge”

2018-09-27 06:00  

Många stater fortsätter att subventionera omställningen till eldrift. Men metoderna skiljer sig åt. Chalmersforskaren Frances Sprei ser tydliga skiljelinjer.

Norge är förmodligen det tydligaste exemplet på hur elbilsförsäljningen har tagit fart mycket tack vare frikostiga subventioner från staten. 39 procent av alla nya bilar som såldes i Norge i fjol var laddbara, enligt Internationella energirådet IEA.

Elbilar slipper där registreringsskatt och moms samt ges beroende på kommun en rad förmåner. Bland annat kan de slippa bom-, färje- och parkeringsavgifter. På vissa håll har de även getts tillåtelse att köra i bussfiler. I takt med stigande antal elbilar har Oslo och Trondheim tvingats inskränka den förmånen något, och numer krävs minst en medpassagerare i bilen.

Frances Sprei är docent och forskar kring hållbar mobilitet vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola. Ett av hennes fokusområden är de styrmedel som olika stater använder för att skynda på omställningen. Hon konstaterar att den norska modellen har gett resultat.

– Vill man se en kraftig ökning av andelen elbilar är satsningen att betrakta som lyckosam. Men det är en kostsam åtgärd. Det är inte alla länder som har råd att gå samma väg som Norge. Är det dessutom klimatåtgärder man vill ha är det ett dyrt sätt att minska utsläppen på, säger hon.

Läs mer: Så vill biltillverkare komma ikapp Tesla

Kritiker menar att subventioner och statliga ingrepp alltid rubbar en marknad och exempelvis snarare leder till ökade marginaler för tillverkarna.

– Jag tror att det är lite överdrivet och ser ingen stark evidens för det. Subventioner finns för att täcka in en skillnad i inköpspris. När produktionsvolymerna går upp jämnas skillnaden ut. Vi ser ju nu hur batteripriserna faller snabbt, mycket snabbare än vad man tidigare förutsett, säger hon.

Länder som Norge eller Sverige är dock för små för att påverka priset på laddbara bilar globalt, i termer av att de blir billigare att producera med stigande volymer, påpekar hon. Däremot kan de statuera exempel.

Sverige har valt en annan väg än Norge. Tidigare har det inte funnits någon större skillnad i hur laddhybrider respektive batteribilar subventionerats. Med det nya fordonsskattesystemet bonus-malus som infördes den 1 juli premieras dock rena elbilar högre tack vare bonusen på 60 000 kronor.

”Tesla lyckas ju, varför gör inte ni det?”

I den amerikanska delstaten Kalifornien, och flera med den, har biltillverkarna ålagts att tillhandahålla bilar med alternativa drivlinor, exempelvis laddhybrider, elbilar eller bränsleceller. Det fick bland annat den nu framlidne Fiat-vd:n Sergio Marchionne att avråda alla från att köpa deras batteriversion av Fiat 500 eftersom varje försäljning innebar en förlustaffär för företaget.

– Det har tvingat fram nya modeller. Tillverkarna har ofta kontrat med att det inte finns någon efterfrågan. Men när Tesla tog emot hundratusentals förbokningar av Model 3 kunde myndigheten i stället säga till de traditionella tillverkarna att det snarast verkade som att de inte producerade de elbilar som människor vill köpa: ”Tesla lyckas ju, varför gör inte ni det?”, säger Frances Sprei.

Läs mer: Därför rullar det snart fler kinesiska elbilar i Sverige

Kina, det land i världen där det säljs flest antal laddbara bilar, har gått en liknande väg som Kalifornien, med krav på att tillverkarnas försäljning ska utgöras av en viss andel alternativa drivlinor. I vissa städer finns det också ett begränsat antal registreringsskyltar som auktioneras ut, vilket dock inte gäller elbilar.

Inom EU regleras fordonsflottan bland annat genom att respektive tillverkares försäljning måste klara av en genomsnittlig utsläppsgräns. 2019 måste exempelvis 95 procent av bilarna klara gränsen 95 gram per kilometer. I takt med att allt högre utvecklingskostnader för att klara dessa utsläppsgränser med förbränningsmotorer måste tillverkarna i stället ta hjälp av elektrifiering för att sänka utsläppen.

Bonus-malus – både morot och piska

Fordonsskattesystemet började gälla den 1 juli i år för nya personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar.

Fordon med utsläpp på maximalt 60 g/km får bonus. Elbilar och bränslecellsbilar med lokala nollutsläpp får 25 procent av nypriset eller maximalt 60 000 kronor i bonus.

Nya bensin- och dieselbilar som släpper ut mer än 95 gram per kilometer får i stället förhöjd fordonsskatt de första tre åren. Monstersuven Mercedes-AMG GLS 63 4 Matic som släpper ut 288 gram koldioxid per kilometer kostar exempelvis nästan 20 000 kronor om året i skatt.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt