Alla bilars förarassistans lurades att köra förarlöst

2021-08-19 07:40  

Med alla metoder försökte en tidning manipulera 17 bilars förarassistans. Testarna fick samtliga fordon att köra utan någon bakom ratten.

Med adaptiv farthållare och filhållningssystem har många av dagens bilar den teoretiska kapaciteten att köra långa sträckor utan mänsklig inblandning. Fordonen har dock en rad inbyggda funktioner som ser till så att föraren övervakar körningen – men vad händer om man verkligen försöker lura tekniken att låta bilen köra "autonomt"?

Car and Driver tog 17 bilmodeller och påbörjade arbetet med att vilseleda säkerhetssystemen. Testerna genomfördes med den adaptiva farthållaren satt på 96 km/h.

Bland annat försökte man ge sken av att föraren hade händerna på ratten genom att hänga en drygt kilo tung vikt på kringlan. Detta lurade de flesta av systemen – undantaget var modeller med beröringskänslig ratt, som Mercedes och BMW.

GM:s system Super Cruise tillåter att föraren tar händerna från ratten, men Cadillac har en infraröd kamera som övervakar att personen har ögonen på vägen. I testat lurades den av ett par spexglasögon med påmålade ögon.

Gick att köra utan en person bakom ratten

Slutligen utsattes alla bilar för en vikt i förarsätet samt ett knäppt säkerhetsbälte, och samtliga modeller gick att köra utan en person bakom ratten. Vissa krävde dock lite mer manipulation, exempelvis Cadillacen där en docka iförd de tidigare nämnda spexglasögonen sattes i förarsätet.

Visst kan man förvånas över resultatet, men experten Magnus Carlsson anser samtidigt att det är snudd på omöjligt – och inte heller önskvärt – att bygga system som helt skyddar mot felanvändning.

Läs mer: Är det så här framtidens bil borde se ut?

Han är chef för området Software & Emerging Tech på Semcon. Hans organisation har bland annat forskat kring säkerhetsbedömning av olika system, funktioner och scenarion hos autonoma fordon. I all produkt- och tjänsteutveckling ligger stort fokus på slutanvändaren, och experten anser att samma sak gäller i den här frågan.

– Den här typen av system måste absolut hantera en viss grad av misstag och felanvändning. Man kan bli trött, tappa koncentrationen eller missförstå systemen – och där måste man ha bra mekanismer för att skydda användaren. Men om man sedan går vidare mot riktigt utstuderad manipulation eller felanvändning av systemen så är det i princip omöjligt att skydda sig mot detta, säger Magnus Carlsson.

Oväntat få bilar med viktsensor i sätena

Det visar inte minst journalisterna i artikeln. Med nya skyddsmekanismer hittar de förare som verkligen vill felanvända systemen allt mer intrikata sätt att kringgå dem. Och Magnus Carlsson anser att det varken blir rimligt eller lämpligt att försöka designa systemen för att skydda mot detta.

Magnus Carlsson är chef för området Software & Emerging Tech, inom Semcon. Foto: Semcon

Man måste samtidigt ta viss höjd för felaktigt bruk, och experten överraskades av att det var så många fordon i testet som inte hade viktsensor i sätena, alternativt inte använde den informationen för att stänga av funktionerna.

– Det kan man väl tycka är lite av en basfunktion, säger han.

Magnus Carlsson konstaterar att det finns många produkter runt oss som kan användas på fel sätt, och ett ökat antal skyddsaspekter kan påverka den normala användningen – vilket i vissa situationer kan vara negativt.

– Jag tror att det som är allra viktigaste är att hjälpa den breda massan av normala slutanvändare med att förstå systemen, och att systemen förstår användaren. Ett utmanande område är det som vi kallar för mode confusion, att föraren i vissa situationer inte förstår om bilen har ansvaret eller inte – och likadant om bilen inte förstår huruvida föraren har ansvaret eller inte. Det är väldigt allvarligt, och därför är det viktigt att lägga krut på det här, säger han.

Läs mer: Största motortillverkaren kör utan förare i fabriken

John Edgren

Mer om: Autonoma fordon

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt