Ålandsgruva kan bli energilager

2019-09-06 06:00  

En övergiven gruva på Åland byggs om till pumpkraftverk inom de närmaste två åren. I alla fall om svenska Pumped Hydro Storage får som de vill. Det blir i så fall företagets första pilotanläggning.

Pumpkraft är internationellt sett en vanlig metod för att lagra energi. Men de svenska pumpkraftverken har haft problem med lönsamhet och flera anläggningar har lagts ner.

Det svenska nystartade företaget Pumped Hydro Storage har siktat in sig på att installera pumpkraftverk i gamla nedlagda gruvor. Då kan befintliga magasin användas för att lagra vattnet.

Nu har företaget tecknat avtal med Ålands största vindkraftsägare, Allwinds, om att gemensamt projektera en pilotanläggning i Nyhamnsgruvan på ön Lilla Båtskär, strax söder om Åland. Där bröts järnmalm under fem år fram till 1959. På öarna intill finns Allwinds vindkraftspark Båtskär som totalt omfattar sex turbiner.

Vatten släpps ner i tunneln för att ge el

I dag består gruvan av ett schakt på ungefär 250 meter och en horisontell tunnel på 1,6 kilometer under havsbottnen. Planen är att installera pumpar, turbiner och generator i botten på schaktet.

Sedan kan tunneln fungera som nedre magasin och Östersjön som övre magasin. När det finns gott om el i elnätet pumpas vattnet upp ur gruvan och släpps ut i Östersjön. När det är ont om el släpps vatten tillbaka ner i tunneln och passerar turbinerna så att el genereras.

I dag är tunneln vattenfylld och Pumped Hydro Storage har tagit prover för att undersöka om gruvans vatten skulle kunna skada Östersjön.

– De visade på tjänligt vatten förutom lite oljerester längst ner som vi tänker sila bort med en reningsanläggning, säger Otto Werneskog, vd i Pumped Hydro Storage.

Lönsam genom frekvensreglering

Pilotanläggningen beräknas kosta 50 miljoner kronor att bygga och driva under ett par år. Tio miljoner hoppas företaget få in via en nyemission under hösten. Resten ska trilla in via bidrag och en senare riktad emission, enligt planen.

Pumpkraftverket ska ha en installerad effekt om 2 MW och kunna lagra 8 MWh. Det motsvarar ungefär 100 fulladdade Teslor.

Pumped Hydro Storage bedömer att anläggningen främst kommer att bli lönsam genom att delta i frekvensreglering. Pumpkraftverket ska lägga bud på att reglera frekvensen i elnätet genom att antingen tillföra eller tappa ur effekt.

Miljötillstånd och betongarbeten krävs

Men för att kunna göra det gäller att anläggningen kan dra igång på kort varsel, kravet för den svenska reglermarknaden är tre minuter. Det är orsaken till att pilotanläggningen ska ha separata pumpar och turbiner, i stället för reversibla pumpturbiner.

– Vår design på Åland är framtagen efter treminuterskravet. Det är lite unikt, säger Otto Werneskog.

Han hoppas att pumpkraftverket på Åland ska dra igång under 2021. För att det ska vara möjligt krävs, förutom pengarna, miljötillstånd för verksamheten, en hiss- och rörinstallation i schaktet samt att tunneln kläs in i betong så att den klarar föränderligt tryck.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt