33-listan 2022: ”Deeptech” lockar allt fler svenska investerare

2022-10-20 06:00  

Bolagen på 33-listan 2022 har tillsammans dragit in 1,2 miljarder kronor hittills i år. Efter en tuff start på året har det under hösten skett flera stora investeringar i unga svenska techbolag som vill lösa komplexa problem. 

2021 blev ett rekordår för riskkapital till svenska startupbolag, visar en sammanställning som DI Digital står bakom. 

I början av 2022 drog det dock in kyligare vindar på investerarfronten. Ett försämrat omvärldsläge, befarade räntehöjningar och en inflationsoro slog hårt både mot etablerade techbolag som Klarna, Spotify och Storytel, och mot unga och mindre bolag.

Men efter sommaren har det skett en förändring. Flera av bolagen på årets 33-lista har säkrat större rundor med stora summor riskkapital.

Läs mer: 33-listan 2022 – här är Sveriges främsta techstartups

Ett tydligt exempel på det är ai-bolaget Mavenoid, som i början av september tog in 320 miljoner kronor från ABB, Creandum och andra tunga aktörer.

Gintautas Miliauskas och Shahan Lilja, Mavenoids grundare. Foto: Mavenoid

Läs mer: Heta ai-bolaget Mavenoid tar in 320 miljoner kronor 

Andra bolag som utmärker sig är Elypta (213 miljoner kronor) och Validio (150 miljoner kronor)

Läs mer: Geniet som vill vara dummast i rummet

Totalt har årets 33-bolag samlat in drygt 1,2 miljarder kronor i riskkapital hittills i år – och den siffran väntas stigas före årsskiftet.

Industrifonden: Tar dessa frågor på mer allvar nu

Bilden av att läget på investeringssidan har förbättrats efter våren bekräftas av Per Anell, investeringsansvarig hos Industrifonden. 

– Vi har sett ett ökat intresse för deeptech i många år, men nu har det verkligen tagit fart. Många av 33-listans bolag är verksamma inom områden där det sker stora transformationer just nu, som inom energi, elektrifiering och batteriteknik. Det märks att investerarna tar dessa frågor mer på allvar än tidigare. Nu ser man affärsmöjligheter på riktigt – samtidigt som man exempelvis kan bidra i omställningen till ett fossilfritt samhälle, säger han.

Per Anell. Foto: Industrifonden.

På sistone har det etablerats flera nya investeringsfonder i Sverige vars mål är att satsa pengar i unga teknikbolag som utvecklar komplexa nya lösningar på samhällsproblem. Ett exempel på det är Propel Capital, en ny fond kopplad till acceleratorn Sting. 

I somras meddelade dessutom inkubatorn Chalmers Ventures att man ändrar sitt fokusområde till deeptech, det vill säga forskningstunga tekniker inom bland annat ai, nya material och energi-, vatten- och bioteknik.

Är det här tecken på ett skifte där startupinvesterare gått från appbolag och saas-lösningar till deeptech?

– Så är det definitivt. Ta hållbarhetsfrågan som exempel. För några år sedan kanske man investerade i appbolag som ville minska matsvinnet i storstäder. Nu är man mer möjlighetsorienterad och intresserad av startuper som tacklar större utmaningar,  exempelvis  gör cementproduktion eller konstgödsel mer effektivt och miljövänligt. Det vill säga lösningar som gör mer nytta för hela samhället, säger Per Anell.

KTH Holding: Större intresse av deeptech

Även på investeringsbolaget KTH Holding har man märkt av det större intresset för deeptechbolag bland svenska investerare.  

– Vi upplever att det finns ett stort sug efter den typ av idéer och bolag som vi har hos oss. Det gör att det finns ett större intresse av att satsa pengar i den typen av projekt som tidigare kan ha haft svårt att få in kapital, säger Lisa Ericsson, vd för KTH Holding.

Lisa Ericsson, vd KTH Holding. Foto: KTH

Men det finns en baksida med att allt fler investerare har fått ögonen för deeptech. Utvecklingsarbetet i dessa bolag är ofta omfattande och tidskrävande, och det kan dröja många år innan företagen är redo att ta steget till marknaden.

– Vårt finansieringssystem, särskilt det statliga, är till viss del riggat för app- och saas-bolag, där tröskeln för att komma igång är lägre. Ofta behöver man inte ha stått i ett labb i sju år innan man kanske har något att börja bygga ett företag kring. Det är positivt att intresset för deeptech har ökat – samtidigt återstår det att se om investerarna är beredda att fortsätta satsa pengar under en längre tid, säger Lisa Ericsson.

Behöver Sverige en annan typ av investerare?

– Det vi ser är att Sverige har en brist på kapital och aktörer som är beredda att investera i techbolag med komplexa lösningar med längre tidshorisonter. Det kan jämföras med exempelvis Tyskland och USA, där det finns ett betydligt mer långsiktigt kapital – det som på engelska kallas ”patient capital”, eller tålmodiga pengar. 

Lisa Ericsson på KTH Holding lyfter fram att det finns exempel på aktörer i Sverige där tidshorisonten för investeringar är längre – som exempelvis Norrsken och Wallenbergstiftelsens Navigare Ventures. 

 – Vi ser en tydlig ljusning efter våren, och intresset för deeptech blir allt starkare. Men det är inte tillräckligt, och det är framför allt ett mer tålmodigt kapital som behövs till dessa bolag.

Kalle Wiklund

Mer om: 33-listan Startup

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt